Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Rekrytering – Ta referenser på allvar

En rekrytering avslutas ofta med att man tar referenser. Tyvärr hastar många chefer och rekryterare igenom detta. Det menar Anki Stafwerfeldt, som är expert på hur man minimerar riskerna vid en anställning.
Publicerad
Förbered dig och låt referenstagningen ta tid. Illustration: Mia Nilsson

Referenstagningen är en bedömningsmetod som går ut på att samla in information om den sökandes tidigare erfarenheter, beteende och kompetenser från tidigare arbetsgivare eller kollegor. Men eftersom referenstagningen oftast är det sista momentet i rekryteringsprocessen händer det ofta att den inte blir utförd på ett korrekt sätt.

– De flesta vill komma i mål så fort som möjligt och det är inte ovanligt att det samtalet blir alldeles för kort och oförberett.

Det säger Anki Stafwerfeldt, rekryterare och grundare av rekryteringsföretaget Home of Recruitment, som utbildar chefer och HR-anställda i konsten att rekrytera.

Anki Stafwerfeldt berättar att i slutskedet brukar hon ta referenser på max två slutkandidater. Hon menar att referenstagningen sällan brukar vara avgörande för rekryteringsprocessen i stort.

Magkänsla ger upphov till tolkningar och det ska man inte blanda in

– En väl utförd rekrytering är komplex där referenserna är en del i ett större pussel. De fungerar oftast som en bekräftelse på den information man fått sedan tidigare.

Visst har hon varit med om att referenstagningen har ändrat rekryteringens utfall, men det är ytterst sällan, säger hon.

På senare tid har digitala referenstagningar blivit allt vanligare. Det tycker Anki Stafwerfeldt är bra och poängterar att magkänsla inte hör hemma i en rekryteringsprocess.

– Magkänsla ger upphov till tolkningar och det ska man inte blanda in. Du som rekryterar ska förstå svaret, inte tolka det.

Men hur vet man att den referens som den sökande har angivit inte är ens privata vän eller har någon annan anledning till att överdriva den sökandes förmågor?

– Det kan man såklart inte veta, men den som ger referensen har ju också satt sitt namn på spel. Det är också därför det är viktigt att referenstagningen utförs noggrant och strukturerat.

 

10 framgångsfaktorer för referenstagning

1. Se på referenstagningen som en intervju. Den måste få ta sin tid, minst 30 minuter. Att ringa en referens i fem minuter och fråga: ”Visst är Erik bra?” gynnar ingen.

2. Arbeta strukturerat så att referenstagningen hela tiden hänger med kravprofilen. Förbered och ställ relevanta frågor och följdfrågor. Håll den röda tråden!

3. Prata med den sökande om hens referenser. Jag brukar rekommendera ungefär tre referenser från olika delar av den sökandes arbetsliv, till exempel en före detta chef eller en kollega. Ska en chef rekryteras försöker jag hitta någon som tidigare haft hen som chef.

4. Ställ liknande frågor till samtliga referenser. Om alla säger att Mia fungerar bra i grupp så stämmer det sannolikt – åtminstone då referenserna arbetade med henne.

5. Försök att ta referenser från personer inte alltför långt bak i tiden, max sju år.

6. Använd dig aldrig av bakvägsreferenser. Det vill säga kontakter till den sökande som du får utan att hen vet om det. Det blir aldrig bra. Glöm inte att du saknar bakgrundsinformation om hur arbetsrelationen fungerade. Bakvägsreferenser är oetiskt men förekommer tyvärr alltför ofta, speciellt i vissa branscher.

7. Om det under samtalets gång kommer fram att referensen även umgås med den sökande privat, försök att hitta en annan referens.

8. Använd sunt förnuft. Är den sökande väldigt ung faller det sig naturligt att hen inte har hunnit skaffa sig så många referenser.

9. Digital referenstagning är numera allt mer populärt. Forskning som docent Anders Sjöberg vid Stockholms universitet gjort för ett webbaserat verktygs räkning visar att träffsäkerheten blir bättre med digital referenstagning. En fördel är att referenten får mer betänketid.

10. Till sist. Glöm inte att en referens aldrig är en fullkomlig sanning! Det du får höra är referensens uppfattning för x antal år sedan, i ett annat sammanhang, med andra förutsättningar och med en annan chef än vad den sökande kommer att få framöver.

Källa: Anki Stafwerfeldt

 

3 chefer om att ta referenser

Har du någonsin överdrivit den arbetssökandes förmågor?

CAMILLA 45, IT-CHEF

– Oftast har den som bett mig att vara referens vetat att jag gillat hans eller hennes arbetsinsats. Och visst har det hänt att jag tryckt lite extra på de positiva egenskaperna. I ett fall sökte sig en före detta kollega bort från ett företag som även jag hade arbetat på och där jag inte trivdes. Jag visste vad hon gick igenom och tyckte att det inte skulle göra något om just det företaget blev av med en duktig medarbetare. Så då bredde jag på lite, måste jag nog erkänna.
 

Har det hänt att du har tackat nej till att vara referens?

CARL 51, OMRÅDESCHEF

– Nej, det har jag inte. Däremot har det hänt att den som frågat mig om att vara referens även varit en privat vän. Det har jag löst genom att vara öppen och berätta det för rekryteraren och för min före detta kollega. Jag har sagt: ”Jag är gärna din referens men jag måste berätta att vi även umgås privat.” Det har inte varit några större problem från något håll. Men det har hänt att rekryteraren sagt att de då föredrar att ta någon annan.

 

Vad anser du om referenstagning?

