Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Frostig relation med chef ledde till avsked

Efter att inköparen bad sin nya chef att förtydliga hennes arbetsuppgifter och skickade en kopia av önskemålet till facket blev relationen ansträngd. Kort därefter blev kvinnan avskedad. Felaktigt, menar Unionen som därför stämmer företaget i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Efter att kvinnan upplevt den nya chefens beteende som hotfullt var både facket och HR med under deras möten. Colourbox

Kvinnan hade en samordnande roll att köpa in varor till bolagets kontor i Stockholm. Efter sex år på företaget fick hon en ny chef. Då det tidigare hade uppstått diskussion om hur inköpsrutinerna fungerade och vilken roll kvinnan hade, bad hon den nya chefen att hennes arbetsuppgifter skulle förtydligas gentemot organisationen. Hon skickade även en kopia om sitt önskemål till den lokala fackklubben, något som inte uppskattades av ledningen, och relationen blev ansträngd.

Eftersom kvinnan upplevde den nya chefens beteende som hotfullt under deras första möten så fick de två sällskap av både HR och en facklig representant vid kommande möten, men relationen förblev frostig.

I början av året anklagade chefen inköparen för att ha orsakat bolaget oskäligt höga inköpskostnader för varor hon beställt. Och att det skulle ha skett medvetet. Kort därefter avskedades hon.

– Jag är förvånad över att fallet gått så här långt, eftersom bolagets anklagelse helt saknar substans enligt min uppfattning. Detta är ett exempel på hur vissa arbetsgivare felaktigt utnyttjar möjligheten att avskeda, för att enklare kunna bli av med arbetstagare, säger Elisabet Ohlsson, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.

Fakturorna som ledningen ifrågasätter avviker varken i metod, regler för kontroll eller innehåll jämfört med tidigare fakturor som lämnats in och godkänts av den då ansvarige chefen och ekonomiavdelningen. För att bli avskedad krävs att man grovt misskött sitt jobb. Unionen anser att kvinnan inte har åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren och att omständigheterna kring kvinnans avskedande inte ens skulle utgjort skäl för uppsägning. Förbundet stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 i skadestånd plus utebliven lön. 

Kollega har sökt konsultförmedlingsföretaget som inte vill kommentera händelsen.

Avsked eller uppsägning?

  • Det är stor skillnad mellan att bli avskedad och uppsagd.
  • En arbetsgivare får bara avskeda om en anställd grovt har misskött sin anställning.
  • Vid ett avsked måste den anställda lämna arbetsplatsen direkt och mister då lön och andra förmåner.
  • Den som blir uppsagd behåller lön och förmåner under uppsägningstiden, men måste ibland jobba eller stå till förfogande för arbete under uppsägningstiden.
  • En anställd kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Personliga skäl kan till exempel vara stöld, illojal konkurrens, arbetsvägran och olovlig frånvaro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.