Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lön: Här tjänar HR-medarbetare bäst

Lönerna för de som jobbar inom HR varierar i landet. Från över 45 000 kronor i månaden, till runt 36 000 kronor i månaden. Genomsnittslönerna för HR-chefer är höga, över hela Sverige.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna i lönesamtal med annan kvinna.
För den som arbetar inom HR finns goda chanser till höga löner. Foto: Shutterstock

Kollega har gått igenom SCB:s lönestatistik för HR- och personalspecialister, samt för HR-chefer (vilket SCB delar upp i två olika nivåer).

Genomsnittslönerna är stora beroende på var i Sverige du bor. Som i så många andra fall är lönerna för anställda inom human resources högst i Stockholmsregionen. Lägst är lönerna i övre Norrland.

HR- och personalspecialist

Stockholm 46 200
Östra Mellansverige 42 100
Småland och öarna 39 800
Sydsverige 40 800
Västsverige 42  900
Norra Mellansverige 39 300
Mellersta Norrland 39 700
Övre Norrland 37 800

HR-chef (nivå 1)

Stockholm 79 000
Östra Mellansverige 65 300
Småland och öarna 59 300
Sydsverige -
Västsverige 61 900
Norra Mellansverige 68 200
Mellersta Norrland -
Övre Norrland -

HR-chef (nivå 2)

Stockholm 63 500
Östra Mellansverige 58 000
Småland och öarna 55 300
Sydsverige 59 100
Västsverige 56 900
Norra Mellansverige 49 900
Mellersta Norrland -
Övre Norrland 44 400

Löne- och personaladministratör

Stockholm 35 700
Östra Mellansverige 31 500
Småland och öarna 32 300
Sydsverige 33 300
Västsverige 33 100
Norra Mellansverige 31 100
Mellersta Norrland 31 200
Övre Norrland 31 000

SCB:s regioner

Mellersta Norrland: Jämtlands och Västernorrlands län

Övre Norrland: Norrbottens och Västerbottens län

Sydsverige: Blekinge och Skåne län

Småland med öarna: Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län

Västsverige: Västra Götalands och Hallands län

Östra Mellansverige: Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län

Stockholm: Stockholms län

Norra Mellansverige: Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Fast lön, timlön och provision – så skiljer sig lönerna åt

Lön för mödan är den trevligaste komponenten i arbetslivet. Men det vimlar av olika slags löner. Här är en liten översikt som kan ge dig en hint om skillnader och likheter mellan lönetyper.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2026, kl 09:00
Svenska sedlar och mynt på ett bord. Bilden illustrerar en artikel om olika löneformer och ersättningar i arbetslivet.
Lön kan betalas ut på flera sätt i arbetslivet – som fast lön, timlön, provision eller rörlig lön. Kollega reder ut vad de vanligaste löneformerna betyder och var fallgroparna finns. Foto: Martina Holmberg/TT.

Fast lön, timlön eller provision? Här reder Kollega ut vanliga löneformer, vad de betyder och var fallgroparna finns – från hybridlön till arvode.

 

Fast lön

Den där ofta alldeles för snålt tilltagna summa de flesta anställda får en gång i månaden runt den 25:e som kompensation för sitt slit och släp. Att det är just den 25:e är inte reglerat i lag, men har blivit en norm. Om 25:e infaller på en helgdag kommer lönen oftast sista bankdagen före. 

Timlön

Precis vad det låter som. Lön per timme du de facto befinner dig på jobbet, oavsett om du arbetar eller maskar.  

Ackordlön 

Ersättning per producerad mängd. Lönen varierar beroende på hur snabbt du gör jobbet, inte hur länge du är där. Är du anlitad för att exempelvis böja ut gem får du en slant för varje gem du böjt ut oavsett hur fort eller långsamt du gör det. 

Provisionslön 

En ersättning som baseras på värdet av det du säljer. Vanligtvis en i förväg uppgjord procent av försäljningssumman – säljer du fem lådor gem får du således högre provision än om du bara säljer fyra. 

Rörlig lön 

Löner som innehåller lite av varje. Normalt både en fast låg grundlön, som du får oavsett om du säljer något eller inte, och provision på det du säljer därutöver. 

Hybridlön/bruttolön

En slags hybrid mellan att vara anställd och att vara egen företagare som börjat dyka upp i arbetslivet. Du får en stor hög pengar, men måste själv betala allt som ingår i en vanlig anställning, till exempel dator, arbetsgivaravgifter, pension, semesterlön, kurser och sjukförsäkring. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld. 

Arvode 

En klumpsumma för utfört arbete eller tjänst av någon som inte är anställd hos den som står för notan. Arvodet inkluderar inte sociala förmåner, semester, pension etc. och kan vara fast eller timbaserat, men även utgöra en procentandel av något. 

Semesterlön

Den något högre lön du får under den intjänade semestern, tack vare semestertillägget. Semesterlön ska inte förväxlas med den semesterersättning som du får när du slutar på företaget.  

Föräldralön 

En extraslant du får från din arbetsgivare, om det finns kollektivavtal eller annat avtal, när du är ledig från jobbet för att ta hand om dina späda arvingar. Det är en summa utöver Försäkringskassans föräldrapenning. 

Minimilön

Den lägsta lön en arbetsgivare kommer undan med utan att bryta lagen. Finns i flertalet länder i EU men inte i Sverige, Danmark, Finland, Italien och Österrike. Däremot finns i Sverige vissa kollektivavtalade lägstalöner som i praktiken fungerar som minimilöner

Uppsägningslön 

Den lön du har laglig rätt till under din uppsägningstid (som kan variera beroende på ålder och anställningstid), oavsett om du jobbar under uppsägningstiden eller gör något annat. Du behöver dock stå till arbetsgivarens förfogande om inget annat har dryftats. 

Medborgarlön 

Kallas ibland basinkomst, och står för ett system där staten betalar dig en sudd för att du finns, utan att du behöver lyfta ett finger. Syftet är att minska fattigdom och ohälsa och har testats i olika former runt om i världen.