Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Svensk konsensus i kampen mot corona

Den svenska linjen i coronakrisen – rekommendationer i stället för förbud, proffs som bestämmer i stället för politiker – avspeglar samförståndsandan i svenskt arbetsliv. Det menar två ledarskapsforskare vid Handelshögskolan.
Johanna Rovira Publicerad 14 maj 2020, kl 07:22
Jessica Gow / TT
I Sverige har det växt fram en starkt uttalad ledarskapsfilosofi om att låta proffsen bestämma, menar forskarna bakom studien. (På bilden Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, tillsammans med statsepidemiolog Anders Tegnell). Jessica Gow / TT

Medan ledare i all världens länder pekar med hela handen och stänger ner och stänger in, väcker Sveriges mildare recept på hur coronasmittan ska bekämpas, förundran, misstro och nyfikenhet internationellt. Ska man lita mer på experter än på valda ledare? Och kan tilltro till människors förmåga att tänka själva och ta eget ansvar verkligen funka?

Enligt ledarskapsforskarna Ingalill Holmberg och Pernilla Petrelius Karlberg, skulle ett annat angreppssätt inte fungera här. Ett ledarskap som inte fångar grundläggande värderingar i samhället är dömt att misslyckas, menar de, och det svenska samhällets syn på ledarskap präglas av arbetslivet. 

– De senaste åren har det växt fram en starkt uttalad filosofi om att låta proffsen bestämma, i synnerhet inom den offentliga sektorn, säger Pernilla Petrelius Karlberg.

– Men tillit, relationer och teamarbete präglar även den privata arbetsmarknaden. Jämfört med andra länder finns det en stark konsensuskultur, man förväntar sig att man ska bli sedd, hörd och lyssnad på. Sedan finns det så klart undantag.

Den myndighetsutövning och ledarskapspraktik som visar sig i bekämpningen av coronaviruset avspeglar föreställningar om hur makt och inflytande bör utövas i en demokrati där teamarbete, dialog och kunskap är starka värderingar, skriver forskarna i en artikel som publicerats på Handelshögskolans hemsida.

– Det finns ingen acceptans i Sverige för någon som går in och pekar med hela handen, säger Pernilla Petrelius Karlberg, som tror att fackets roll och den samförståndsanda som genomsyrar arbetsmarknaden, har betydelse för att invånare i Sverige faktiskt ställer upp på att ta ett gemensamt samhällsansvar.

– Samarbete genomsyrar hela vårt samhälle och det är unikt att det anses så självklart för företagen att facken ska vara ombord. Att bjuda in facket att sitta med i styrelser uppfattar man till exempel som rena galenskapen i anglosaxiska länder.

Om den valda vägen också är den bästa för att bekämpa coronavirusets framfart återstår att se, menar forskarna. Visar det sig att det inte är det, kan det bli problem att utkräva ansvar när det inte finns en ledargestalt att lägga skulden på.

– Någons huvud måste rulla, men vems?

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.