Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Försäkringskassan slopar krav på läkarintyg

Den som söker sjukpenning kan nu få ersättning även utan läkarintyg. Syftet är att avlasta sjukvården och se till att sjuka personer inte behöver vänta på sina pengar.
David Österberg Publicerad
Johan Nilsson / TT
Kravet på läkarintyg slopas under coronakrisen, dels för att avlasta sjukvården, dels för att underlätta för de som söker sjukpenning. Johan Nilsson / TT

Före coronakrisen var den som var sjuk i mer än sju dagar tvungen att ha ett läkarintyg för att få sjukpenning. I mars beslutade regeringen att flytta kravet till dag 15.

Nu tar Försäkringskassan ytterligare ett steg och slopar tillfälligt kravet på intyg fram till och med dag 21.

– Vi har beslutat att vi avvaktar med att begära läkarintyg fram till och med dag 21 om en person inte skickat in intyg tillsammans med sin ansökan om sjukpenning. Syftet är främst att avlasta sjukvården, men vi vill också underlätta för de personer som söker sjukpenning. Det kan vara svårt att få tid för att få ett läkarintyg och vi vill säkerställa att de personer som har rätt till sjukpenning får den, säger Terese Östlin, nationell samordnare för sjukförsäkringen på Försäkringskassan.

Kravet på slopat intyg är inte kopplat till någon specifik sjukdom eller skada.

Eventuellt kommer Försäkringskassan att begära att ansökan kompletteras i efterhand. Det beslutet är ännu inte fattat.

– Det kan bli så att vi i vissa fall inte kommer att behöva läkarintyg för de första 21 dagarna, men det är något vi får återkomma till.

Hur ser ni på risken för ökat fusk med sjukpenningen?
– Det är fortfarande så att man skickar sin ansökan med en försäkran på heder och samvete. Just nu är det viktigt att vi avlastar sjukvården och ser till att människor inte hamnar i kläm.

Trycket på Försäkringskassan har ökat enormt under de senaste veckorna. I mars fick myndigheten 12 000 fler ansökningar om sjukpenning än normalt. Under första veckan i april tog myndigheten emot 25 000 ansökningar - en dubblering mot samma vecka förra året. Därför försöker Försäkringskassan hitta lösningar för att snabba på handläggningen.

Läs mer: Mildare regler för sjukpenning under corona

– För ersättningen för den slopade karensen har vi utvecklat en e-tjänst så att den handläggningen sköts delvis maskinellt. Vi försöker också att hitta fler lösningar för att avlasta vården. Vi har till exempel beslutat att avvakta med att begära in kompletteringar av läkarintyg och betala ut sjukpenning ändå om vi bedömer det som sannolikt att en person har rätt till ersättning, säger Terese Östlin.

Slopat krav på läkarintyg

  • Det slopade kravet på läkarintyg de första 14 dagarna trädde i kraft den 7 april, men gäller retroaktivt från den 13 mars.
  • Försäkringskassans beslut att avvakta med att begära in läkarintyg fram till och med dag 21 (om det inte finns bifogat i ansökan) gäller från och med den 27 mars.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund