Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Apotea vågade inte kontakta facket

Apoteas anställda vågade inte lyfta problem till Unionen när facket lyfte fram företagets vd Pär Svärdson i en kampanj. Det menar en tidigare chef på Apotea. Unionen tror att osäkra anställningar är den främsta orsaken när anställda räds att kontakta facket.
Linnea Andersson Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Unionenmedlemmarna på Apotea var rädda för att kontakta facket eftersom Unionen hade en kampanj med Pär Svärdson, enligt en tidigare toppchef på Apotea. Fredrik Sandberg / TT

Personalen på Apotea har i media berättat om stora brister i arbetsmiljön på företagets lager. Utöver ett högt arbetstempo, där anställda tvingats springa för att hinna med sina arbetsuppgifter, ska det även ha förekommit kameraövervakning och kollektiv bestraffning.

Läs mer: Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

Missförhållandena bekräftas nu i Dagens ETC av Tove Ahlström, tidigare hållbarhetschef på nätapoteket som även satt med i ledningsgruppen under en tid. Enligt henne ska ledningen ha varit medveten om de dåliga arbetsförhållandena på lagret redan då hon var anställd på Apotea, från 2015 till 2018 då hon sa upp sig.

– Embryot till det som sker nu har funnits hela tiden. Även när jag jobbade där övervakades personalen. De visste vilka som jobbade snabbt och vilka som var långsamma. Många är provanställda och packade de inte tillräckligt fort fick de avsluta sin anställning på en gång, säger Tove Ahlström till Dagens ETC.

Kollektivavtal med Unionen

Unionen har medlemmar på Apoteas lager och tecknade kollektivavtal med företaget under 2018. Under 2017 och 2018 lyfte Unionen, som även organiserar chefer, fram Apoteas vd Pär Svärdson i en kampanj och webbserie med fokus på kända chefer och företagsledare.

Enligt Tove Ahlström ledde samarbetet mellan Pär Svärdson och Unionen till att anställda drog sig för att kontakta fackförbundet.

– Det var ett hårt slag för oss Unionenmedlemmar på Apotea. Ingen vågade höra av sig till facket med sina problem.

"Osäkra anställningar gör att folk inte vågar"

Unionens förbundssekreterare Leif Nicklagård vill inte kommentera Apotea specifikt eftersom han inte är insatt i ärendet. Däremot tror han generellt att det finns medlemmar som inte vågar klaga, vare sig till facket eller chefen, för att de har osäkra anställningar.

Läs mer: Visstidsanställning? Tänk på det här!

– Sitter man på ett företag med en provanställning eller visstidsanställning som kanske ska övergå i en tillsvidareanställning så vågar man kanske inte alltid ta upp problem, säger Leif Nicklagård.

Han känner inte till något fall där medlemmar tvekat att kontakta Unionen för att en bristfällig chef lyfts fram som ett gott exempel av förbundet.

Att medlemmar inte vågar kontakta facket – kan det bero på att Unionen är ett vertikalt förbund, att ni även organiserar chefer?
– Jag tror absolut inte att det har med det att göra utan med osäkra anställningar. Vi är de första att försöka parera situationer där man känner rädsla att framföra brister på arbetsplatsen, men jag förstår verkligen de som har den här känslan. Men det beror alltså inte på att chefen är medlem i samma fackförbund.

Har ni ett ansvar att göra bättre kontroller när ni lyfter fram chefer? Går sådant här att förebygga?
– Jag jobbar inte med de här kampanjerna så jag vet inte hur det går till rent praktiskt. Men ska vi ge pris till ett företag, till exempel Guldnappen (Unionens pris till föräldravänliga arbetsplatser reds. anm.) så är det klart att vi kontrollerar hur det är på företaget och hur relationen med medarbetare och klubben fungerar.

Svårare när det saknas klubb

Utöver osäkra anställningar tror Leif Nicklagård att rädslan för att höra av sig till facket förvärras om det inte finns någon fackklubb eller lokal facklig organisering på arbetsplatsen. Har man en klubb eller ett ombud kan de i stället föra fram klagomål och synpunkter som finns i arbetsgruppen.

Läs mer: Så startar ni fackklubb

– Man kanske är rädd att bli straffad. Även om det så klart inte gäller på alla företag så tror jag att det förekommer och då är lokal facklig närvaro ett fantastiskt hjälpmedel, säger han och berättar om ett företag där medlemmarna ville starta fackklubb men var rädda att arbetsgivaren skulle få reda på det om facket kom till arbetsplatsen. I stället stämde Unionens ombudsman träff med medlemmarna utanför arbetsplatsen.

Under hösten 2016 porträtterade Kollegas systertidning Chef & Karriär Apoteas vd Pär Svärdson. Tidningen ges ut till Unionens chefsmedlemmar och görs av Kollegaredaktionen.

Foto på Leif Nicklagård: Camilla Svensk

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm.