Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

Större tillgänglighet och valfrihet för kunden. Men ensamt och utsatt för bilbesiktningsteknikern. Att avreglera Bilprovningen har gett en del grus i maskineriet.
Lina Björk Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Att ha en kollega som delar upplevelser och stöttar när det hettar till är en viktig del i arbetsmiljön på bilbesiktningarna, anser huvudskyddsombudet Robin Persson, på Besikta. Anna-Lena Lundqvist

En äldre man kliver in på bilbesiktningen och får veta att hans bil har fått nedslag på bromsarna. Han blir arg och börjar skrika åt teknikern. I närheten finns kollegor som kommer till undsättning. De har varit med om det här förut och vet hur man lugnar och talar tillrätta. På lunchen pratar de om händelsen, skrattar lite och berättar historier om tidigare kunder som slagits och vrålat.

Händelsen är inte unik och skulle kunna inträffa på vilken som helst av de drygt 500 bilbesiktningarna i Sverige. Sedan avregleringen för tio år sedan har få stora stationer blivit många små. Och antalet kollegor blivit färre. På många stationer har teknikern ingen kollega alls att vända sig till vid obehagliga situationer.

– Vi möter många situationer i vår bransch. Moraliska funderingar som ensamstående föräldrar med dålig ekonomi som gråter när vi underkänner bilar. Arga kunder som slåss. På större stationer kan vi prata med varandra. På mindre stationer står du själv och tar med dig mycket av upplevelserna hem, säger Robin Persson, som är huvudskyddsombud på Besikta.

Martin Gunnarsson, ordförande för riksklubben för Carspect, fick avstyra ett par viftande knytnävar, då kundens bil inte fick plats under drop-in-tiden.

– Han började boxas för att jag inte hann med hans bil för att min kollega var sjuk. Jag tryckte på överfallslarmet, men polisen kom inte förrän efter 20 minuter och då var det hela redan över.

Även Johan Svensson, som är ordförande för riksklubben för Opus Bilprovning, har avstyrt hotfulla situationer. Han jobbar på en större station och har vant örat vid tonlägen som skruvas upp.

– För några år sedan utbröt det slagsmål på en annan station jag jobbade på. Då ställde vi oss mellan teknikern och kunden och puttade ut kunden genom dörren. Vi var flera personer som jobbade och det är en kvalitets- och påverkansfaktor. Små stationer har det väldigt tufft när hotfulla situationer uppstår, säger han.

En annan skillnad man märkt av efter avregleringen är stora variationer med toppar och dalar i antalet bilbesiktningar. Tidigare var flödet av bilar mer konstant. I dag är flödet enligt de förtroendevalda koncentrerat till månadsskiftena, med start när barnbidraget rullar in på kontot.

Läs mer: "Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen"

– Det skapar stress både när det är toppar och dalar. Under dalarna blir det mer en psykologisk stress då man blir orolig för om jobbet är i fara. Och under topparna är det ett tempo som gör att luncher och fikaraster får ge vika för mer arbetstid. Därtill är du som besiktningstekniker ansvarig för att besiktningen går rätt till, och det är ditt certifikat som ryker om det blir misstag, säger Bengt Lindblom, klubbordförande på Bilprovningen.

Under topparna är det tuffare att jobba fackligt. Det finns helt enkelt inte tid.

– Vi lägger inte in några möten mellan den 25:e och framåt för då är det väldigt mycket att göra. Vi har lärt kunderna att de får komma på alla möjliga tider, men det är en stressfaktor att toppar och dalar skiljer sig så mycket, säger Johan Svensson.

Det har också blivit svårare att locka nya ombud att engagera sig för de fackliga frågorna. Få vill ta på sig en obekväm roll gentemot företaget.

Se de anställda som människor i stället för som siffror i en budget

– Klimatet har blivit hårdare från arbetsgivarens sida. Man konkurrerar med bra priser snarare än bra arbetsmiljö. Det krävs folk som tycker att det är kul när det hettar till, säger Robin Persson.

Sedan 2009 har antalet underkända fordon minskat betydligt trots att antalet bilar ökar. Vad det beror på är inte helt klarlagt. Bättre teknik i nya bilar kan vara en orsak. Oerfarna besiktningstekniker en annan. Pengar en tredje.

Robin Persson beskriver det lite som när apoteksbranschen avreglerades och Läkemedelsverket krävde att varje apotek skulle ha minst en farmaceut på plats under öppettiden. Det fick effekten att branschen fick många nyexaminerade farmaceuter när branschen växte.

Läs mer: Fler apotek men färre anställda

– Men när man är ny i en bransch har man ingen referensbank. De visste till exempel inte att en viss medicin gav biverkningar tillsammans med apelsinjuice. Lite så blev det i besiktningsbranschen. De nya besiktningsteknikerna har inte samma referensbank, vet inte var de ska titta och hur man ska lyssna. Det är hög personalomsättning och utbildningskraven har blivit lägre.

Att som bilbesiktning släppa igenom bilar gör också att kunder blir nöjda och framför allt att de kommer tillbaka.

