Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Scania: Facket fixade extra lönepåslag
Scanias tjänstemän får 0,4 procent extra i lönepotten. Någon retroaktiv lönehöjning lyckades facket däremot inte förhandla sig till.
– Jag är nöjd utifrån de förutsättningar som fanns. Vi har gjort det vi kunnat och det var hit vi nådde, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande.
– Jag är nöjd utifrån de förutsättningar som fanns. Vi har gjort det vi kunnat och det var hit vi nådde, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande.
Det centrala kollektivavtalet innebär 2,8 procent för perioden november 2020 till april 2022. Nu hamnade lönepotten hos lastbilstillverkaren Scania på 3,2 procent.
Den retroaktiva höjningen för de sju månader av fjolåret då det tidigare avtalet förlängdes på grund av coronapandemin blev dock inte av.
Däremot ska det göras en analys av löneläget på företaget som kan ge ytterligare påslag.
– Analysen ska påbörjas den här veckan och jämföra våra löner med hur de ser ut på andra företag. Det finns ett löneglapp, det är vi och företaget överens om, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande på Scania.
– Det blir ett problem också för företaget om medarbetare anser att de tjänar för lite, speciellt på vissa tjänster där det är svårt att rekrytera.
På Scania får medarbetarna även en årlig bonus som baseras på företagets resultat. Bonusen, som är helt fristående från löneavtalet, slog rekord i fjol då medarbetarna belönades med 50 000 kronor var. Året innan hamnade den på drygt 40 000 kronor.
– Sådana siffror kan vi inte vänta oss i år, men vi förväntar oss ändå ett utfall, säger Mari Carlquist.
Snittlönen bland tjänstemännen på Scania ligger på cirka 45 000 kronor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
