Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Frostig relation med chef ledde till avsked

Efter att inköparen bad sin nya chef att förtydliga hennes arbetsuppgifter och skickade en kopia av önskemålet till facket blev relationen ansträngd. Kort därefter blev kvinnan avskedad. Felaktigt, menar Unionen som därför stämmer företaget i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Efter att kvinnan upplevt den nya chefens beteende som hotfullt var både facket och HR med under deras möten. Colourbox

Kvinnan hade en samordnande roll att köpa in varor till bolagets kontor i Stockholm. Efter sex år på företaget fick hon en ny chef. Då det tidigare hade uppstått diskussion om hur inköpsrutinerna fungerade och vilken roll kvinnan hade, bad hon den nya chefen att hennes arbetsuppgifter skulle förtydligas gentemot organisationen. Hon skickade även en kopia om sitt önskemål till den lokala fackklubben, något som inte uppskattades av ledningen, och relationen blev ansträngd.

Eftersom kvinnan upplevde den nya chefens beteende som hotfullt under deras första möten så fick de två sällskap av både HR och en facklig representant vid kommande möten, men relationen förblev frostig.

I början av året anklagade chefen inköparen för att ha orsakat bolaget oskäligt höga inköpskostnader för varor hon beställt. Och att det skulle ha skett medvetet. Kort därefter avskedades hon.

– Jag är förvånad över att fallet gått så här långt, eftersom bolagets anklagelse helt saknar substans enligt min uppfattning. Detta är ett exempel på hur vissa arbetsgivare felaktigt utnyttjar möjligheten att avskeda, för att enklare kunna bli av med arbetstagare, säger Elisabet Ohlsson, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.

Fakturorna som ledningen ifrågasätter avviker varken i metod, regler för kontroll eller innehåll jämfört med tidigare fakturor som lämnats in och godkänts av den då ansvarige chefen och ekonomiavdelningen. För att bli avskedad krävs att man grovt misskött sitt jobb. Unionen anser att kvinnan inte har åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren och att omständigheterna kring kvinnans avskedande inte ens skulle utgjort skäl för uppsägning. Förbundet stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 i skadestånd plus utebliven lön. 

Kollega har sökt konsultförmedlingsföretaget som inte vill kommentera händelsen.

Avsked eller uppsägning?

  • Det är stor skillnad mellan att bli avskedad och uppsagd.
  • En arbetsgivare får bara avskeda om en anställd grovt har misskött sin anställning.
  • Vid ett avsked måste den anställda lämna arbetsplatsen direkt och mister då lön och andra förmåner.
  • Den som blir uppsagd behåller lön och förmåner under uppsägningstiden, men måste ibland jobba eller stå till förfogande för arbete under uppsägningstiden.
  • En anställd kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Personliga skäl kan till exempel vara stöld, illojal konkurrens, arbetsvägran och olovlig frånvaro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen