Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oro på Forsmark efter misstänkt coronafall

En entreprenör som bodde i Forsmarks personalboende hämtades under tisdagen med ambulans. Personen hade influensaliknande symptom och misstänks vara sjuk i covid-19. Oron bland medarbetarna är nu stor, enligt uppgifter till Kollega.
David Österberg Publicerad
 Anders Wiklund /TT, Bertil Ericson / TT
Anders Wiklund /TT, Bertil Ericson / TT

Under måndagen skrev Kollega om att två av Sveriges kärnkraftverk, Ringhals och Forsmark, just nu genomför årligt underhåll på anläggningarna. Underhållet kallas revision.

Arbetet kräver mycket personal och därför kallar kärnkraftverken in över tusen extraanställda. Personalen reser till kärnkraftverken från olika delar av Sverige och från andra länder. Det har i sin tur lett till att både medarbetare och deras anhöriga är oroliga för ökad risk för smittspridning av corona.

Läs mer: Tusentals besökare till kärnkraftverken - trots corona

Under tisdagen hämtades en av revisionsarbetarna med ambulans, enligt uppgift till Kollega. Personen hade influensaliknande symptom och befann sig på det personalboende som Forsmark erbjuder för entreprenörer som arbetar tillfälligt på kärnkraftverket.

Sjukdomsfallet har ytterligare ökat oron bland medarbetare och deras anhöriga, enligt en källa till Kollega.

Josef Nylén är presschef på Forsmark. Han bekräftar sjukdomsfallet.

– Vi har haft ett sjukdomsfall på personalboendet Igelgrundet, utanför Forsmarks kärnkraftverk. Vilken sjukdom det handlar om vet vi inte i nuläget, personen har uppvisat influensaliknande symptom och förts med ambulans till sjukhus, säger han.

Hade personen börjat arbeta på anläggningen?
– Nej. Det handlar om en revisionsarbetare som inte hade påbörjat sitt arbete, han hade inte varit inne på anläggningen och inte heller industriområdet.

Enligt Josef Nylén ska personen ha hållit sig på sitt rum och anmält sig sjuk hos sin arbetsledning. Han säger också att personen rest till Forsmark i egen bil och inte umgåtts med sina kollegor.

Vilka åtgärder vidtar ni nu?
– Vi följer de rutiner vi har vid sjukdomsfall och de särskilda åtgärdsplaner som vi har tagit fram med anledning av coronasituationen i landet. Vi har tagit reda på var personen vistats de senaste 48 timmarna och som en extra försiktighetsåtgärd sanerat utrymmen i preventivt syfte. Vi har informerat personalen och varit i kontakt med smittskyddsläkare i Uppsala för att stämma av de åtgärder som gjorts.

Enligt uppgift till Kollega finns utbrett missnöje på Forsmark med att personal som skulle kunna jobba hemifrån inte får göra det. Josef Nylén säger att en del medarbetare jobbar hemifrån, men att andra inte kan göra det.

– Forsmark ingår i energisektorn som är en samhällsviktig verksamhet. Det är inte möjligt för alla på Forsmark att arbeta på distans.

Det misstänkta fallet spär på oron hos medarbetare och deras anhöriga. Hur hanterar ni det?
– Vi tar alla frågor kopplade till corona på allvar. Vi har jobbat länge med en stab som haft dagliga möten om coronasituationen och vidtagit en rad säkerhetsåtgärder för att alla som jobbar på Forsmark ska känna sig trygga.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.