Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Scania: Facket fixade extra lönepåslag

Scanias tjänstemän får 0,4 procent extra i lönepotten. Någon retroaktiv lönehöjning lyckades facket däremot inte förhandla sig till.
– Jag är nöjd utifrån de förutsättningar som fanns. Vi har gjort det vi kunnat och det var hit vi nådde, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande.
Niklas Hallstedt Publicerad
Skylt med Scanias logga utomhus.
Unionenklubben på Scania förhandlade till sig extra pengar i lönepotten. Foto: Jonas Ekströmer / TT

Det centrala kollektivavtalet innebär 2,8 procent för perioden november 2020 till april 2022. Nu hamnade lönepotten hos lastbilstillverkaren Scania på 3,2 procent.

Den retroaktiva höjningen för de sju månader av fjolåret då det tidigare avtalet förlängdes på grund av coronapandemin blev dock inte av.

Däremot ska det göras en analys av löneläget på företaget som kan ge ytterligare påslag.

Mari Carlquist
Mari Carlquist

– Analysen ska påbörjas den här veckan och jämföra våra löner med hur de ser ut på andra företag. Det finns ett löneglapp, det är vi och företaget överens om, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande på Scania. 

– Det blir ett problem också för företaget om medarbetare anser att de tjänar för lite, speciellt på vissa tjänster där det är svårt att rekrytera.

På Scania får medarbetarna även en årlig bonus som baseras på företagets resultat. Bonusen, som är helt fristående från löneavtalet, slog rekord i fjol då medarbetarna belönades med 50 000 kronor var. Året innan hamnade den på drygt 40 000 kronor.

– Sådana siffror kan vi inte vänta oss i år, men vi förväntar oss ändå ett utfall, säger Mari Carlquist.

Snittlönen bland tjänstemännen på Scania ligger på cirka 45 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.