Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kvinnor äter ensamma på tjänsteresan

Kvinnor är mer prismedvetna, medan män söker sig till sociala sammanhang när de ska äta sin mat. Det visar en ny avhandling, om hur vi inmundigar våra måltider under tjänsteresor, från Umeå universitet.
Lina Björk Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Medan män ofta äter tillsammans med sina kollegor på tjänsteresan, är det vanligare att kvinnor köper med sig mat och äter ensamma på sitt hotellrum. Claudio Bresciani / TT

De allra flesta äter lunch, men hur vi väljer att stoppa i oss våra måltider skiljer sig åt. Under en tjänsteresa, då jobb och fritid har en tendens att smälta ihop, kan det vara ännu svårare att få i sig ett ordentligt mål mat. Exakt hur vi äter på dessa resor har undersökts i en avhandling vid Umeå universitet.

Läs mer: Lunchtips för hemmajobbare

Resultatet visar att det skiljer sig en hel del åt, framför allt mellan män och kvinnor. Medan kvinnor tycks planera sin måltid i högre grad, är mer prismedvetna och i större utsträckning köper med sig mat och äter på hotellrummet, så svarar fler män att det sociala sammanhanget är viktigt och de gärna äter i sällskap av andra människor.

När resenärerna fick frågan om hur de äter specifikt när de reser ensamma och inte i grupp var det andra aspekter som var viktiga. Möjligheten att äta bra och vällagad mat och möjligheten att kunna koppla av under måltiden blev då två av de viktigaste prioriteringarna.

Läs mer: Så kan vi minska matsvinn på jobbet

Många resenärer ändrar dock sitt måltidsmönster utifrån hur resandet ser ut. Exempelvis kanske man intar en frukost på ett tåg, i stället för hemma. Eller använda en lounge på en flygplats, eller helt enkelt skippar maten helt. Avgörande här tycks vara om man reste i grupp eller inte. De flesta följde nämligen kollegornas exempel.

Så gjordes undersökningen

Avhandlingen är baserad på flera underlag. Dels en enkätundersökning kopplat till en av de större hotellkedjornas lojalitetsprogram, där man frågade 538 tjänsteresenärer hur de förhöll sig till sina måltider. Dels djupintervjuer med tjänsteresenärer kring sina upplevelser av måltiden under tjänsteresan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket