Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstledighet = ledig utan lön

Ta reda på om du har rätt att ta tjänstledigt innan du fattar beslut du kan komma att ångra. Du har normalt inte rätt att vara tjänstledig för att prova ett nytt jobb, men däremot för att studera.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna vid skrivbord med höga pappershögar.
Trött på jobbet? Vid de här tillfällena har du rätt att vara tjänstledig. Foto: Shutterstock

Tjänstledighet betyder att du är ledig utan lön från ditt jobb – men det är inte fritt fram att ta tjänstledigt hur som helst för vad som helst. Mången anställd har bittert fått erfara att det inte går att ta ledigt utan lön hur trängande skäl man än anser sig ha – uteblir man från jobbet när arbetsgivaren sagt nej kan det vara skäl för uppsägning.

Därmed inte sagt att du måste ge upp dina drömmar om att ta ledigt för att göra en världsomsegling eller för att finna meningen med livet i en nedlagd kyrka i Norberg. Du behöver heller inte säga upp dig från ditt arbete för att pröva något annat. Man kommer ganska långt med de lagar om ledighet som finns.

Tjänstledigt för att prova annat jobb

Att ta tjänstledigt för att prova på ett annat jobb är ingen rättighet, även om kloka arbetsgivare har insett att det de facto kan vara kompetensutvecklande att testa ett annat arbete ett tag. Men har du varit sjukskriven i minst nittio dagar har du rätt enligt lag att vara ledig för att jobba någon annanstans i max ett år.

Startar du ett eget företag i den nedlagda kyrkan i Norberg eller ombord på segelbåten har du faktiskt också rätt att vara tjänstledig i som mest ett halvår, så länge den verksamhet du bedriver inte konkurrerar med din arbetsgivare. För att få tjänstledigt enligt lagen om ledighet för att bedriva näringsverksamhet krävs att du varit anställd i minst sex månader, eller tolv månader sammanlagt under de senaste två åren.

Tjänstledighet för studier

Det samma gäller om du tar tjänstledigt för att studera. Det går förstås utmärkt att studera på distans från kyrkan i Norberg eller ombord på en båt – arbetsgivaren kan inte ha åsikter om varifrån du pluggar eller vad.

Studieledighetslagen ger dig rätt att ta ledigt i den omfattning du behöver och så länge du behöver. Arbetsgivaren kan skjuta upp din studieledighet i ett halvår om det finns godtagbara skäl, men så länge du är ute i god tid kan ingen neka dig att vara ledig för att studera.

Politiskt uppdrag eller vård av närstående

Om du får politiska uppdrag har du också rätt att vara tjänstledig enligt regeringsformen eller kommunallagen. Föräldraledighetslagen ger den som har barn rätt till ledighet och behöver du ta hand om någon som är svårt sjuk har du rätt till tjänstledighet i hundra dagar för att ta hand om denne, oberoende av om hen har släktband till dig eller inte.

Skulle du mot förmodan ledsna på ditt nya liv som student, egenföretagare eller vårdare så går det att ändra sig och bryta tjänstledigheten. Arbetsgivaren har rätt att skjuta på återgången med en månad. Du ska inte missgynnas för att du har varit tjänstledig – när du kommer tillbaka ska du ha samma eller likvärdig tjänst och samma villkor som när du gick på ledighet.

Lagar som reglerar tjänstledighet:

  • Lag om rätt till ersättning och ledighet för närståendevård
  • Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl
  • Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete
  • Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
  • Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
  • Föräldraledighetslagen
  • Regeringsformen
  • Kommunallagen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.