Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Andreas gick från fackordförande till HR

Lika mycket som han älskar att baka gillar Andreas Hjert att kämpa för att förbättra sina kollegors arbetsmiljö på SSAB. Förr som fackordförande – men sedan i höstas som HR-koordinator.
Petra Rendik Publicerad
Svante Örnberg
Mår inte medarbetarna bra så skadar det företaget. Det är Andreas Hjerts fasta övertygelse. Han försöker vara på plats på SSAB minst två dagar i veckan bland kollegor som inte har möjlighet att jobba hemifrån. Svante Örnberg

Lugn och tydlig. Målinriktad och stridbar, men bara om det behövs. Påläst och faktaorienterad. Och en jäkel på att slänga ihop en kaka.

Det här är egenskaper som kan underlätta många gånger i livet – hit hör även bakningen – men kanske är ännu mer guld värda för den som jobbar fackligt.

För Andreas Hjert, som arbetar på stålföretaget SSAB i Göteborg, har det i alla fall varit så.

Han skulle aldrig drömma om att gå på antaganden och inte heller höja rösten, inte ens när det hettar till. För det har ju hänt när han som klubbordförande, först för IF Metall och senare för Unionen, stöttat medlemmar eller suttit vid förhandlingsbordet med arbetsgivaren.

Den fackliga skolan har lärt honom så mycket, inte bara om turordningsregler utan också om att möta människor som är arga, ledsna, förtvivlade och glada.

– Du får en inblick i folks liv och det har gjort mig ödmjuk och trygg tror jag, säger Andreas Hjert.

Och den erfarenheten var troligtvis en stark orsak till att han i dag arbetar som HR-koordinator på samma enhet på SSAB i Arendal, på Hisingen i Göteborg, där han tidigare jobbat som facklig.

Men att Andreas skulle syssla med personalfrågor var otänkbart för ett år sedan. Varför skulle han byta sida och bli chefens förlängda arm?

– Rent krasst är det ju så man ser det som facklig: HR styr upp när chefen inte klarar av det, säger Andreas Hjert, som ändå vill förtydliga att han som klubbordförande haft ett gott sammabete med arbetsgivaren.

Men det uppstår gnidningar, det hör till, menar han.

Andreas blev förvånad när arbetsgivaren erbjöd honom tjänsten som HR-koordinator. Ingen erfarenhet eller utbildning i personalfrågor, ja förutom en lång och trogen tjänst på SSAB. Och för Andreas var HR bara den där motparten som han inte visste så mycket om förutom att det var dem han hade att göra med när läget blev skarpt.

Han tänkte tacka nej. Men nyfikenheten hade väckts. Och kanske var han lite smickrad. Han gick med på att låta sig intervjuas. Av en intervju som fick Andreas att vända 180 grader.

Vi tar det från början.

Andreas började sin karriär för 20 år sedan som maskinoperatör på Dickson som senare skulle bli en del av SSAB. Det var i produktionen han höll till, han jobbade även som driftledare. Det fackliga uppvaknandet kom långt senare.

– Jag var den där killen som krävde att alla skulle göra på mitt sätt. Men så gick det upp för mig att allt blir ju så mycket enklare om alla är med på båten. Jag brann och brinner fortfarande för de mjuka värdena, trots att jag ser ut som en indrivare, säger han och skrattar.

Tillsammans är ändå starkast och Andreas gick med i IF Metall så snart blev han förtroendevald.

2016 fick han en ny tjänst som kvalitetstekniker och blev en av cirka 40 tjänstemän på anläggningen i Arendal. Han engagerade sig i Unionen och blev vald till klubbordförande.

Den rollen hade han kanske haft kvar än i dag om inte arbetsgivaren hade börjat fundera på om HR ändå inte skulle behöva komma närmare ”golvet”. Tjänsten som HR-koordinator skapades, det skulle vara någon som arbetade på plats på anläggningen i Arendal.

Denna någon kanske kunde vara Andreas, resonerade företaget. Han som känner varenda kotte på jobbet utan och innan. Och kan alla delar av verksamheten som ett rinnande vatten efter 20 år på företaget.

