Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lön: Här tjänar HR-medarbetare bäst

Lönerna för de som jobbar inom HR varierar i landet. Från över 45 000 kronor i månaden, till runt 36 000 kronor i månaden. Genomsnittslönerna för HR-chefer är höga, över hela Sverige.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna i lönesamtal med annan kvinna.
För den som arbetar inom HR finns goda chanser till höga löner. Foto: Shutterstock

Kollega har gått igenom SCB:s lönestatistik för HR- och personalspecialister, samt för HR-chefer (vilket SCB delar upp i två olika nivåer).

Genomsnittslönerna är stora beroende på var i Sverige du bor. Som i så många andra fall är lönerna för anställda inom human resources högst i Stockholmsregionen. Lägst är lönerna i övre Norrland.

HR- och personalspecialist

Stockholm 46 200
Östra Mellansverige 42 100
Småland och öarna 39 800
Sydsverige 40 800
Västsverige 42  900
Norra Mellansverige 39 300
Mellersta Norrland 39 700
Övre Norrland 37 800

HR-chef (nivå 1)

Stockholm 79 000
Östra Mellansverige 65 300
Småland och öarna 59 300
Sydsverige -
Västsverige 61 900
Norra Mellansverige 68 200
Mellersta Norrland -
Övre Norrland -

HR-chef (nivå 2)

Stockholm 63 500
Östra Mellansverige 58 000
Småland och öarna 55 300
Sydsverige 59 100
Västsverige 56 900
Norra Mellansverige 49 900
Mellersta Norrland -
Övre Norrland 44 400

Löne- och personaladministratör

Stockholm 35 700
Östra Mellansverige 31 500
Småland och öarna 32 300
Sydsverige 33 300
Västsverige 33 100
Norra Mellansverige 31 100
Mellersta Norrland 31 200
Övre Norrland 31 000

SCB:s regioner

Mellersta Norrland: Jämtlands och Västernorrlands län

Övre Norrland: Norrbottens och Västerbottens län

Sydsverige: Blekinge och Skåne län

Småland med öarna: Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län

Västsverige: Västra Götalands och Hallands län

Östra Mellansverige: Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län

Stockholm: Stockholms län

Norra Mellansverige: Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön