Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstledighet = ledig utan lön

Ta reda på om du har rätt att ta tjänstledigt innan du fattar beslut du kan komma att ångra. Du har normalt inte rätt att vara tjänstledig för att prova ett nytt jobb, men däremot för att studera.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna vid skrivbord med höga pappershögar.
Trött på jobbet? Vid de här tillfällena har du rätt att vara tjänstledig. Foto: Shutterstock

Tjänstledighet betyder att du är ledig utan lön från ditt jobb – men det är inte fritt fram att ta tjänstledigt hur som helst för vad som helst. Mången anställd har bittert fått erfara att det inte går att ta ledigt utan lön hur trängande skäl man än anser sig ha – uteblir man från jobbet när arbetsgivaren sagt nej kan det vara skäl för uppsägning.

Därmed inte sagt att du måste ge upp dina drömmar om att ta ledigt för att göra en världsomsegling eller för att finna meningen med livet i en nedlagd kyrka i Norberg. Du behöver heller inte säga upp dig från ditt arbete för att pröva något annat. Man kommer ganska långt med de lagar om ledighet som finns.

Tjänstledigt för att prova annat jobb

Att ta tjänstledigt för att prova på ett annat jobb är ingen rättighet, även om kloka arbetsgivare har insett att det de facto kan vara kompetensutvecklande att testa ett annat arbete ett tag. Men har du varit sjukskriven i minst nittio dagar har du rätt enligt lag att vara ledig för att jobba någon annanstans i max ett år.

Startar du ett eget företag i den nedlagda kyrkan i Norberg eller ombord på segelbåten har du faktiskt också rätt att vara tjänstledig i som mest ett halvår, så länge den verksamhet du bedriver inte konkurrerar med din arbetsgivare. För att få tjänstledigt enligt lagen om ledighet för att bedriva näringsverksamhet krävs att du varit anställd i minst sex månader, eller tolv månader sammanlagt under de senaste två åren.

Tjänstledighet för studier

Det samma gäller om du tar tjänstledigt för att studera. Det går förstås utmärkt att studera på distans från kyrkan i Norberg eller ombord på en båt – arbetsgivaren kan inte ha åsikter om varifrån du pluggar eller vad.

Studieledighetslagen ger dig rätt att ta ledigt i den omfattning du behöver och så länge du behöver. Arbetsgivaren kan skjuta upp din studieledighet i ett halvår om det finns godtagbara skäl, men så länge du är ute i god tid kan ingen neka dig att vara ledig för att studera.

Politiskt uppdrag eller vård av närstående

Om du får politiska uppdrag har du också rätt att vara tjänstledig enligt regeringsformen eller kommunallagen. Föräldraledighetslagen ger den som har barn rätt till ledighet och behöver du ta hand om någon som är svårt sjuk har du rätt till tjänstledighet i hundra dagar för att ta hand om denne, oberoende av om hen har släktband till dig eller inte.

Skulle du mot förmodan ledsna på ditt nya liv som student, egenföretagare eller vårdare så går det att ändra sig och bryta tjänstledigheten. Arbetsgivaren har rätt att skjuta på återgången med en månad. Du ska inte missgynnas för att du har varit tjänstledig – när du kommer tillbaka ska du ha samma eller likvärdig tjänst och samma villkor som när du gick på ledighet.

Lagar som reglerar tjänstledighet:

  • Lag om rätt till ersättning och ledighet för närståendevård
  • Lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl
  • Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete
  • Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
  • Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
  • Föräldraledighetslagen
  • Regeringsformen
  • Kommunallagen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.