Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här fixade facket kortad arbetstid

De anställda på Fiskarhedenvillan har äntligen fått till ett avtal om arbetstidsförkortning. Men vägen dit var komplicerad, och krävde snabba beslut, då en bortglömd bilaga i ett kollektivavtal höll på att sänka Unionenklubben.
Anita Täpp Publicerad 17 mars 2021, kl 14:00
Lars Dahlström
Kerstin Drejholt, Åsa Aniliadis och Eyob Kifle i klubbstyrelsen förhandlade om arbetstidsförkortningen på Fiskarhedenvillan. Att man har fått till en kortad arbetstid har lett till ökat fackligt engagemang på arbetsplatsen och att man bildat en riksklubb som omfattar anställda i Stockholm och Göteborg. Lars Dahlström

I februari 2019 fick Unionenklubben på Fiskarhedenvillan i Borlänge ett oväntat besked. Klubbstyrelsen hade just inlett arbetet med att försöka få till ett avtal om arbetstidsförkortning, enligt medlemmarnas önskan.

Det ledde till att den nya HR-chefen satte sig in i företagets kollektivavtal med bransch- och arbetsgivarorganisationen TMF. Hon upptäckte då att medlemmarna i fackförbundet Sveriges Ingenjörer, enligt en bilaga i avtalet, redan – sedan 2009 – hade rätt till arbetstidsförkortning.

Men det här var något som ingen på företaget varken tycktes ha känt till eller praktiserat.

Ingenjörer på väg att byta fack

Hos hustillverkaren jobbar många ingenjörer. Men de flesta är med i Unionen, som har den enda fackklubben på företaget. När styrelsen fick vetskap om den bortglömda bilagan och förstod att den innebar att medlemmarna i Sveriges Ingenjörer nu ganska omgående skulle få arbetstidsförkortning insåg man att det var ett hot mot Unionenklubben, där 55 av 80 medlemmar var ingenjörer. Dessutom var de i stor majoritet i klubbstyrelsen.

– Då blev det lite dramatiskt. Vi förstod ju att det här skulle kunna betyda att många av våra medlemmar, och då även i styrelsen, direkt skulle gå över till Sveriges Ingenjörer, så att klubben i värsta fall måste läggas ned, säger klubbordförande Kerstin Drejholt.

Då blev det lite dramatiskt

Snart bestämde sig dock alla ingenjörer i styrelsen för att stanna kvar i Unionen. Och efter ett medlemsmöte, där styrelsen förklarade varför man tyckte att de övriga medlemmarna också borde göra det, beslöt sig endast åtta ingenjörer för att byta fackförbund.

– För ingenjörerna i styrelsen var det ett ganska lätt beslut eftersom de är väl insatta i vad Unionen gör och vet vilket bra stöd vi får av regionkontoret. Men när vi lyft fram fördelarna med att ha en klubb, med den påverkansmöjlighet det ger, så var de övriga också rätt lättövertalade, säger Kerstin Drejholt.

Fick hjälp av gammalt avtal

När man sedan inledde förhandlingen om en arbetstidsförkortning för Unionenmedlemmarna kom faktiskt Sveriges Ingenjörers bortglömda avtal till hjälp.

– Då blev det också en rättvisefråga. Visserligen sa ledningen att vår arbetstidsförkortning inte fick kosta företaget något. Men vi fick ändå förståelse för våra krav.

På senvintern hade man förhandlat sig fram till ett avtal som skulle undertecknas och börja gälla från den 1 april 2020. Men så kom pandemin och den uppskjutna avtalsrörelsen i vägen. Därför började i stället ett reviderat avtal först gälla från den 1 mars i år.

Anställda avstår lön

Enligt det ska nu medlemmarna, under de två lönerevisioner som nu är framtagna, årligen avstå 0,675 procent, det vill säga totalt 1,35 procent, av löneutrymmet för att i gengäld få 36 timmars arbetstidsförkortning per år.

En fråga är dock hur bilagan i kollektivavtalet kunde glömmas bort.

– Det tycks bero på att den inte fanns med i de handlingar som vi fick ta del av när vi gick med i kollektivavtalet 2009 och inte har gjort det senare heller. Vi var mycket mindre då och saknade också länge en riktig HR-chef. Det var först när vår nya HR-chef bad TMF om alla handlingar som hon hittade bilagan i ett inskannat A4, så att det här kom upp till ytan, säger Kerstin Drejholt.

Kortad arbetstid

  • Ungefär 38 procent av Unionens medlemmar med kollektivavtal har arbetstidsförkortning enligt sitt centrala avtal.
  • Hur många fler som exempelvis har det genom lokala överenskommelser eller genom att kortare arbetstid tillämpas på arbetsplatsen finns det ingen exakt siffra på.
  • Att korta arbetstiden har aldrig varit populärt bland arbetsgivare. Men mellan 1998 och 2007 lyckades Unionen få till arbetstidsförkortning i centrala avtal i en del branscher, framför allt inom industrin och byggsektorn. På andra avtalsområden tecknades i stället särskilda avtal, enligt vilket parterna kunde förhandla på företagsnivå.
  • I samband med finanskrisen 2008/2009 ökade arbetsgivarnas motstånd. Sedan 2013 har man försökt vända utvecklingen, dock utan att lyckas.

Stefan Klevenvall, avtalsexpert Unionen.

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.