Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
– Varför ska vi behöva lyssna på det här dravlet? frågade en frustrerad mötesdeltagare sina kollegor som hade samlats i konferensrummet för att vara med på videokonferens med hela organisationen.
Kollegorna svarade inte, skruvade sig bara och flackade med blickarna. På bildskärmen hade vd:n oroväckande nog avbrutit sin malande svada. Men så tog hen till orda igen och sa:
– Öh, ni på lokalkontoret i xx kanske ska prova att mjuta.
Digitala möten skapar oanade möjligheter i coronatider, men också otaliga exempel på jobbiga situationer och prekära missar. Risken att prata bredvid mun när man glömt mjuta (alltså stänga ner mikrofonen genom att klicka på en knapp som oftast är märkt med engelska ordet mute) är kanske mindre när de flesta av oss sitter ensamma hemma, men det finns exempel på det också.
En chef som fick ett telefonsamtal under sittande möte, glömde till exempel mjuta. Som tur var handlade samtalet varken om hur usel hennes personal var eller om något annat känsligt, men chefen blir fortfarande kallsvettig vid tanken på att det ska hända igen.
Samma mjutångest torde drabba alla som någon gång försökt kombinera ett möte via mobil med ett hastigt påkommet toalettbesök och glömt att stänga av mikrofonen. (Mjutknappen på mobilen har dessutom visat en förrädisk tendens att slå av sig själv vid olämpliga tillfällen).
Inte lika pinsamt men likväl frustrerande för åhörarna, är att man glömmer mjuta när man knaprar knäckebröd, kokar tevatten, knappar på tangentbordet eller gurglar.
Till mjutmissarna kan också räknas att man glömmer stänga av kameran när inneboende släktingar plötsligt dyker upp i bakgrunden, mer eller mindre anständigt klädda och förkunnar mer eller mindre välgenomtänkta åsikter. I synnerhet barn har en sällsynt dålig känsla för tajming.
Mjutmissen kan även bestå i att man själv glömmer att stänga av kameran efter mötet och tillika förbiser det faktum att man bara är propert klädd på överkroppen – en inte helt ovanlig mundering i coronatider. New Yorker-journalisten Jeffrey Toobin kommer nog aldrig göra om just det misstaget – i alla fall inte samtidigt som han sexchattar.
En nästan lika grov fadäs under ett videomöte står en politiker i Sverige för. Han råkade nyligen dela sin skärm med resten av mötet (kanske på grund av att knappen för dela innehåll sitter precis bredvid mjutknappen i Teams). Skrivbordet var dessvärre täckt av sexbilder – en miss som ledde till att politikern i fråga avgick.
Har du exempel på fler mjutmissar? Hör av dig till johanna.rovira@kollega.se
Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.
Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.
I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.
Djävulen sitter i detaljerna
Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.
– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.
Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.
– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.
För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:
Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.
Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.
– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.
Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.
För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.
– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.
Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.
– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.
Text: Teres Hallman
1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.
2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.
3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.