Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Regeringen presenterade i dag, onsdag, ett förslag till extra ändringsbudget som bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Förslaget innebär bland annat att det så kallade karensavdraget tas bort tillfälligt. Staten går in och betalar för den första sjukdagen från och med i dag och en och en halv månad framöver, i hopp om att hindra smittspridning.
Unionen, som välkomnar beslutet att ta bort karensavdraget, bjöds under onsdagen in till samtal med regeringen tillsammans med andra representanter från fack- och arbetsgivarsidan.
– Det är bra att regeringen bjöd in facken och arbetsgivarna till samtal med anledning av coronaviruset. Vi har fått information om flera kraftfulla åtgärder för att hantera situationen, däribland slopad karensdag. Det är en tydlig markering att regering och myndigheter hanterar frågan.
– Vi ser positivt på att dialogen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter fortsätter. Från parternas sida framfödes att det är viktigt att ny lagstiftning för korttidsarbete kommer på plats så snart som möjligt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen
Läs mer: Ändrad karenstid gynnar deltidsanställda
Dessutom höjs anslaget för smittbärarpenning, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning
LO har tidigare under dagen krävt att karensdagen bör slopas tillfälligt för att stoppa sjuknärvaron på arbetsplatserna, enligt TT, medan Svenskt Näringsliv i stället förordade en mer flexibel smittbärarpenning.
Dessutom kan det tidigare förslaget om avtal för korttidsarbete för att förhindra personalnedskärningar när företag drabbas ekonomiskt, tidigareläggas från 1 augusti, som det var tänkt tidigare, till 1 maj. Svenskt Näringsliv gör tummen upp för att avtalet flyttas fram:
– Reformen för korttidsarbete genomförs nu tidigare än beräknat och det införs flera åtgärder som syftar till att underlätta företagens likviditet, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i ett pressmeddelande.
Läs mer: Krisstöd ska dämpa följden av corona
Företag i kris på grund av coronaviruset föreslås också kunna få anstånd upp till ett år att betala högst två månaders arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för sina anställda.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.