Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Rätt att jobba längre

Publicerad

I januari lägger regeringen fram ett lagförslag som ger alla rätt att arbeta till 67 år. Samtidigt är den genomsnittliga pensionsåldern i verkligheten 62 år.

Regeringen har tidigare föreslagit en frivillig höjd pensionsålder, men tvingats arbeta om förslaget efter hård kritik bland annat för att det inskränkte den fria förhandlingsrätten.
- Det finns ett nytt förslag, men det är inte helt färdigt. Det blir nog klart den här veckan, men osvuret är bäst, säger Lars Dirke på näringsdepartementet.
Den faktiska pensionsåldern i Sverige i dag är ungefär 62 år*. Många orkar eller kan inte jobba tills de är 65 år. Ändå vill regeringen ge människor rätt att jobba ännu längre. I januari kommer ett lagförslag om att den som vill ska få jobba till 67. Tidigare har man försökt få arbetsmarknadens parter att föra in den rättigheten i avtal, men det har inte gått.
- Vi är inte kritiska till att man ökar flexibiliteten och valfriheten, men arbetsgivarna har inte varit intresserade av att ändra avtalen, berättar Anna-Stina Elfving som jobbar med bland annat pensionsfrågor på TCO.
Tidigare har TCO hotat med att anmäla regeringen till ILO och Europarådet eftersom man ville tvinga parterna att ändra i avtal som redan finns. Det skulle strida mot konventioner som Sverige undertecknat.
- Det nya förslaget är ju inte offentligt än, men vad jag har hört är att man har förstått att man inte kan ändra gällande avtal, och det är ett steg på rätt väg, säger Anna-Stina Elfving.
En annan kritisk punkt har varit socialförsäkringslagstiftningen som gäller till 65. Den som är äldre än så får till exempel ingen ersättning för arbetsskada, a-kassa eller förtidspension.
- Har man rätt att jobba till 67 ska man ha rätt till de trygghetssystem som finns, säger Anna-Stina Elfving.
Enligt en undersökning som Pensionsforum gjort är det bara 15 procent av svenska folket som vill arbeta tills de fyller 65 år. De flesta vill sluta vid 60.

CARITA ANDERSSON© siftidningen 2000

* Enligt riksförsäkringsverkets beräkningar gäller detta för de som arbetade när de var 50 år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.