Jag brinner för de mjuka värdena, trots att jag ser ut som en indrivare

Men Andreas var inte intresserad. Tills han träffade HR-ansvarig på intervjun. Han hade gjort samma resa som Andreas. Jobbat sig uppåt och gått hela den fackliga vägen. Och han förstod på riktigt vikten av samverkan mellan arbetsgivare och fack.

Det fick Andreas att helt tänka om.

På den vägen är det. Andreas tillträdde det nya jobbet på den gamla arbetsplatsen i höstas, på halvtid. Tjänsten som kvalitetstekniker har han kvar, men uppdraget som klubbordförande fick han avsäga sig. Och det var med blandade känslor han gjorde det.

Det fackliga uppdraget är en hedersam uppgift som han redan har hunnit börja sakna. Då var det ”bara” arbetskamraternas väl och ve han stred för. Nu måste han räkna in företaget också. Vilket för honom ändå är självklart.

– Alla positioner är viktiga på en arbetsplats – faller en, faller alla.

Men tror du att de på jobbet och dina tidigare fackliga kompisar känner samma förtroende för dig?
– Än så länge, ja. Jag har haft tur, tror jag. I början var det någon som skojade om att jag blivit ”svartfot”. Och jag kan förstå jargongen. Men jag är samma person som arbetar på samma ställe men i en annan roll.

Han har hunnit bli varm i kläderna som HR-koordinator, smekmånadsfasen är minst sagt över. Personalärendena har hunnit bli ett antal. Det första, som var känsligt, fick han på sitt bord nästan samma dag som han tillträdde tjänsten.

– Det här, Andreas, får du inte fallera på, vet jag att jag tänkte. Jag kan inte gå in på detaljer, men jag tror att mina kollegor visste var de hade mig efter det.

Vad gör då en HR-koordinator? Det är en del pappersjobb, lönerevideringar, disciplinärenden och att ta fram riktlinjer och policyer. Men mest av allt vill han vara där kollegorna är, även om hemarbetande under pandemin har försvårat det. Men minst två dagar är han ändå på plats bland kollegor som inte har möjligheten att jobba hemifrån. Andreas vill höra surret vid kaffemaskinerna, skrivborden eller på fabriksgolvet.

Eller på fikarasten. För det var ju det här med bakning vi nämnde tidigare. Har arbetskompisarna tur tar Andraes med sig en kaka. Varje söndag bakar han tårtor, bakelser, bullar i minst sex timmar som han sedan tar med till kompisarna på gymmet eller till jobbet. ”Alla råkar ut för mig.”

Har man kommit på tionde plats i tv-programmet Hela Sverige bakar 2017 så är förväntningarna skyhöga. En placering som förresten fortfarande skaver för någon som är tävlingsinriktad och perfektionist. Blir bakverken inte fulländade slänger han dem eller ger till hundarna.

Sedan börjar han om – och det på en gång.

På samma sätt vill han ta sig an det som inte är bra på jobbet. Men människor är av kött och blod, inte ägg och mjöl. Där är perfektion är inget att eftersträva. Men allt kan alltid bli bättre.

– Jag jobbar proaktivt – det som inte fungerar vill jag lyfta på en gång. Jag försöker ofta samla till spontana möten för att kolla av läget. Men pandemin har ju försvårat det, så klart.

På vissa sätt är jobbet som HR-koordinator inte helt olikt det som facklig ordförande. Ingen ska fara illa på jobbet. Det är i alla fall Andreas inställning. Men som förtroendevald kunde han bara vädja och hoppas. Nu har han mandat att initiera hjälpen direkt.

– Jag har en helt annan verktygslåda och pengapåse. Men å andra sidan behöver jag nu också ställa motkrav på medarbetarna, vilket är nytt för mig.

Fast Andreas känner också att han kan ställa krav på sin arbetsgivare, de fackliga ränderna går inte att tvätta bort.

– Skulle SSAB besluta om något som helt går emot det jag tror på bör de nog hitta en annan för det här jobbet. Jag är inte rädd att bli av med tjänsten.


