Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Under coronakrisen har hundratusentals anställda varit korttidspermitterade. Det innebär att de gått ner i arbetstid och att staten betalat en del av deras lön. Den som får sin arbetstid minskad med exempelvis 80 procent får lönen minskad med 12 procent. Staten betalar det mesta av lönen och arbetsgivarens lönekostnad minskar med 72 procent.
Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete
Men för bemanningsanställda är läget ett annat och många av dem har drabbats hårt av hur systemet är utformat. En bemanningsanställd är garanterad lön för 133 eller 150 timmar i månaden, beroende på anställningstid. Den som jobbar mer än så, maximalt 168 timmar i månaden, får prestationslön för överskjutande timmar. Tillväxtverket godkänner dock inga ansökningar som omfattar mer än garantitiden – oavsett hur mycket personen jobbade innan krisen.
Kollega har pratat med en kvinna som varit uthyrd på heltid till samma arbetsgivare i många år. Under krisen har företaget som hyr in henne dragit ner på verksamheten och för tillfället arbetar hon mindre än 150 timmar. Bemanningsbolaget har därför permitterat henne på deltid. Hennes korttidslön baseras dock på hennes garantilön på 150 timmar, trots att hon alltså jobbat betydligt mer än så varje vecka i tio års tid.
Läs mer: Coronakrisen slår hårt mot många konsulter
– Jag får ingen prestationslön alls vilket innebär att jag får runt 3 000 kronor mindre i månaden. Jag klarar mig ändå, men tänk hur det slår mot exempelvis en ensamstående mamma.
Hon tycker att samma regler borde gälla för inhyrd personal som för personalen på det företag som hyr in. Kvinnan är dessutom kritisk till bemanningsbranschens ovilja att använda sig av månadslön. För den som arbetar flera år på samma ställe hade månadslön varit mer rimligt, anser hon.
– Då hade vi sluppit tjafset om garantitimmar och överskjutande timmar.
Kvinnan tycker att Unionen tecknat ett dåligt krisavtal med Almega, men enligt Unionen är det Tillväxtverkets tolkning av lagen som är problemet.
– När Tillväxtverket behandlar ansökningar om korttidsstöd tittar de på vilken lön en person skulle ha haft om han eller hon inte var i korttidsarbete. Och en bemanningsanställd som inte är fullt uthyrd skulle då bara ha haft sin garantilön. Tillväxtverket godkänner därför inte ansökningar som utgår från en arbetstid på 168 timmar. En bemanningsanställd får därmed korttidsarbete på garantilönen i det befintliga kollektivavtalet, säger Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen.
Unionen har dock en kontinuerlig dialog med Tillväxtverket för att få dem att ändra tillämpningen. Och kanske är en förändring i sikte.
– Vi har efter en intensiv dialog med Tillväxtverket avseende rörliga lönedelar överlag fått ett förtydligande och i vissa delar ändrad tolkning av tillämpningen i denna del, vilket öppnat för en ny dialog även för ambulerande (bemanningsanställda), säger Nicola Lewis.
Kollega har frågat Tillväxtverket varför en bemanningsanställd som arbetat heltid inte får sin korttidslön baserad på den lönen. Myndighetens pressansvariga svarar i ett mejl att frågan är komplicerad, men att "det finns ett aktiviteskrav på arbetsgivaren som innebär att denne ska ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft."
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.