Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Lokal besvikelse över utebliven löneökning

Bra lönenivå men synd att årets lönehöjning försvann. Kollega har pratat med fackklubbarna på Scania och Tallink Silja som har förståelse för att årets avtalsförhandlingar var ovanligt tuffa, men som ändå är besvikna över att det inte blev någon retroaktiv lön.
David Österberg Publicerad
Anders Wiklund /TT
Unionenklubben på Scania i Södertälje tror att många blir besvikna över att det inte blir något retroaktivt lönepåslag. Anders Wiklund /TT

I söndags presenterade fack och arbetsgivare det nya Industriavtalet. Avtalet, som sätter riktmärket för resten av arbetsmarknaden, ger en årlig löneökning på ungefär 2,2 procent fram till den sista mars 2023.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

Det blir däremot ingen retroaktiv ersättning från den 1 april i år. Det innebär att de flesta blir helt utan löneökning för sju av årets månader. Facken lyckades inte heller få till någon ekonomisk utfyllnad vid vab.

Kollega har pratat med klubbarnaScania och Tallink Silja – två företag som drabbats olika hårt av krisen. Båda är i stort sett nöjda med avtalet.

– Man kan alltid ha synpunkter på vad en förhandling slutar i, men i år har de inte haft någon lätt uppgift. Avtalet ska passa så många och därför tycker jag att det är imponerande att de har landat där de har gjort. Jag kan inte klaga på slutresultatet, säger Mari Carlquist, ordförande för Unionenklubben på Scania.

Hon tycker dock inte att ökningen är tillräcklig för medlemmarna på Scania.

– Jag jobbar jag på ett företag som det går bra för och därför tycker jag att det finns utrymme för lite större löneökningar här. Men det är något vi får jobba för lokalt. Tidigare år har det dock varit svårt att få till högre ökningar än det centrala avtalet, men det betyder ju inte att vi inte ska försöka.

Att avtalet inte innehöll retroaktiva löneökningar är något som kommer att leda till besvikelse, tror Mari Carlquist.

– Jag tror att många kommer att bli väldigt besvikna över att det inte blev någon retroaktivitet. Vi får se om det går att göra något lokalt för det är tydligt att medlemmarna förväntar sig retroaktiv ersättning.

Jesper Sandström är klubbordförande på Tallink Silja. Företaget har drabbats hårt i coronakrisen och Jesper Sandström tycker att de nya lönenivåerna signalerar hopp.

Läs mer: Facket på Tallink Silja hoppas på besked om avtal

– Det var glädjande att förhandlingen mynnade ut i ett avtal som kan ge framtidshopp. Jag tycker att lönenivåerna är rimliga, det hade kunnat vara betydligt värre. Jag är glad att de kom så långt som de gjorde med tanke på läget.

Men även han är besviken över att den retroaktiva löneförhöjningen frös inne.

– Det är jättesynd. Många duktiga personer i krisbranscher hade kanske valt att stanna ett tag till med en retroaktiv ersättning som hade ökat tryggheten. Dessutom är det alltid tråkigt att inte få löneförhöjning, alla vill ju ha högre lön. Samtidigt kan jag gott förstå att det var tuffa förhandlingar och att utebliven retroaktivitet var ett pris man var tvungen att betala.

Jesper Sandström hade också hoppats på att arbetsgivarna skulle gå med på vab-utfyllnad.

– Men jag hoppas att frågan kommer tillbaka i framtiden. Den här gången mäktade nog förhandlarna inte med den.

Läs mer: Nytt avtal slopar krav på läkarintyg vid arbetssjukdom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almega: ”Företagen bryter mot mbl på löpande band”

Arbetsgivarorganisationen Almega står fast vid sitt nya krav: att en stor del av Sveriges företag ska slippa mbl-förhandlingar med facket. Motiveringen är att dagens regler ändå inte följs.
Noa Söderberg Publicerad 23 januari 2025, kl 06:04
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företag bryter mot mbl på löpande band.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, säger att företagen bryter mot sin förhandlingsskyldighet på löpande band. Foto: Colourbox, Christine Olsson/TT

Hur fungerar medbestämmandet på dagens arbetsplatser? Stefan Koskinen svarar krasst.

– Företagen bryter mot mbl (medbestämmandelagen, reds. anm.) på löpande band. Det är ingen bra ordning.

I rollen som arbetsgivarpolitisk chef på Almega är Koskinen ofta synlig i samhällsdebatten. Tidigare har han lobbat för en inskränkning av strejkrätten och löneavtal utan konkreta siffror. Nu pratar han om ett nytt förslag: minskad förhandlingsskyldighet på arbetsplatser där det saknas fackklubb.

Kravet: Färre mbl-förhandlingar

Förslaget lades fram första gången i avtalsrörelsen 2023. Idén är att arbetsgivare bara ska behöva blanda in facket vid vissa typer av förändringar, som arbetsbrist, flytt eller omorganisation. Vid mindre förändringar ska det räcka att informera personerna som berörs, utan att blanda in facket. I alla fall när det saknas lokal klubb.

Förslaget väckte fackens vrede. Unionen skrev på sin hemsida att Almega vill ”runda facket” och ”öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill”. De döpte förslaget till ”mbl light” och avfärdade det helt. Det fanns inte heller med i de kollektivavtal som sedermera tecknades.

Når inte fackets ombudsmän

Men kravet kommer finnas kvar på Almegas lista även i årets avtalsrörelse, berättar Stefan Koskinen. Motiveringen är att dagens regler inte fungerar. När det inte finns några lokalt fackligt förtroendevalda ska arbetsgivare i stället kontakta fackets centrala ombudsmän. Enligt Koskinen är det vanligt att företagen helt enkelt inte får tag på ombudsmännen.

– Det är ju helt omöjligt att Unionens avdelningsombudsmän ska hinna med det här. Det är ofta så att man får ett automatsvar eller över huvud taget inte får tag på en ombudsman. 

Därför undviker Almega att säga till alla sina klubblösa medlemsföretag att skicka in förhandlingsframställan vid löpande förändringar. 

– Unionen, och inget annat fack heller, skulle ha någon chans att uppfylla sin förhandlingsskyldighet då, säger Koskinen och fortsätter:

– För en tid sedan pratade jag med ett IT-företag som hade omkring 300 anställda. De sade att de inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, talar på en presskonferens.
Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till höger. Foto: Fredrik Persson/TT

”Unionen: Vår bild är att det funkar mycket bättre”

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att den här frågan har blivit en ”käpphäst” för Almega. Han delar inte bilden av att mbl-processerna dras med så stora problem.

– Vår bild är att det funkar mycket bättre än det Almega försöker göra gällande. Där har vi gjort vissa partsgemensamma utredningar, som vi tycker visar att det funkar bättre. Men då vill inte Almega publicera dem, för det stämmer inte riktigt med deras retorik.

Däremot tycker han, precis som Stefan Koskinen, att modellen med lokalt medbestämmande bygger på att det finns lokala fackklubbar.

– Deras frustration gäller huvudsakligen när det inte finns fackliga förtroendevalda. Vårt svar på det är: 50 000 förtroendevalda.

Wästfelt syftar på ett kraftigt tillväxtmål som Unionen har satt upp. Ambitionen är att förbundet ska ha nästan dubbelt så många förtroendevalda år 2027. I dag finns det drygt 30 000.

”Arbetsgivaren har inte brutit mot några regler”

Martin Wästfelt vänder sig mot Almegas beskrivning av att arbetsgivare bryter mot mbl på löpande band.

–  Det håller inte vi med om. Om en arbetsgivare skickar en förhandlingsframställan – där vi inte har en lokal klubb – till ett regionkontor och vi inte har tid eller avstår, då har arbetsgivaren inte brutit mot några regler. Arbetsgivaren har fullgjort sin del av mbl.

– Om vi inte har tid är det inte ett brott mot mbl. Sedan är det dåligt utifrån det fackliga inflytandet om vi inte kan svara upp. Men även här tror jag att vi har lite olika uppfattningar.

Almega säger att det är vanligt att företagen har svårt att få tag på Unionens ombudsmän. Vad tänker du om det?

– Jag håller inte med om det. Men även om det vore så, så betyder inte det att man brutit mot någon skyldighet, om man har påkallat en förhandling. Då får man tolka det som att vi har avstått, om vi inte ens återkopplar.

Wästfelt är skeptisk Koskinens exempel – ett IT-företag med 300 anställda som inte haft kontakt med Unionen sedan 2015.

– Om det är ett problem så får man höra det. Jag blir förvånad om det är ett företag med så många anställda och det inte skulle ha kommit till min kännedom.

Växande individualism

Unionens svar på problemet är alltså fler förtroendevalda. Men enligt Almega kommer det inte gå. Samhället präglas av en växande individualism som facken inte rår på, säger Stefan Koskinen.

– Det är lite trögt och det kommer att ta tid. Men ett problem som finns ute i verkligheten kommer förr eller senare upp på bordet och hanteras av parterna.

Detta är medbestämmandelagen

  • Instiftades 1976 med målet att arbetstagare skulle kunna förhandla om fler vardagliga frågor på jobbet.
  • Utgår ifrån att det finns en fackförening som kan föra de anställdas talan. Antingen genom en lokal klubb eller en central ombudsman.
  • Arbetsgivare är skyldiga att kalla till förhandling inför ”viktigare förändringar” av verksamheten. Hit hör stora saker som lönerevision och omorganisation, men också sådant som chefstillsättningar och inköp av ny utrustning.
  • Fack och arbetsgivare kan också kalla till förhandling på eget initiativ, i alla frågor som påverkar verksamheten. Motparten är då skyldig att dyka upp.
  • En stor del av reglerna gäller enbart på företag med kollektivavtal. 

Almega

Arbetsgivarorganisation som samlar över 11 000 tjänsteföretag. Den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv och en av Unionens främsta motparter i avtalsrörelsen. Bildades 1992.