FREDRIK 33, AVDELNINGSCHEF

– Alla vet att det här med referenstagning är ganska ifrågasatt. Folk tar sina chefer och kollegor som även blivit ens privata vänner. Jag vet många som gör så och jag har själv gjort det. Man väljer ju inte referenser som inte talar gott om en, det förstår ju alla.

Läs mer: Här tjänar HR-medarbetare bäst

 

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Avatar ska hjälpa chefer med uppsägningar

Det är svårt att säga upp en medarbetare på ett bra sätt. Därför har TRR utvecklat en tjänst som gör att chefer kan öva sig på en avatar – som kan vara både arg och ledsen.
David Österberg Publicerad 20 november 2025, kl 09:00
Elin Nilsson tränar med hjälp av en avatar.
En avatar ska hjälpa chefer att genomföra svåra samtal på ett så bra sätt som möjligt. Verktyget har utformats av omställningsorganisationen TRR. Fredrik Hjerling

Att genomföra ett uppsägningssamtal är något av det svåraste en chef kan göra. Därför har omställningsorganisationen TRR länge utbildat chefer i hur man genomför dem. Snart finns tjänsten i digital form.

– Chefen får möta en avatar och kan sedan göra olika val. Man kan till exempel ställa in om man vill att avataren ska vara ledsen, frågvis eller förbannad. Det går också att ställa in olika svårighetsgrader. Från enklare nivå med flervalsalternativ till helt öppen dialog där man pratar med avataren som reagerar och responderar helt beroende på ens agerande. Efter samtalet får man feedback från oss. Tanken är att man ska träna, träna, träna tills man känner sig trygg, säger Pierre Figéus, business owner på TRR.

Pierre Figéus
Pierre Figéus.

Är människor så förutsägbara att de kan ersättas av en avatar?

– I grund och botten är den här typen av samtal ganska lika. En viktig del i träningen är att som chef höra sig själv uttala orden. Sannolikheten för att säga det man bör säga ökar om man har tränat på det innan. När man levererar ett negativt budskap så kommer det alltid en reaktion. Frågan är hur man hanterar den reaktionen och ändå får fram budskapet.

Hur har ni kommit fram till vad som är rätt saker att säga?

– Det bygger på vår beprövade erfarenhet. Vi har tränat chefer på det här i många år och intervjuat dem efter att de har hållit uppsägningssamtal. Det här är en metodik som vi vet fungerar i praktiken. Tyvärr förekommer det att chefer genomför uppsägningar utan att ha förberett sig. Det är idiotiskt och gynnar inte någon.

Den digitala tjänsten har utvecklats i samarbete med chefer. 

– Vi intervjuade cheferna innan och frågade hur säkra de kände sig på att genomföra ett uppsägningssamtal. Sedan fick de träna på avataren. Efteråt såg vi en markant skillnad i kompetens, säger Pierre Figéus.

Extra viktigt att ta sig tid

En av dem som har testat tjänsten är Elin Nilsson som är rekryterings- och konsultchef på Barona.

– Jag känner mig helt klart mer förberedd på vad som krävs av mig som chef inför ett uppsägningssamtal. Dels i hur jag ska agera under samtalet, följa upp och vårda medarbetaren, dels i att ge mig själv utrymme för att reflektera och utvecklas. Den här typen av samtal är som tur är inte något man har varje dag, och därför är det extra viktigt att ta sig tid att göra det på rätt sätt för alla inblandade, säger hon.

Elin Nilsson tror att tjänsten kan användas av alla typer av chefer.

– För juniora ledare som aldrig tidigare har behövt hålla den här typen av samtal är det ett otroligt värdefullt verktyg, medan det för mer seniora chefer fungerar som en bra påminnelse om vikten av att förbereda sig noggrant. Exempelpersonerna i tjänsten känns trovärdiga i sina reaktioner, och jag uppskattar att man får möta olika typer av respons beroende på hur man själv agerar och bemöter situationen.

”Händer att människor blir uppsagda via sms”

TRR:s förhoppning är att väl förberedda chefer ska underlätta för uppsagda att snabbare hitta ett nytt jobb.

– Om avslutet fungerar bra tror vi att man snabbare kommer in i ny sysselsättning. Tyvärr händer det att människor blir uppsagda via sms, på semestern eller genom att chefen skickar någon annan. Då måste den som har blivit uppsagd lägga tid på att bearbeta uppsägningen och tappar tempo, säger Pierre Figéus.

Vad tyckte du om verktyget?

Mikael Axland, HR-chef, Grenke Leasing.

–  En fördel med det här verktyget var att man hamnade i olika situationer. Det fejkar en verklig situation och gör det jättebra. Avataren är tillräckligt oförutsägbar för att man ska lära sig något.

– Man kan använda tjänsten för att träna på alla typer av svåra samtal. Hur reagerar jag exempelvis när jag sitter mitt emot en person som gråter? Det vet man ju inte förrän det har hänt. För att klara något svårt måste du träna. Det är mindre viktigt om du tränar genom att prata med en avatar, pratar med en verklig människa eller genom att läsa en bok.

 

Cecilia Tarkowski, Hotellchef, Fagerudd.

– Initiativet är bra. Det finns säkert många chefer som inte funderar igenom exempelvis avslutningssamtal eller hur de ska ge tung feedback. Jag tror verkligen att verktyget kan göra skillnad för chefer och ledare, men tror också att ett samtal med en riktig människa är bättre.

– Svårigheten med den här typen av verktyg är att de blir lite statiska. Det kan vara svårt att få fram det man vill ha sagt genom de alternativ man har att välja mellan. Reaktionerna från avataren hamnade också lätt i ytterligheter. Men för den som aldrig tidigare har reflekterat över hur tuffa besked landar hos en medarbetare behöver det kanske vara så.