Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lön: Här tjänar HR-medarbetare bäst

Lönerna för de som jobbar inom HR varierar i landet. Från över 45 000 kronor i månaden, till runt 36 000 kronor i månaden. Genomsnittslönerna för HR-chefer är höga, över hela Sverige.
Oscar Broström Publicerad
Kvinna i lönesamtal med annan kvinna.
För den som arbetar inom HR finns goda chanser till höga löner. Foto: Shutterstock

Kollega har gått igenom SCB:s lönestatistik för HR- och personalspecialister, samt för HR-chefer (vilket SCB delar upp i två olika nivåer).

Genomsnittslönerna är stora beroende på var i Sverige du bor. Som i så många andra fall är lönerna för anställda inom human resources högst i Stockholmsregionen. Lägst är lönerna i övre Norrland.

HR- och personalspecialist

Stockholm 46 200
Östra Mellansverige 42 100
Småland och öarna 39 800
Sydsverige 40 800
Västsverige 42  900
Norra Mellansverige 39 300
Mellersta Norrland 39 700
Övre Norrland 37 800

HR-chef (nivå 1)

Stockholm 79 000
Östra Mellansverige 65 300
Småland och öarna 59 300
Sydsverige -
Västsverige 61 900
Norra Mellansverige 68 200
Mellersta Norrland -
Övre Norrland -

HR-chef (nivå 2)

Stockholm 63 500
Östra Mellansverige 58 000
Småland och öarna 55 300
Sydsverige 59 100
Västsverige 56 900
Norra Mellansverige 49 900
Mellersta Norrland -
Övre Norrland 44 400

Löne- och personaladministratör

Stockholm 35 700
Östra Mellansverige 31 500
Småland och öarna 32 300
Sydsverige 33 300
Västsverige 33 100
Norra Mellansverige 31 100
Mellersta Norrland 31 200
Övre Norrland 31 000

SCB:s regioner

Mellersta Norrland: Jämtlands och Västernorrlands län

Övre Norrland: Norrbottens och Västerbottens län

Sydsverige: Blekinge och Skåne län

Småland med öarna: Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län

Västsverige: Västra Götalands och Hallands län

Östra Mellansverige: Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län

Stockholm: Stockholms län

Norra Mellansverige: Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.