Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.
David Österberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Unionen välkomnar att regeringen utökar systemet för korttidspermitteringar. Jonas Ekströmer / TT

I dag, onsdag, presenterade regeringen sin vårbudget. Den innehöll inte mycket nytt eftersom regeringen de senaste veckorna redan lagt fram flera krispaket för att minska följderna av coronakrisen.

Unionens chefsekonom, Katarina Lundahl, anser att satsningarna är bra. Hon välkomnar särskilt att företag som skjuter upp skatteinbetalningar får sänkt ränta och tycker att förstärkningarna av systemet med korttidspermitteringar var nödvändigt. Enligt de nya reglerna kan företag permittera personal på upp till 80 procent av arbetstiden och få det mesta av lönekostnaden betald av staten.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

Delar av oppositionen samt arbetsgivarorganisationerna Svenskt Näringsliv och Almega tycker dock att åtgärderna är otillräckliga. De anser bland annat att krisande företag ska kunna få 100 procent av lönekostnaden betald av staten.

– Den förstärkning av korttidspermitteringarna som regeringen presenterade i går är ett steg i rätt riktning. Vi hade gärna sett att man gått ännu längre eftersom systemet är väldigt träffsäkert, säger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande.

Katarina Lundahl tror dock inte på full ersättning.

– Vi håller med regeringen om att maximalt 80 procents arbetsminskning är en rimlig nivå. Risken för fusk blir för stor om personalen inte arbetar alls och 100 procent av lönekostnaden ersätts. Vi tror också att det är bra att fortsätta ha en koppling till jobbet under krisen, säger hon.

Är åtgärderna tillräckliga?
– Det är mycket möjligt att det behövs ytterligare åtgärder och det har ju regeringen också flaggat för. Olika branscher befinner sig i olika stadier av krisen. Men jag tycker att de åtgärder som presenterats hittills är tillräckliga med tanke på hur läget ser ut just nu.

Enligt budgeten räknar regeringen med en arbetslöshet på nio procent i år och nästa år. Därefter sjunker den. Katarina Lundahl anser att det finns risk för att prognosen är väl positiv.

– När det gäller prognosen för arbetslöshet kan jag konstatera att den är väldigt svåra att göra. Det är mycket möjligt att regeringen får revidera upp den till hösten.

Läs mer: "Kan få arbetslöshet på 25 procent"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.