Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotea: Arbetsmiljön fortsatt tuff

Apoteas arbetsmiljöproblem är långt ifrån lösta. Anställda vittnar om att ingen förbättring märkts av och att medlemmar känner sig svikna av Unionen.
Johanna Rovira, Linnea Andersson Publicerad
Apoteakartong med varor på rullande band.
Arbetsmiljön på Apotea är fortfarande dålig, enligt en anställd som Kollega pratat med. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Kollektiv bestraffning, kameraövervakning, och blockerade utgångar. Anklagelserna som riktades mot arbetsmiljön på Apoteas lager i Morgongåva, först i tidningen Dagens ETC, var många – och orättvisa enligt arbetsgivaren Pär Svärdson.

Unionen undersökte anklagelserna och många anställda bekräftade den bild som medierna återgav. En anställd på Apotea, som vill vara anonym, säger nu till Kollega att medarbetarna inte märkt av någon förbättring sedan missförhållandena på lagret uppmärksammades, vare sig när det gäller ledarskapet eller arbetsmiljön i stort.

– Vi får inte sitta ner när vi jobbar, trots att vi arbetar 12-timmarspass. Pär (Svärdson reds. anm.) vill ha koll på allt och ser om vi sätter oss ner och vilar, säger Unionenmedlemmen som Kollega varit i kontakt med och hänvisar till de uppgifter om kameraövervakning som tidigare framkommit.

Apoteas vd Pär Svärdson svarar att den kritiken inte har nått honom.

Pär Svärdson.

– Det är ju svårt att sitta ner medan man plockar varor, men vi har raster med jämna mellanrum då anställda kan vila, säger Pär Svärdsson som känner sig bedrövad över att anställda upplever att det inte skett förbättringar på Apotea.

– Vi har ett oerhört ambitiöst program med 116 punkter som vi som bäst håller på att implementera och min uppfattning är att vi har löpande avstämning hur långt vi kommit. Men vi får väl öka takten ytterligare. Jag hoppas att vi inom några månader ska ha betat av alla punkter.

Kollektivavtal med Unionen

Trots att Apotea har kollektivavtal med Unionen har de anställda, enligt medlemmen Kollega talat med, varken haft lönesamtal eller utvecklingssamtal på tre år och de anställda vet inte hur deras löner sätts. Arbetsgivaren har heller inte bedrivit något systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsförhållandena har mycket att önska. De anställda efterfrågar därför mer stöd från Unionen.

– Det är klart att det kanske är saker som sker som vi inte vet om men det känns som att Unionen skiter i oss, vi kan inte se några förbättringar. Vi skulle vilja se en blockad eller liknande men även om Unionen har information om vår situation så upplever vi att de tassar på tå för arbetsgivaren. Hur länge då? Och på vems bekostnad? säger medlemmen.

Markus Wiberg, regionchef för Unionen Uppland säger att det ibland kan vara svårt att synliggöra vad Unionen faktiskt gör.

– Vi vet att det finns kritiska medlemmar som tycker att vi gör för lite, ofta syns det inte vad vi gör eftersom lösningarna när vi gör upp är konfidentiella, säger han.

Bland annat ska en tvist, som rör arbetstid och brott mot kollektivavtal, vara löst. Andra ärenden har gått till central förhandling, enligt Markus Wiberg.

– Vi vet hur dåligt det har fungerat på Apotea och att det finns saker kvar att lösa, och vi fortsätter jobba för att allt ska bli bättre både vad gäller arbetsmiljö, inflytande och medbestämmande, säger han.

Fackklubb på gång på Apotea

En av de saker Unionen jobbat på sedan i höstas är att få till en fackklubb på Apotea. Nästa vecka ska man ha ett möte för att bilda klubb, meddelar Markus Wiberg, som tror att arbetsgivaren kommer att skärpa sig.  

– Vad jag vet har vi fått rätt i våra tvister hittills och det borde påverka arbetsgivaren att sköta sig bättre för att slippa nya tvister.

Medlemmen som Kollega pratat med har dock små förhoppningar på vad en fackklubb kan åstadkomma.

– Jag tror inte på någon förändring om inte Unionen sätter ner foten, säger hen och påpekar att eftersom många lageranställda är nyanlända har de svårt att förstå informationen som går ut från facket. En stor del av medarbetarna är dessutom unga och ”vet inte ens att de ska ha lönesamtal”.

Drabbar hela apoteksbranschen

Medlemmen menar även att villkoren på Apotea drabbar andra apoteksanställda medlemmar inom Unionen.

– Det blir ju en väldigt ohållbar situation för andra apoteksföretag att rätta prissättningen efter Apotea som kan hålla priserna nere på bekostnad av personalen.

Foto på Pär Svärdson: Karl Nordlund

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält