Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regeringen: Arbetsgivare ska bli bättre på arbetsmiljö

Hur vi jobbat under coronapandemin har påverkat oss både fysiskt och psykosocialt. Nu ger regeringen Arbetsmiljöverket i uppdrag att öka arbetsgivares kunskap kring sitt arbetsmiljöansvar.
Lina Björk Publicerad
Jessica Gow / TT
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och regeringen ger Arbetsmiljöverket två nya uppdrag kopplat till coronapandemins effekter på arbetsmiljön. Jessica Gow / TT

När covid-19 spreds i samhället under våren togs en rad beslut i den akuta fasen. Regeringen tog bort karensavdraget, tog över sjuklöneansvaret från arbetsgivarna och skippade kravet på läkarintyg för den som är sjuk i mer än 21 dagar.

Läs mer: Slopat krav på läkarintyg

Men när Folkhälsomyndigheten höll presskonferens under torsdagen stod det klart att faran inte är över och att rekommendationerna kring hemarbete och resor står fast. Det innebär också att anställda och arbetsgivare kommer att ha en förändrad arbetsmiljö för en lång tid framöver. Med den bakgrunden har regeringen gett Arbetsmiljöverket två uppdrag.

­– Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av dålig arbetsmiljö, varken fysiskt eller psykosocialt. Ytterst handlar det om att arbetsgivaren tar sitt arbetsmiljöansvar, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, under en presskonferens på fredagsmorgonen.

Det första uppdraget handlar om att höja kunskapen hos arbetsgivare om vilka risker i arbetsmiljön som finns, till följd av pandemin.

Läs mer: Svagare skydd vid hemarbete

– Det kan till exempel handla om hög arbetsbelastning, ökad oro bland anställda, omställningen till hemarbete eller pressade förhållanden. Många anställda ser fördelar med hemmajobb, så som flexibilitet och frihet. Samtidigt kan det innebära isolering, ensamhet och en arbetsdag som inte tar slut. Det här skapar också stora utmaningar för ledarskapet, sade Eva Nordmark.

Arbetsmiljöverket kommer att satsa på särskilda informationsinsatser till arbetsgivare, med fokus främst på arbetstagare som arbetar i hemmet och vård- och omsorgspersonal.

Det andra uppdraget är ett förlängt snabbspår för personlig skyddsutrustning. Arbetsmiljöverket fick redan i april uppdraget att säkerställa skyddsutrustning för samhällsviktiga yrkesgrupper. Det innebar att man kunde ge tillstånd för produkter som ännu inte blivit CE-märkta, alltså att den uppfyller EU:s hälso-, säkerhets- och miljökrav.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.