– Det handlar om pengar och företag som vill ha tillbaka kunder. Transportstyrelsen har inga kontroller och man vet när Swedac kollar stationerna för det är alltid internrevision innan. Det är klart att det blir farligt om bilbesiktningar bedömer olika, säger Martin Gunnarsson.

En anledning till att bilbesiktningarna kanske inte dömer exakt lika är att de följer olika handböcker. En del prenumererar på Bilprovningens gamla handbok från monopoltiden, som ger exempel på hur lagarna ska tolkas. Andra tolkar de föreskrifter som finns och som kan tolkas på lite olika sätt.

– Det borde vara så att Transportstyrelsen tillhandahåller en handbok som alla är tvungna att prenumerera på så att man kan garantera att alla tolkar de regler som finns på samma sätt, säger Martin Gunnarsson.

Läs mer: Fler bilbesiktningar– färre kontroller

Önskningarna om framtiden är flera från riksklubbarnas sida. Mer kontroller av branschen från Transportstyrelsen är en, enhetliga handböcker, utbildning i personalhantering för chefer är andra.

– Att företagen började se de anställda som människor i stället för som siffror i en budget. Det är inte så mycket mjuka värden utan floskler om respekt och ödmjukhet. Ska man bygga ett företag så måste man göra det tillsammans med sina anställda, säger Robin Persson.

Okänd bild bland arbetsgivarna

De fyra största arbetsgivarna inom bilbesiktningsbranschen har varje år en handfull tillbud, där hot eller våld blivit så allvarligt att det anmälts till Arbetsmiljöverket.


Bild: Henrik Witt / TT

– Vi har väl utarbetade rutiner för det och tar hoten på allvar. Tekniker och kollegor erbjuds stöd och vi har också krishantering via företagshälsovården om det skulle behövas. I de fall polisanmälan kan bli aktuell stöttar vi även i den processen, säger Ulrika Pade, HR Manager på Opus Bilprovning.

Arbetsgivarna känner inte igen bilden av att hoten på något sätt skulle ökat, men så är också teknikerna något av experter på att möta kunder och dämpa hotfulla situationer innan de uppstår.

– Att kunder blir upprörda när ett fordon blir underkänt händer när man arbetar med myndighetsutövning. Men vi pratar mycket på stationerna om hur vi kan hjälpa varandra om vi hör att tonläget skruvas upp. Man kan exempelvis vara två som besiktar eller byta tekniker, säger Stefan Hesselgren, operativ chef på Bilprovningen.

Det fungerar dock inte att byta tekniker på alla stationer. Bland de fyra arbetsgivarna förekommer ensamjobb på samtliga. På Bilprovningen kan ensamjobb förekomma om kollegan blir sjuk. Beroende på schema jobbar anställda på Opus Bilprovning ibland på egen hand. Carspect har en enmansstation, men på Besikta är det marknadsvolymerna som styr, och där har man ett 50-tal stationer med endast en anställd.

Vi tar hoten på allvar

– Där arbetsmängden endast räcker till en medarbetare, bemannar vi med en person. Det är viktigt att erbjuda tillgänglighet för våra kunder på mindre orter och vi ser inga hinder för det med de rutiner vi har, säger Petra Holst, som är HRchef på Besikta.

Att arbetsmiljön för de anställda skulle påverka myndighetsutövningen känner arbetsgivarna inte igen. Och att bilbesiktningar skulle vinna marknadsandelar genom att få rykte om sig att vara ”snälla” är otänkbart. Svaret stavas i stället ny fordonspark och ändringar i miljöföreskrifter.

– Vi har interna uppföljningar i hur våra anställda ligger till i kvalitet. Ligger man utanför ramen så sätter vi in åtgärder för det. Skulle vi släppa igenom felaktigt besiktigade bilar skulle vi bli av med ackrediteringen, så det är otänkbart, säger Tina Areskoug, som är personalchef på Carspect.

Alla besiktningsstationer har interna kontroller kring hur underkännandefrekvensen ser ut för varje tekniker. Även Transportstyrelsen och Swedac gör kontroller med jämna mellanrum.

Arbetsgivarna håller med om att branschen har förändrats sedan monopolet avskaffades. Några av företagen kom ju till av just den anledningen. Men mycket har blivit bättre: tillgänglighet, service och fler tider att välja på för kunderna. Även topparna och dalarna av antalet bilar som kommer, upplever arbetsgivarna har planat ut.

– Branschen hade långa köer under monopoltiden. Nu måste vi ha lediga tider för att konkurrera med andra. Rollen som tekniker är bredare i dag med inslag av sälj, service och att leverera ett bra kundmöte, säger Stefan Hesselgren.

OLIKA HANDBÖCKER

Transportstyrelsen tillhandahåller en föreskrift om kontrollbesiktning. Besiktningsföretagen kan använda sig av föreskriften, vilket några besiktningsföretag gör medan andra har skapat tillämpningshandböcker. I dem kan det vara vissa skillnader. Om och när det skiljer sig mellan föreskrift och tillämpningshandböcker så kan fordon hanteras olika.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.