Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ordnade padelturnering – fick sparken efter 19 år

En kvinna på en tennis- och padelklubb fick sparken efter 19 år. Enligt klubben gjorde hon fel när hon anordnade aktiviteter efter stängning. Men kvinnan hade fått chefernas tillåtelse och nu stämmer Unionen klubben på 200 000 kronor.
David Österberg Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Kvinnan ordnade turneringar i padel och tennis efter arbetstid. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Under många år anordnade en kvinna på en tennis- och padelklubb i Västsverige aktiviteter för vänner och bekanta. Det kunde till exempel handla om en turnering i tennis eller padel under tider när klubben hade stängt eller under mindre uppbokade tider.

Inför varje aktivitet frågade hon cheferna om lov och vid ett par tillfällen var en av cheferna medarrangör. Deltagarna swishade avgiften till kvinnan som sedan satte in pengarna på klubbens konto.

Förra året arrangerade kvinnan en aktivitet i oktober. Enligt klubbens taxa var banavgiften 150 kronor per timme under lågpristid. Kvinnan betalade därför in 900 kronor för sex banor.

Blev avskedad

En månad senare blev hon avskedad. Klubben ansåg att hon borde ha betalat en högre banavgift. Klubben påstod också att hon serverat alkohol under aktiviteten och glömt att larma när hon gick hem.

Nu stämmer Unionen klubben i Arbetsdomstolen. Enligt förbundet fanns ingen grund för att avskeda kvinnan.

– Medlemmens uppfattning är att hon i oktober gjorde på precis samma sätt som tidigare. Hon har gjort likadant i flera år och gjorde så senast i juni förra året, säger Sverker Wickberg, förbundsjurist på Unionen.

Några bevis för att kvinnan serverat alkohol eller glömt att larma har klubben hittills inte lagt fram.

– Vi väntar fortfarande på deras svaromål, men under de förhandlingar som varit hittills har de bara påstått saker som inte har varit underbyggda. Min bedömning är att det inte har funnits grund för avsked och inte heller saklig grund för uppsägning, säger Sverker Wickberg.

Han har goda förhoppningar om att vinna målet. Unionen kräver att kvinnan får 200 000 kronor i allmänt skadestånd samt skadestånd för utebliven lön från slutet av november tills förhandlingen är avgjord.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.