Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
För 20 år sedan hade nästan ingen en privat sjukvårdsförsäkring. I dag har runt 660 000 personer det. De flesta är gruppförsäkringar som tecknas via arbetsgivare eller fackförbund. Runt hälften av Sveriges fackförbund – främst tjänstemannaförbunden inom Saco och TCO – erbjuder sina medlemmar att teckna en sjukvårdsförsäkring, däribland Unionen.
I höstas visade en granskning i Dagens Nyheter att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar gått före kön hos privata vårdbolag, trots att vårdbolagen inte uppfyllde vårdgarantin. Vårdbolagen prioriterade alltså personer med försäkringar och bröt mot avtalen med regionerna.
Regeringen gav därför Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utreda hur privat finansierad vård påverkar den offentliga. Nu är utredningen klar och visar att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan. Den som har en försäkring får komma på ett första besök efter mellan tre och sju dagar. Därefter får de vänta mellan 14 och 21 dagar på behandling. Av dem som saknar försäkring får mer än hälften vänta över 30 dagar på ett första besök och över 30 dagar på behandling.
– Vi kan med ganska stor säkerhet säga att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan privata sjukvårdsförsäkringar. Sett till gruppnivå är det inte sannolikt att det beror på att de har större vårdbehov. Om den bedömningen stämmer finns det ett problem eftersom det strider mot principen om vård efter behov, säger Åsa Ljungvall, utredare på myndigheten.
All vård, oavsett om den bedrivs i privat eller offentlig regi, styrs av hälso- och sjukvårdslagen. I den står att alla vårdgivare ska sträva efter att ge vård på lika villkor.
– På systemnivå kan man säga att sjukvårdsförsäkringar som fenomen inte är i linje med principen om vård efter behov, förutsatt att skillnaden i väntetid inte grundar sig i medicinska behov, säger Åsa Ljungvall.
Alla medlemmar i Unionen har möjlighet att teckna en privat sjukvårdsförsäkring via försäkringsbolaget Bliwa. Kostnaden varierar beroende på hur gammal man är och hur omfattande försäkring man vill ha. Kravet för att teckna försäkringen är att man är fullt arbetsför.
Anledningen till att Unionen erbjuder försäkringen är att ge medlemmarna tillgång till snabb vård. Förbundet anser dock att den bara ska användas vid överkapacitet i vården – och har tidigare hävdat att sådan finns.
Läs mer: Unionen ser över avtal om privat sjukförsäkring
Enligt rapporten finns dock inte tillräckligt med forskning för att slå fast att det finns överkapacitet.
– Det finns exempel på vårdgivare som tar emot både offentligt och privat finansierade patientgrupper som inte alltid följer vårdgarantin. Det gör det svårare att se att det skulle finnas den överkapacitet i vården som man ibland pratar om, säger Åsa Ljungvall.
Hon betonar dock att det finns rimliga argument för att privata sjukvårdsförsäkringar på olika sätt underlättar för offentlig vård.
Myndigheten anser att frågan om hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar offentlig vård behöver undersökas närmare. I dag saknas i princip sådan forskning.
Kollega har sökt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, för en kommentar till rapporten. Han svarar i mejl via pressavdelningen:
”Unionen välkomnar att rapporten föreslår ytterligare utredningar för att öka transparensen och uppföljningsmöjligheter för de privata sjukförsäkringarna. Vi kommer självfallet fortsätta följa och förhålla oss till utvecklingen och de åtgärder som vidtas. Bedömningen från vår sida är att vi i nuläget inte kommer ändra vårt medlemserbjudande."
Det finns tre principer som styr prioriteringarna inom hälso- och sjukvård: människovärdesprincipen (alla människor har lika värde), behovs- och solidaritetsprincipen (vård efter behov) och kostnadseffektivitetsprincipen (rimlig relation mellan kostnad och effektivitet).
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden