Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oro på Forsmark efter misstänkt coronafall

En entreprenör som bodde i Forsmarks personalboende hämtades under tisdagen med ambulans. Personen hade influensaliknande symptom och misstänks vara sjuk i covid-19. Oron bland medarbetarna är nu stor, enligt uppgifter till Kollega.
David Österberg Publicerad
 Anders Wiklund /TT, Bertil Ericson / TT
Anders Wiklund /TT, Bertil Ericson / TT

Under måndagen skrev Kollega om att två av Sveriges kärnkraftverk, Ringhals och Forsmark, just nu genomför årligt underhåll på anläggningarna. Underhållet kallas revision.

Arbetet kräver mycket personal och därför kallar kärnkraftverken in över tusen extraanställda. Personalen reser till kärnkraftverken från olika delar av Sverige och från andra länder. Det har i sin tur lett till att både medarbetare och deras anhöriga är oroliga för ökad risk för smittspridning av corona.

Läs mer: Tusentals besökare till kärnkraftverken - trots corona

Under tisdagen hämtades en av revisionsarbetarna med ambulans, enligt uppgift till Kollega. Personen hade influensaliknande symptom och befann sig på det personalboende som Forsmark erbjuder för entreprenörer som arbetar tillfälligt på kärnkraftverket.

Sjukdomsfallet har ytterligare ökat oron bland medarbetare och deras anhöriga, enligt en källa till Kollega.

Josef Nylén är presschef på Forsmark. Han bekräftar sjukdomsfallet.

– Vi har haft ett sjukdomsfall på personalboendet Igelgrundet, utanför Forsmarks kärnkraftverk. Vilken sjukdom det handlar om vet vi inte i nuläget, personen har uppvisat influensaliknande symptom och förts med ambulans till sjukhus, säger han.

Hade personen börjat arbeta på anläggningen?
– Nej. Det handlar om en revisionsarbetare som inte hade påbörjat sitt arbete, han hade inte varit inne på anläggningen och inte heller industriområdet.

Enligt Josef Nylén ska personen ha hållit sig på sitt rum och anmält sig sjuk hos sin arbetsledning. Han säger också att personen rest till Forsmark i egen bil och inte umgåtts med sina kollegor.

Vilka åtgärder vidtar ni nu?
– Vi följer de rutiner vi har vid sjukdomsfall och de särskilda åtgärdsplaner som vi har tagit fram med anledning av coronasituationen i landet. Vi har tagit reda på var personen vistats de senaste 48 timmarna och som en extra försiktighetsåtgärd sanerat utrymmen i preventivt syfte. Vi har informerat personalen och varit i kontakt med smittskyddsläkare i Uppsala för att stämma av de åtgärder som gjorts.

Enligt uppgift till Kollega finns utbrett missnöje på Forsmark med att personal som skulle kunna jobba hemifrån inte får göra det. Josef Nylén säger att en del medarbetare jobbar hemifrån, men att andra inte kan göra det.

– Forsmark ingår i energisektorn som är en samhällsviktig verksamhet. Det är inte möjligt för alla på Forsmark att arbeta på distans.

Det misstänkta fallet spär på oron hos medarbetare och deras anhöriga. Hur hanterar ni det?
– Vi tar alla frågor kopplade till corona på allvar. Vi har jobbat länge med en stab som haft dagliga möten om coronasituationen och vidtagit en rad säkerhetsåtgärder för att alla som jobbar på Forsmark ska känna sig trygga.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.