Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Slopad karensdag till följd av corona
Slopad karensdag på grund av coronaviruset. Det föreslog regeringen under onsdagen. Dessutom kommer möjligheten till korttidsarbete träda i kraft redan den 1 maj i år.
Regeringen presenterade i dag, onsdag, ett förslag till extra ändringsbudget som bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Förslaget innebär bland annat att det så kallade karensavdraget tas bort tillfälligt. Staten går in och betalar för den första sjukdagen från och med i dag och en och en halv månad framöver, i hopp om att hindra smittspridning.
Unionen, som välkomnar beslutet att ta bort karensavdraget, bjöds under onsdagen in till samtal med regeringen tillsammans med andra representanter från fack- och arbetsgivarsidan.
– Det är bra att regeringen bjöd in facken och arbetsgivarna till samtal med anledning av coronaviruset. Vi har fått information om flera kraftfulla åtgärder för att hantera situationen, däribland slopad karensdag. Det är en tydlig markering att regering och myndigheter hanterar frågan.
– Vi ser positivt på att dialogen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter fortsätter. Från parternas sida framfödes att det är viktigt att ny lagstiftning för korttidsarbete kommer på plats så snart som möjligt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen
Läs mer: Ändrad karenstid gynnar deltidsanställda
Dessutom höjs anslaget för smittbärarpenning, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning
LO har tidigare under dagen krävt att karensdagen bör slopas tillfälligt för att stoppa sjuknärvaron på arbetsplatserna, enligt TT, medan Svenskt Näringsliv i stället förordade en mer flexibel smittbärarpenning.
Dessutom kan det tidigare förslaget om avtal för korttidsarbete för att förhindra personalnedskärningar när företag drabbas ekonomiskt, tidigareläggas från 1 augusti, som det var tänkt tidigare, till 1 maj. Svenskt Näringsliv gör tummen upp för att avtalet flyttas fram:
– Reformen för korttidsarbete genomförs nu tidigare än beräknat och det införs flera åtgärder som syftar till att underlätta företagens likviditet, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i ett pressmeddelande.
Läs mer: Krisstöd ska dämpa följden av corona
Företag i kris på grund av coronaviruset föreslås också kunna få anstånd upp till ett år att betala högst två månaders arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för sina anställda.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
