Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Slopat karensavdrag förlängs

Efter en lugnare sommar har ansökningarna om ersättning för karensavdrag återigen slagit i höjden. Nu har regeringen beslutat att förlänga stödet till april nästa år och höjer ersättningsbeloppet.
Lina Björk Publicerad 15 december 2020, kl 13:43
Claudio Bresciani / TT
Ansökningarna om karensavdrag och smittbärarpenning har stigit i takt med att smittspridningen av corona ökar. Claudio Bresciani / TT

Med anledning av coronaviruset och för att minska smittspridningen slopades karensavdraget i mitten av mars, genom att staten betalar ut ersättning för första dagen du är hemma från jobbet. Du måste dock ansöka om ersättningen hos Försäkringskassan och det var det en hel del som gjorde. I mitten av april ansökte 225 702 personer om att få ersättningen. Ansökningarna ökade sedan veckan efter, för att sedan stadigt minska till sommaren.

Läs mer: Slopad karensdag till följd av corona

Men nu har det tagit fart igen. I mitten av november ansökte 114 535 personer om ersättning för karensdagen. Regeringens plan var att avdraget skulle återkomma vid årsskiftet men det datumet är nu framflyttat till sista april 2021. Samtidigt höjer man schablonbeloppet till 804 kronor.

Läs mer: Corona - det här gäller på jobbet

Även ansökningarna om smittbärarpenning har slagit alla rekord, visar siffror från Försäkringskassan. Ungefär 400 personer får årligen den ersättningen, majoriteten för Salmonella. När regeringen i början av året beslutade att coronaviruset ska klassas som en samhällsfarlig sjukdom och man därmed har möjlighet att ansöka om ersättningen, ansökte lika många i april, som under hela 2019. Samma månad slog ansökningarna i höjden och låg på 470 stycken, jämfört med åtta året innan. Det rekordet har nu reviderats upp då cirka 600 personer ansökte om ersättningen i slutet av november.

Läs mer: Rekordmånga ansökte om smittbärarpenning

Då har du rätt till smittbärarpenning

● En läkare har beslutat att du inte får jobba på grund av att du är smittad eller misstänks vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.

● Du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom

● Du har en smitta, sjukdom eller ett sår som gör att du inte ska hantera livsmedel.

● Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom kan du ha rätt till sjuklön från din arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan. Smittbärarpenningen är 80 procent av din lön, men taket är 810 kronor per dag.

Karensavdrag - så ansöker du om ersättning

  • Om du är anställd sjukanmäler du dig som vanligt till din arbetsgivare, som betalar ut sjuklön till dig de första 14 dagarna. Arbetsgivaren gör karensavdraget som vanligt. Du ansöker sedan i efterhand om ersättning för karensen på Mina sidor på Försäkringskassans hemsida.
  • Om du är egenföretagare ansöker du om ersättning för karensen och kan få ersättning för de första 14 dagarna i sjukperioden, oavsett vilken karenstid du har.
  • Ersättningen betalas normalt ut inom 5 dagar.
  • Slopat karensavdrag gäller även om du är arbetslös, föräldraledig eller anställd utan sjuklön.
Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.