Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oro på Forsmark efter misstänkt coronafall

En entreprenör som bodde i Forsmarks personalboende hämtades under tisdagen med ambulans. Personen hade influensaliknande symptom och misstänks vara sjuk i covid-19. Oron bland medarbetarna är nu stor, enligt uppgifter till Kollega.
David Österberg Publicerad
 Anders Wiklund /TT, Bertil Ericson / TT
Anders Wiklund /TT, Bertil Ericson / TT

Under måndagen skrev Kollega om att två av Sveriges kärnkraftverk, Ringhals och Forsmark, just nu genomför årligt underhåll på anläggningarna. Underhållet kallas revision.

Arbetet kräver mycket personal och därför kallar kärnkraftverken in över tusen extraanställda. Personalen reser till kärnkraftverken från olika delar av Sverige och från andra länder. Det har i sin tur lett till att både medarbetare och deras anhöriga är oroliga för ökad risk för smittspridning av corona.

Läs mer: Tusentals besökare till kärnkraftverken - trots corona

Under tisdagen hämtades en av revisionsarbetarna med ambulans, enligt uppgift till Kollega. Personen hade influensaliknande symptom och befann sig på det personalboende som Forsmark erbjuder för entreprenörer som arbetar tillfälligt på kärnkraftverket.

Sjukdomsfallet har ytterligare ökat oron bland medarbetare och deras anhöriga, enligt en källa till Kollega.

Josef Nylén är presschef på Forsmark. Han bekräftar sjukdomsfallet.

– Vi har haft ett sjukdomsfall på personalboendet Igelgrundet, utanför Forsmarks kärnkraftverk. Vilken sjukdom det handlar om vet vi inte i nuläget, personen har uppvisat influensaliknande symptom och förts med ambulans till sjukhus, säger han.

Hade personen börjat arbeta på anläggningen?
– Nej. Det handlar om en revisionsarbetare som inte hade påbörjat sitt arbete, han hade inte varit inne på anläggningen och inte heller industriområdet.

Enligt Josef Nylén ska personen ha hållit sig på sitt rum och anmält sig sjuk hos sin arbetsledning. Han säger också att personen rest till Forsmark i egen bil och inte umgåtts med sina kollegor.

Vilka åtgärder vidtar ni nu?
– Vi följer de rutiner vi har vid sjukdomsfall och de särskilda åtgärdsplaner som vi har tagit fram med anledning av coronasituationen i landet. Vi har tagit reda på var personen vistats de senaste 48 timmarna och som en extra försiktighetsåtgärd sanerat utrymmen i preventivt syfte. Vi har informerat personalen och varit i kontakt med smittskyddsläkare i Uppsala för att stämma av de åtgärder som gjorts.

Enligt uppgift till Kollega finns utbrett missnöje på Forsmark med att personal som skulle kunna jobba hemifrån inte får göra det. Josef Nylén säger att en del medarbetare jobbar hemifrån, men att andra inte kan göra det.

– Forsmark ingår i energisektorn som är en samhällsviktig verksamhet. Det är inte möjligt för alla på Forsmark att arbeta på distans.

Det misstänkta fallet spär på oron hos medarbetare och deras anhöriga. Hur hanterar ni det?
– Vi tar alla frågor kopplade till corona på allvar. Vi har jobbat länge med en stab som haft dagliga möten om coronasituationen och vidtagit en rad säkerhetsåtgärder för att alla som jobbar på Forsmark ska känna sig trygga.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält