Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.
David Österberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Unionen välkomnar att regeringen utökar systemet för korttidspermitteringar. Jonas Ekströmer / TT

I dag, onsdag, presenterade regeringen sin vårbudget. Den innehöll inte mycket nytt eftersom regeringen de senaste veckorna redan lagt fram flera krispaket för att minska följderna av coronakrisen.

Unionens chefsekonom, Katarina Lundahl, anser att satsningarna är bra. Hon välkomnar särskilt att företag som skjuter upp skatteinbetalningar får sänkt ränta och tycker att förstärkningarna av systemet med korttidspermitteringar var nödvändigt. Enligt de nya reglerna kan företag permittera personal på upp till 80 procent av arbetstiden och få det mesta av lönekostnaden betald av staten.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

Delar av oppositionen samt arbetsgivarorganisationerna Svenskt Näringsliv och Almega tycker dock att åtgärderna är otillräckliga. De anser bland annat att krisande företag ska kunna få 100 procent av lönekostnaden betald av staten.

– Den förstärkning av korttidspermitteringarna som regeringen presenterade i går är ett steg i rätt riktning. Vi hade gärna sett att man gått ännu längre eftersom systemet är väldigt träffsäkert, säger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande.

Katarina Lundahl tror dock inte på full ersättning.

– Vi håller med regeringen om att maximalt 80 procents arbetsminskning är en rimlig nivå. Risken för fusk blir för stor om personalen inte arbetar alls och 100 procent av lönekostnaden ersätts. Vi tror också att det är bra att fortsätta ha en koppling till jobbet under krisen, säger hon.

Är åtgärderna tillräckliga?
– Det är mycket möjligt att det behövs ytterligare åtgärder och det har ju regeringen också flaggat för. Olika branscher befinner sig i olika stadier av krisen. Men jag tycker att de åtgärder som presenterats hittills är tillräckliga med tanke på hur läget ser ut just nu.

Enligt budgeten räknar regeringen med en arbetslöshet på nio procent i år och nästa år. Därefter sjunker den. Katarina Lundahl anser att det finns risk för att prognosen är väl positiv.

– När det gäller prognosen för arbetslöshet kan jag konstatera att den är väldigt svåra att göra. Det är mycket möjligt att regeringen får revidera upp den till hösten.

Läs mer: "Kan få arbetslöshet på 25 procent"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.