Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regent vill få anställda att känna sig som kungar

Regents affärsidé är att alla anställda ska känna sig kungligt omhuldade. En filosofi som har lett till att IT-konsultbolaget fått utmärkelsen Europas bästa arbetsplats två år i rad.
Johanna Rovira Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Många arbetsgivare förstår inte vikten av att en arbetsplats är trevlig, menar vd Thomas Skott, här flankerad av Caroline Jonasson och Peter Nielsen. Anna-Lena Lundqvist

Patrik Nordebring och Thomas Skott var arbetskamraterna som sa upp sig tillsammans och startade Regent. Med i bagaget hade de erfarenheter om hur en arbetsgivare inte ska vara och agera.

– Vi hade väl jobbat i en del projekt där det inte fungerade, där medarbetarna fick jobba tills de gick sönder. Vi ville skapa något bättre och vi tror att människor jobbar mer effektivt om man fokuserar på hur man jobbar – inte hur mycket, säger Thomas Skott som blev vd i företaget som såg dagens ljus 2014.

Sannolikt har de lyckats med sin strategi: ”IT som det borde vara”. Personalomsättningen är låg och enligt HR-ansvariga Caroline Jonasson så visar medarbetarundersökningen att 100 procent av de anställda är nöjda – vilket alltså lett till utmärkelsen Sveriges och Europas bästa arbetsplats två år i rad i kategorin mindre bolag.

– Det låter nästan som man luras när man säger det och vi har nyanställt sedan vi gjorde undersökningen, så svaret kanske är annorlunda i dag. Men lyckas man hålla vad man lovar när man anställer folk är det självklart att de vill stanna, säger Caroline Jonasson, som har en bakgrund som rekryterare.

Några medarbetare har visserligen slutat sedan starten, antingen för att starta eget eller för att de inte trivdes med att arbeta som konsulter, förklarar Thomas Skott. En av dem som stannat är Unionenmedlemmen Peter Nielsen, som började på företaget för fyra år sedan.

– Jag får en till två inviter från rekryterare i veckan, men stannar för att jag trivs. Det låter fånigt att säga, men allt är faktiskt bra – det finns en värme, man känner sig alltid välkommen och sedd till skillnad mot tidigare jobb där jag känt mig som en inkomstkälla. Det skämtas mycket om att jobbet är den andra familjen, men det stämmer bra här, säger Peter Nielsen.

Hemligheten med att ha personal som trivs är enkel, enligt arbetsgivarna.

– Mycket av våra framgångar beror på medmänsklighet. Att vi ser människor och möter deras behov, säger Caroline Jonasson.

– Vi har en god kultur, främst för att vi ser värdet av att ha det. Jag tror inte många arbetsgivare förstår hur viktig en trevlig arbetsplats är. Att rekrytera är enormt dyrt, men har man en bra arbetsplats får man folk att stanna och leverera bättre, säger Thomas Skott.

Jag får inviter från rekryterare varje vecka, men stannar för att jag trivs

”Regentarna”, som de anställda kallas av sin vd, omhuldas bland annat med förmåner – alltifrån personalbil till gratis massage och omfattande hälsoundersökningar. Det satsas mycket på gemensamma aktiviteter. Tanken är att alla inte behöver gilla och vara med på allt, men att det ska finnas något av intresse för envar.

– Som förälder kanske man inte vill offra en fredagskväll för att prova vin eller laga mat hemma hos varandra. Då hittar vi aktiviteter där familjen kan följa med, som skidresa till Romme, julgransplundring eller en dag på Gröna Lund, säger Caroline Jonasson.

På väggarna i konferensrummet hänger inramade bilder på personalen från många gemensamma konferensresor utomlands. Minst en gång per år reser de till andra breddgrader. Vanligtvis. I år fick de förstås hålla sig inom rikets gränser på grund av coronapandemin.

– Men allt är frivilligt. Man ska inte behöva komma med några ursäkter om man inte vill följa med på något, säger Caroline Jonasson.

Kollektivavtal finns inte på Regent.

– Det steget har vi inte tagit än. Kollektivavtal är otroligt bra för att skydda anställda mot skadliga arbetsgivare. För vår del har vi inte det problemet, villkoren vi har är bra ändå, säger Thomas Skott.

Enligt Thomas Skott är det aldrig någon av de anställda som har frågat efter kollektivavtal. Och det beror inte på att folk är rädda för att fråga, ställa krav eller säga emot ledningen. Att ha högt i tak är inte en klyscha på Regent – det framkommer flera gånger under Kollegas intervjuer att det hör till kulturen att ifrågasätta och utmana den rådande ordningen.

– Om jag tror jag har en jättebra idé så behöver jag folk runt omkring mig som inte tycker och tänker exakt som jag, utan som utmanar min idé – hade jag inte haft det skulle jag ha gått på många nitar. Jag försöker uppmuntra folk att säga emot mig, jag litar på att alla vill företaget väl, säger Thomas Skott.

