Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Facket vill ta över ansvar från DO

Risken för arbetsgivare som inte gör lönekartläggningar att råka ut för ett vite är mycket liten. Unionen vill därför ta över tillsynsansvaret från Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Lina Björk Publicerad
Jessica Gow / TT
Unionen vill använda kollektivavtal för att motverka diskriminering vid exempelvis rekrytering och föräldraskap. Jessica Gow / TT

Alla arbetsgivare ska enligt diskrimineringslagen genomföra lönekartläggningar varje år för att upptäcka osakliga löneskillnader. Om inte företagen sköter sig har DO möjlighet att ansöka om vitesföreläggande för lagbrottet, men det görs mycket sällan. Enligt tidningen Arbetsvärlden har man inte begärt ett sådant sedan 2015.

Unionen och andra fackförbund har drivit frågan om att ta över tillsynen av det förebyggande arbetet kring diskriminering i flera år. Bland annat har man föreslagit att lagens bestämmelser och regler ska vara semidispositiva, alltså att man i stället ska kunna reglera frågan i kollektivavtal och på så sätt ha större mandat att agera om arbetsgivare inte sköter sitt jobb.

Läs mer: Lönekartläggning - en väg mot jämlika löner

– Vi tror att vi kan nå större framgång genom att driva de här frågorna genom våra kollektivavtal. DO har begränsade resurser och klarar inte av tillsynen på arbetsplatserna, utan nöjer sig med att konstatera brister, men säkerställer inte förbättringar. Vi har en närvaro på arbetsplatserna och är mer pådrivande i frågorna, säger Peter Tai Christensen, mångfaldsexpert på Unionen.

Skulle en arbetsgivare missköta sig skulle det innebära ett brott mot kollektivavtalet och större möjligheter att begära skadestånd.

– Vi skulle inte nöja oss med att påtala brister. Vi har väl utarbetade rutiner för att följa upp och se till att det sker en förändring. Missköter sig en arbetsgivare skulle det bli en förhandling och i sista led en stämning som hamnar i Arbetsdomstolen.

Läs mer: "DO borde agera hårdare"

Unionen vill att man i ett centralt avtal kommer överens om att reglera arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering i frågor som rekrytering, föräldraskap och arbetsförhållanden genom kollektivavtal. Skulle man inte komma överens, eller om företaget inte har kollektivavtal så gäller dock fortfarande reglerna i lagen.

– Vi skulle ta över ansvaret för det främjande förebyggande arbetet, inte själva diskrimineringsförbuden. Man ska alltså inte kunna skriva avtal om vad som är exempelvis könsdiskriminering eller etnisk diskriminering, säger Peter Tai Christensen.

Lönekartläggning

I lönekartläggningen ska arbetsgivaren bedöma om löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete har ett samband med kön. För att kunna det behövs både en kartläggning och en analys. 

Det här ska kartläggas:

  • Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas på arbetsplatsen
  • Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika arbete
  • Löneskillnader mellan grupper med arbetstagare som utför arbete som är (eller brukar anses vara) kvinnodominerat med en annan grupp med arbetstagare som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete (men som inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat).

DO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala

En chef i ledningsgruppen utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier under en tjänsteresa. Det slår DO fast och begär att arbetsgivaren betalar 50 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) slår fast att arbetsgivaransvar kan gälla även när händelser sker i arbetsrelaterade sammanhang utanför ordinarie arbetstid. I ärendet betalade bolaget 50 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär. 

Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar

Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan. 

Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier. 

Fick inte förlängd anställning

En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter. 

Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025. 

Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.  

DO fokuserar på företagets ledningsansvar 

Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej. 

En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande. 

I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan. 

Vad är diskriminering?

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.