Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotea: Arbetsmiljön fortsatt tuff

Apoteas arbetsmiljöproblem är långt ifrån lösta. Anställda vittnar om att ingen förbättring märkts av och att medlemmar känner sig svikna av Unionen.
Johanna Rovira, Linnea Andersson Publicerad
Apoteakartong med varor på rullande band.
Arbetsmiljön på Apotea är fortfarande dålig, enligt en anställd som Kollega pratat med. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Kollektiv bestraffning, kameraövervakning, och blockerade utgångar. Anklagelserna som riktades mot arbetsmiljön på Apoteas lager i Morgongåva, först i tidningen Dagens ETC, var många – och orättvisa enligt arbetsgivaren Pär Svärdson.

Unionen undersökte anklagelserna och många anställda bekräftade den bild som medierna återgav. En anställd på Apotea, som vill vara anonym, säger nu till Kollega att medarbetarna inte märkt av någon förbättring sedan missförhållandena på lagret uppmärksammades, vare sig när det gäller ledarskapet eller arbetsmiljön i stort.

– Vi får inte sitta ner när vi jobbar, trots att vi arbetar 12-timmarspass. Pär (Svärdson reds. anm.) vill ha koll på allt och ser om vi sätter oss ner och vilar, säger Unionenmedlemmen som Kollega varit i kontakt med och hänvisar till de uppgifter om kameraövervakning som tidigare framkommit.

Apoteas vd Pär Svärdson svarar att den kritiken inte har nått honom.

Pär Svärdson.

– Det är ju svårt att sitta ner medan man plockar varor, men vi har raster med jämna mellanrum då anställda kan vila, säger Pär Svärdsson som känner sig bedrövad över att anställda upplever att det inte skett förbättringar på Apotea.

– Vi har ett oerhört ambitiöst program med 116 punkter som vi som bäst håller på att implementera och min uppfattning är att vi har löpande avstämning hur långt vi kommit. Men vi får väl öka takten ytterligare. Jag hoppas att vi inom några månader ska ha betat av alla punkter.

Kollektivavtal med Unionen

Trots att Apotea har kollektivavtal med Unionen har de anställda, enligt medlemmen Kollega talat med, varken haft lönesamtal eller utvecklingssamtal på tre år och de anställda vet inte hur deras löner sätts. Arbetsgivaren har heller inte bedrivit något systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsförhållandena har mycket att önska. De anställda efterfrågar därför mer stöd från Unionen.

– Det är klart att det kanske är saker som sker som vi inte vet om men det känns som att Unionen skiter i oss, vi kan inte se några förbättringar. Vi skulle vilja se en blockad eller liknande men även om Unionen har information om vår situation så upplever vi att de tassar på tå för arbetsgivaren. Hur länge då? Och på vems bekostnad? säger medlemmen.

Markus Wiberg, regionchef för Unionen Uppland säger att det ibland kan vara svårt att synliggöra vad Unionen faktiskt gör.

– Vi vet att det finns kritiska medlemmar som tycker att vi gör för lite, ofta syns det inte vad vi gör eftersom lösningarna när vi gör upp är konfidentiella, säger han.

Bland annat ska en tvist, som rör arbetstid och brott mot kollektivavtal, vara löst. Andra ärenden har gått till central förhandling, enligt Markus Wiberg.

– Vi vet hur dåligt det har fungerat på Apotea och att det finns saker kvar att lösa, och vi fortsätter jobba för att allt ska bli bättre både vad gäller arbetsmiljö, inflytande och medbestämmande, säger han.

Fackklubb på gång på Apotea

En av de saker Unionen jobbat på sedan i höstas är att få till en fackklubb på Apotea. Nästa vecka ska man ha ett möte för att bilda klubb, meddelar Markus Wiberg, som tror att arbetsgivaren kommer att skärpa sig.  

– Vad jag vet har vi fått rätt i våra tvister hittills och det borde påverka arbetsgivaren att sköta sig bättre för att slippa nya tvister.

Medlemmen som Kollega pratat med har dock små förhoppningar på vad en fackklubb kan åstadkomma.

– Jag tror inte på någon förändring om inte Unionen sätter ner foten, säger hen och påpekar att eftersom många lageranställda är nyanlända har de svårt att förstå informationen som går ut från facket. En stor del av medarbetarna är dessutom unga och ”vet inte ens att de ska ha lönesamtal”.

Drabbar hela apoteksbranschen

Medlemmen menar även att villkoren på Apotea drabbar andra apoteksanställda medlemmar inom Unionen.

– Det blir ju en väldigt ohållbar situation för andra apoteksföretag att rätta prissättningen efter Apotea som kan hålla priserna nere på bekostnad av personalen.

Foto på Pär Svärdson: Karl Nordlund

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.