Andreas Hjert ägnar sex timmar varje söndag åt bakning. 2017 kom Andreas på tionde plats i tv-programmet Hela Sverige bakar. Bild: TV4

 

Cheesecake med kolatäcke

Botten
200 g Digestivekex
75 g smör

Cheesecakesmet
100 g Vit choklad
400 g Mascarponeost (eller philadelphiaost original, ej light)
250 g Kesella (10 %)
3/4 dl Strösocker
3 st Ägg

Kola
1 dl Vispgrädde
1/2 dl Strösocker
1/2 dl Ljus sirap
50 g smör

Gör så här:


Botten
1. Värm ugnen till 175°C. Mixa sönder kexen i en matberedare. Tillsätt smält smör och mixa några varv till. Häll smulorna i en rund springform, ca 23 cm i diameter. Tryck ut så att botten täcks och jämna sedan till. Grädda bottnen mitt i ugnen i ca 10-15 minuter. Ta sedan ut och låt svalna.

Cheesecakesmet
1. Sänk ugnen till 150°C. Bryt sönder den vita chokladen och smält i vattenbad. Vispa ihop mascarpone / philadelphiaost, socker och kesella. Rör ner den smälta chokladen och äggen. Blanda väl och försök att vispa bort eventuella klumpar.

2. Häll smeten i formen och grädda mitt i ugnen i ca 35 minuter. Smeten ska inte få färg. Man kan inte riktigt känna när den är färdiggräddad, så här får man gå lite på känn. Smeten ska fortfarande vara lite ”gungig” i mitten, men inte rinnande. Den stelnar till lite mer när den har kallnat och man vill ju ha den lagom krämig. Ta ut kakan och låt den kallna.

Kolasås
1. Koka upp grädde, socker och sirap i en tjockbottnad kastrull. Låt koka till 120°C, ca 10-15 minuter eller tills blandningen börjar tjockna och får en vacker gyllenbrun färg. Rör försiktigt, särskilt på slutet, så att smeten inte bränner vid i botten.

2. Dra av kastrullen från värmen. Tillsätt smöret och rör tills det har smält helt och såsen är blank och fin. Låt svalna något och häll sedan ut ovanpå cheesecaken och vicka på formen så att kolasåsen flyter ut jämnt. Låt kakan stå i kylskåp minst i ett par timmar innan den serveras.


Sugen på fler recept? Här hittar du Lunchtips för hemmajobbare!

ANDREAS HJERT

ÅLDER: 42 år.

BOR: Alvhem några mil utanför Göteborg.

FAMILJ: En son.

GÖR: Kvalitetstekniker och HR-koordinator på SSAB i Göteborg.

MARKNADSLÖN FÖR HR-KOORDINATORER: 36 000–48 000 kronor i månaden (2021).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Så hittar du meningen med arbetslivet

Stanna kvar eller gå vidare? Så här kan du tänka om du funderar du på vad du ska göra resten av ditt arbetsliv – men inte vet hur du ska välja.
Petra Rendik Publicerad 15 november 2024, kl 06:01
Till vänster författaren Nicolas Jacquemot, till höger en man som packar ihop sina saker från ett kontor.
Hitta din passion och maxa arbetslivet! Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap, ger råd om hur du kan hitta mening och klarhet i karriären. Läs mer om hans nya bok och få tips för att våga drömma stort. Foto: Elisabeth Ohlsson/Colourbox.

När man har gjort karriär, barnen är nästan vuxna och man har 15–20 år kvar i yrkeslivet – då kommer ofta tankarna på om det är dags att göra något helt annat i livet. Den stora frågan är bara vad. Det är vad Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap och författare, försöker svara på i sin nya bok Meningen med arbetslivet.

I din bok uppmanar du oss till att vi ska våga drömma. Är vi dåliga på det?

– Många av oss är nog väldigt bra på att drömma och föreställa oss saker. Under en middag kan jag slänga ut frågan: ”Om ni inte jobbade med det ni gör, vad skulle ni göra i stället?” Jag tror att nästan alla skulle kunna svara, för de flesta av oss har en tanke. Vi kan drömma, men vi är också duktiga på att lista hindren och avfärda tankarna som orealistiska – att vi är för gamla och saknar rätt utbildning.

Varför harvar vi på i gamla hjulspår trots drömmarna?

– För att man vet vad man har men inte vad man får. Ibland är det så att det inte är tillräckligt illa för att man ska våga kasta sig ut i något nytt. Även om du är trött på arbetsuppgifterna så trivs du med kollegor och gillar att vara en del av det sammanhang som jobbet ger. Det kan vara skönt att bara komma till jobbet, det trygga som du är duktig på. Det är verkligen inget dåligt med det. Men känner du att suget efter det nya är starkare än rädslan att lämna det gamla kan det vara tecken på att det är dags att söka dig vidare.

Om jag känner så men utan att veta exakt vad jag vill – hur tar jag reda på det?

– Börja med att kartlägga dina önskningar – vad vill du ha mer eller mindre av i ditt arbetsliv? Fler utmaningar eller mindre stress? Jobba friare eller ha färre möten? Fokusera sedan på dina styrkor och tänk brett. Fråga en kollega som du känner förtroende för om vad hen tycker att du är bra på, och det kan vara andra saker än vad du själv tänkt. För att hitta drömjobbet ska du utgå från din passion. Hittar du inte det i jobbet, kolla vad du tycker om utanför jobbet. Gillar du naturen kanske du vill ha mer av det i ditt nästa jobb.

Börja med att kartlägga dina önskningar

Hur ska man våga ta det första steget?

– Titta på delarna som jag just nämnde. Ofta vill man lite för mycket på en gång, ta i stället ett steg i taget. Visualisera målet, men skapa delmål på vägen. Du behöver inte ha bråttom.

Kan man inte bara få vara nöjd, måste man vilja vidare?

– Alla behöver inte byta yrkesbana. Det råder ett slags utvecklingsstress i arbetlivet. Idealet är att du ska vilja vidare inom några år. Och ska du göra karriär är det nästan självklart att slutmålet är att bli chef. Men alla vill ju inte gå den vägen.

– Om man under ett utvecklingssamtal på jobbet får frågan var man ser sig själv om fem år och svarar ”här” kan man nästan få stämpeln som en person helt utan ambitioner. Fast det är lite dubbelt. För egentligen är du drömmen – arbetsgivare vill ju ha lojala och duktiga medarbetare. Man jag upplever ändå att den här normen har börjat bli ifrågasatt, särskilt när man är mitt i livet.

Till sist: Vad är meningen med arbetslivet?

– Det är olika för olika personer. Men många som är mitt i livet börjar ofta fundera på vad som är nästa steg. Vi kan blicka bakåt och ändå ha många år kvar i arbetslivet. I medelåldern är det vanligt med tankar som ”Är detta allt jag ska göra resten av livet? Och gör jag verkligen vad jag vill?”.

– Vi reflekterar ofta kring vad vi vill ha mer eller mindre av i livet. För det är mycket som ändras, vi åldras, barnen blir äldre och flyttar hemifrån och man får mer tid över till annat. Dessutom förväntas vi jobba längre när pensionsåldern höjs. Några extra år i arbetslivet kan ge en möjlighet att studera eller växla karriär. Själv funderar jag som bäst på vad jag vill göra när jag är 60.

NICOLAS JACQUEMOT 

GÖR: Författare, kommunikationsrådgivare och doktor i ledarskap. 

AKTUELL: Med nya boken ”Meningen med arbetslivet: handbok för dig som vill vidare”.

ANTAL YRKEN GENOM KARRIÄREN: 13.

SÅ MYCKET JOBBAR JAG PER DAG: 6–10 timmar – det varierar eftersom jag är egenföretagare.

5 råd för att gå vidare i yrkeslivet

Identifiera vad du vill förändra i ditt liv. Vad vill du ha mer eller mindre av? Hur vill du att ditt arbetsliv ska se ut? 

Skapa en målbild. Hur ser målet ut? Föreställ dig känslan när du är på den plats du drömmer om. 

Staka ut vägen till hur du når målet. Vilka hinder ser du och hur tar du dig an dem? Gäller såväl yttre som inre, exempelvis självtvivel. 

Ta hjälp av andra – ensam är inte stark. Bygg nätverk.

➧ Inse att du har både styrkan och verktygen som krävs – skaffa dig kunskapen och erfarenheten.