Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Scania backar om att ändra semesterlagen

När Scania ska beta av sin orderbok kan det bli en del extrajobb för medarbetarna. Därför diskuteras nu övertid, arbete på lördagar och att skjuta på semestrar. Däremot backar Scania när det gäller att ändra semesterlagen.
David Österberg, Anita Täpp Publicerad
Jonas Ekströmer / TT, olandsfokus / Colourbox
Scania backar från vd Henrik Henrikssons uttalande om att ändra semesterlagen. Däremot förhandlar man fortfarande med facken om att skjuta på semestrarna. Jonas Ekströmer / TT, olandsfokus / Colourbox

I slutet av mars stoppade Scania sin produktion av lastbilar och bussar. Coronaviruset orsakade materialbrist och störningar i leverans- och logistikkedjan.

Men sedan ett par veckor är produktionen igång igen. Fabriken i Södertälje började med tvådagarsproduktion och är nu uppe i tre dagars produktion per vecka.

Scanias vd, Henrik Henriksson, sa i början av veckan i en TT-intervju att han befarade att sommarens semestrar skulle orsaka problem när tillverkningen kom igång på allvar. Därför ville han diskutera ökad flexibilitet i semesterlagen med ”relevanta parter”.

– Semesterlagen i Sverige ger inte speciellt mycket flexibilitet. Det är något vi flaggat upp för relevanta parter och inlett en dialog kring, sa Henrik Henriksson till TT.

Det påståendet backar nu Scania från, via presschefen Hans-Åke Danielsson.

– Det pågår inga sådana förhandlingar. Däremot tittar vi på olika sätt att beta av den orderbok som vi fyllt före coronakrisen. Det kan till exempel handla om att arbeta lördagar, arbeta övertid eller skjuta något på semestrarna. Det är en diskussion vi för med fackförbunden nu. Men det handlar inte om ändringar av semesterlagen.

När orderboken är avklarad väntar troligtvis reducerad produktion, enligt Hans-Åke Danielsson.

– Vi kommer inte att ha normal produktion det här året. 2020 är ett förlorat år för alla och ingen kan säga när läget är normalt igen. Men många vill fortfarande ha det de beställde före coronakrisen och det arbetar vi med nu.

Mari Carlquist är Unionens klubbordförande på Scania. Hon säger att fackförbunden på Scania har diskuterat olika lösningar med arbetsgivaren för att lösa situationen med den välfyllda orderboken.

– Ett förslag var att delvis jobba när vi egentligen skulle ha haft semester och skriva ett lokalt avtal som gjorde det möjligt. Enligt ombudsmännen på Unionen är det dock tveksamt om det går att skriva ett sådant avtal. Och oavsett är det inte aktuellt just nu. Jag tycker att det verkar exceptionellt men säger inte att vi aldrig skulle vara beredda att teckna ett sådant avtal, säger hon.

Mari Carlquist tror att det går att lösa situationen utan särskilda avtal, exempelvis genom att låta dem som vill jobba en semestervecka.

– Alla som arbetar här är lojala mot företaget och vill att det ska gå bra för företaget. Därför tror jag att man med frivillighet kan få en del av personalstyrkan att jobba en semestervecka om det skulle behövas.

På lastbilstillverkaren AB Volvo är läget likande det på Scania.

– Vi har börjat komma igång på väldigt låga nivåer. Det vi gör nu är att testa om leverantörssystemet håller. Och det verkar det göra. Vi testar också nya arbetsmetoder. Vi producerar på ett säkrare sätt nu, så att vi förhindrar smittspridning. Det tredje är att hitta den nya nivån nu, alltså vad som är det nya normala om man tittar på efterfrågan, säger Claes Eliasson, presschef på AB Volvo.

Volvos bedömning är att efterfrågan kommer att vara kraftigt påverkad av läget i världen.

– Vi hoppas såklart att vi ska komma upp i en mer omfattande produktion men har inget jättehopp om det just nu i alla fall.

Semesterlagen

Huvudregeln är att arbetstagaren ska ha minst fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni – augusti. Men om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan de lokala parterna komma överens om något annat.

– Lagstiftaren har utgått från att de olika behov som kan finnas inom olika branscher och specifika företag bäst löses av de lokala parterna på arbetsplatsen. Detta innebär att man kan komma överens om en alternativ förläggning av semester. Detta bygger dock alltså på att man träffar avtal om en sådan alternativ förläggning, annars gäller huvudregeln i lagen, säger Viktor Anesäter förbundsjurist på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Katrin kopplar av med odling: "Ger resultat och återkoppling"

Katrin Sepp har arbetat med svåra trauman där resultaten kan vara otydliga. På odlingslotten är det annorlunda - där växer framstegen ur marken.
Johanna Rovira Publicerad 24 juni 2026, kl 06:03
Katrin Sepp i Härlanda utanför Göteborg förbereder odlingssäsongen på sin lott. Hennes föräldrar, som är lantbrukare, kallar Katrin för krukbonde. Foto: Emelie Asplund

Var odlar du?

– Jag har två odlingslotter på sammanlagt trehundra kvadratmeter cirka femtio meter från min lägenhet. Det är storskaligt för att vara mitt i Göteborg, men mina föräldrar, som är lantbrukare, kallar mig krukbonde. Jag odlar även på altanen och hjälper till i bostadsrättsföreningens gemensamma trädgård.

Vad odlar du?

I år gläds jag åt en ny hallonhäck samt rosa vinbär och så har jag storsatsat  på blomsterodling. Vart man än tittar ska man kunna se något blommande mellan grönsaker och bärbuskar.

Vad odlar du inte?

– Man lär sig av sina misstag vilka växter som trivs. Jag har gett upp tomater eftersom tomat lätt smittas av potatisbladmögel. På en odlingslott är det i princip omöjligt att hålla avstånd från potatisodling. Numera har jag bara en tomatplanta i en kruka på altanen.

Hur började ditt odlingsintresse?

– Jag är uppvuxen på en bondgård och van att arbeta med jord och växter. När jag drog ogräs som ung gav jag mig själv ett allvarsamt löfte att aldrig mer ha med odling att göra. När jag flyttade hit för 20 år sedan skaffade vi en igenvuxen odlingslott – en lerpöl med bra solläge och fantastiska hallonbuskar. Från början använde jag och min partner kolonilotten mest som ett sätt att komma ut – vi satt där och läste och tittade på andra som grävde. Men när grannlotten blev ledig greppade vi spadarna.

Har du haft någon nytta av odlingen i ditt yrkesliv.

– När man jobbar med traumabehandlingar ser man tyvärr inte alltid tydliga resultat. Men odlingen ger både resultat och återkoppling. Som chef är man heller inte alltid så operativ – en utmaning  är att hålla fingrarna i styr och inte ta över arbetsuppgifter. Genom odlingen kan jag vara operativ samtidigt som jag släpper allt annat och bara fokuserar på att gräva.

Ni har haft odlingsutmaningar på jobbet också?

– Ja, det började med att en kollega hade köpt för många frön djungelgurka. Då arrangerade vi en tävling om vem som kunde odla den största frukten. Jag vann med en gurka på 8,5 gram. Den smakade så där och jag kommer nog inte odla den igen.