– Ibland blir jag som en sexåring som ska testa gränser. Men det har jag inget för, Thomas säger ja till allt, säger Peter Nielsen i ett försök att balansera bilden om företaget en smula.

Pandemin har drabbat företaget hårt. Under april och maj tvärdog marknaden. Personalen korttidspermitterades och tre personer fick gå på grund av arbetsbrist. Hade inte Regent ett halvår före coronautbrottet effektiviserat och kapat kostnaderna hade det kunnat gå ännu värre.

– Det var jättetufft att säga upp anställda som fungerat bra. Jag ser dem fortfarande som regentare, och för dialog med dem och hoppas att kunna återanställa dem, säger Thomas Skott.

Regent i siffror

  • Antal anställda: 42.
  • Andel kvinnor: 28 procent.
  • Anställdas medelålder: 38 år.
  • Årligt motionsbidrag: 5 000 kr.
  • Föräldralön: 0 månader. Finns det kollektivavtal på ditt jobb har du oftast rätt till föräldralön. Det innebär att arbetsgivaren ger dig viss lön även när du är föräldraledig. Alla Unionens vanliga avtal har föräldralön under max sex månader, men hur mycket pengar det rör sig om och vilka regler som gäller varierar mycket mellan avtalen.
  • Regent utsågs 2020 till Sveriges och Europas bästa arbetsplats för andra gången i kategorin 20–49 medarbetare av undersöknings- och konsultföretaget Great Place to Work.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Splittbild: porträttfoto av Matilda Berglund Calais på Attention i blå- och vitrandig skjorta (ansiktet maskerat), bredvid genrebild av ett barn bakifrån som sitter på en stoppad stol.
Föräldrar till hemmasittare kan tvingas ta semester, obetald ledighet eller gå ner i tid för att täcka upp när barnet är hemma. Matilda Berglund Calais på Attention beskriver ett ansvarsglapp där arbetsgivaren i praktiken avgör om vardagen går ihop. Samtidigt varnar Unionen för att olovlig frånvaro kan få arbetsrättsliga följder. Foto: Attention/Colourbox.

När ett barn inte klarar att vara närvarande i skolan minskas påfrestningarna till en nivå som barnet orkar med – så kallad anpassad skolgång. Lektion efter lektion plockas bort. Ibland återstår bara ett par, tre lektioner i veckan.

Innan det sker har barn och föräldrar som regel kämpat länge med att förmå barnet att gå normal lektionstid. Kamp och lirkande för att komma upp ur sängen, för att få på kläder, skjutsa, följa, övertala att stanna kvar.

Föräldrar som behöver vara fysiskt närvarande på arbetsplatsen – men samtidigt måste vara hemma med sina barn – börjar med att använda semesterdagarna, sedan tar de obetalad tjänstledighet. Om de får. Och går ned i arbetstid – om de får.

Semesterdagar och obetald ledighet blir första lösningen

Det hänger på arbetsgivarens goda vilja.

Men när ett barn väl fått anpassningar är det skolans beslut att barnet ska vara där endast ett fåtal lektioner i stället för hela skoldagar.

– Föräldrarna lämnas i ett vakuum. Skolan har beslutat att barnet inte behöver vara där. Men det finns ingenting som möjliggör för föräldern att vara hemma med barnet, säger Matilda Berglund Calais på Riksförbundet Attention, som arbetar för personer med NPF och deras anhöriga.

Att ha ett barn som är hemmasittare innebär inte att man har rätt till den ledighet från arbetet som för det mesta behövs. Om barnet har en NPF-diagnos kan man hänvisa till diskrimineringslagen, men i praktiken är det arbetsgivaren som avgör om ledighet eller kortare arbetstid är förenligt med arbetsgivarens behov.

Olovlig frånvaro kan bli arbetsrättsligt ärende

Den som hamnar i ett dilemma och väljer att prioritera barnets behov genom att vara frånvarande utan vab eller godkänd ledighet riskerar att bli uppsagd på grund av olovlig frånvaro – flera av de föräldrar som Kollega har pratat med har oroat sig för det.

Olle Brynja, Unionen, porträttbild.
Olle Brynja. Foto: Peter Knutson.

Olle Brynja, utredare på Unionen, konstaterar att det skydd som finns för anhöriga i diskrimineringslagen är begränsat.

– Det är upp till arbetsgivaren att avgöra vilka anpassningar som är rimliga, exempelvis med hänsyn till ekonomin eller till vad arbetet kräver.

Arbetsgivare som inte är villiga att göra anpassningar kan ta till helt andra medel, menar han.

– Det finns ofta möjlighet för arbetsgivaren att hitta förevändningar för att göra sig av med någon som uppfattas som besvärlig.

Fackets råd: agera tidigt innan frånvaron infekterar relationerna

Hans främsta råd är att vid problem kontakta facket, men också att vara proaktiv och bevaka att det förebyggande arbetet mot diskriminering fungerar bra Alla arbetsgivare ska jobba förebyggande mot diskriminering, och varje år utvärdera det arbetet.

– Det är tyvärr fortfarande många som inte uppfyller det kravet. Men de flesta arbetsgivare är ambitiösa och vill följa den lagstiftning som finns. Och när man utvärderar det förebyggande arbetet är det ju möjligt att man kommer fram till att personer som har barn med NPF riskerar bli missgynnande, säger Olle Brynja.

Kort sagt behöver medvetenheten öka. Även fackförbunden är relativt obekanta med den problematik som föräldrar till hemmasittare brottas med, eftersom det är ganska sällsynt att de kontaktar facket.

– Min spontana tanke är att det finns en stor okunskap om de rättigheter man har. Men det här är absolut en fråga som behöver tas om hand bättre i arbetslivet.

Matilda Berglund Calais på Attention betonar vikten av att komma in tidigt i processerna, innan hög och oförutsägbar frånvaro har hunnit infektera relationerna.

– Ofta kommer fackförbunden in först i förhandlingar om uppsägning. 

Orosanmälningar ökar pressen när frånvaron blir hög

I de här situationerna finns ofta samtidigt en press som gäller orosanmälningar. Många skolor har som rutin att orosanmäla vid hög frånvaro, eftersom det är ett tecken på att ett barn inte mår bra. Socialtjänsten utreder och kan besluta om insatser i hemmet. Även familjehemsplacering kan bli aktuell när föräldrar inte klarar att stötta barnet till en normal skolgång.

Många av de föräldrar som Kollega har talat med stressas av orosanmälningarna och att få föräldraförmågan ifrågasatt när det egentligen är förutsättningarna som brister.

Anpassad skolgång används allt oftare. Dessutom har flera kommuner börjat med distansundervisning för hemmasittare.

– När skolor beslutar om en åtgärd som innebär att barnet är hemma måste det möjliggöras även för föräldrarna. Eller så måste man på annat sätt säkerställa att barnet har en trygg plats att vara på när det inte är i skolan.

När systemen brister blir föräldern sista skyddsnätet

Matilda Berglund Calais konstaterar att föräldrarna saknar alternativ när alla samhällssystem runt barnet misslyckas – de gör vad som behövs för barnet, oavsett konsekvenserna för dem själva. 

– Ska man vara lite cynisk kan man säga att så länge föräldrarna löser det  behöver det inte bli någon annans problem.

Text: MARIKA SIVERTSSON

Ledighet och VAB när barnet är hemmasittare

UTAN OMVÅRDNADSBIDRAG

Man har rätt att gå ned i arbetstid fram tills barnet fyller tolv år, eller efter avslutat femte skolår om föräldern tar ut föräldrapenning.

Delledighet i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel kan man vara tills barnet fyllt åtta år.

 

MED OMVÅRDNADSBIDRAG

Förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel.

En förälder har rätt till omvårdnadsbidrag om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader, i viss omfattning till och med den dag barnet fyller 19 år.

 

VAB

Från om och med i år kan föräldrar vabba för möten med skola, förskola eller socialtjänsten som rör barnets 

behov av stöd, eller tillfällen då föräldern behöver lära personal hur barnets vård ska hanteras.

Förutsättningen är att barnet har en sjukdom, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning.

Fram till att barnet är tolv år kan man få vab under som mest 120 dagar per år. Efter 7 dagar krävs intyg från läkare eller sjuksköterska.

Vid fara för barnets liv kan man med läkarintyg vabba obegränsat tills barnet fyller 18 år.

 

Källa: Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Hemmasittare i siffror – därför är statistiken osäker

* Underrapportering. Det statistiska underlaget för hemmasittande barn är osäkert. 

   Skolorna rapporterar själva in frånvaro och redan där finns en underrapportering, enligt forskaren Sara Linderdahl vid Uppsala universitet.

* 19 000 hemmasittare är den siffra som oftast används.    Den kommer från föräldranätverket Rätten till utbildning som 2025 samlade in uppgifter om runt 400 000 elever.  Av dem hade 19 000 en frånvaro på 50 procent eller mer.

* 25 procent av landets 100 000 skolbarn med NPF kan antas vara helt eller delvis frånvarande från skolan.

 Uppskattningen bygger på en undersökning gjord av Riksförbundet Attention år 2025 (med svar från 2 700 föräldrar).

* 75 procent av de hemmasittande skolbarnen kan ha NPF, enligt en återkommande uppgift. Den kommer från ett tio år gammalt projekt som Kind (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska institutet hade i Salems kommun för att få elever tillbaka till skolan.