Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Bad om arbetsbeskrivning – blev avskedad

När hudterapeuten ifrågasatte varför hon utförde vissa arbetsuppgifter utanför betald arbetstid blev hon avskedad. Det menar Unionen som nu stämmer skönhetssalongen i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Hudterapeuten hjälpte till att göra reklam för företaget i sociala medier. Men när hon bad om en arbetsbeskrivning fick hon sparken. Colourbox

Förutom att göra skönhetsbehandlingar hjälpte terapeuten även till med att marknadsföra företaget i sociala medier. Eftersom det tog en del tid på kvällar och helger, men också utfördes gratis utanför arbetstid, bad hon om att få en tydligare arbetsbeskrivning. En kort tid efter blev hon avskedad.

Under en första förhandling hävdade arbetsgivaren att skälet till avskedet var att terapeuten hade bedrivit en konkurrerande verksamhet. På vilket sätt hon gjort det, ville företaget inte gå närmare in på. De ansåg också att hon skadat företaget genom att hanterat bokningssystemet på ett felaktigt sätt.

För att bli avskedad krävs att den anställde grovt har misskött sitt jobb. Unionen anser att det inte finns något skäl för avskedandet och stämmer därför kliniken på sammanlagt 200 000 kronor i skadestånd och utebliven lön.

Läs mer: Se till att få en befattningsbeskrivning

 

 

Avsked eller uppsägning?

  • Det är stor skillnad mellan att bli avskedad och uppsagd.
  • En arbetsgivare får bara avskeda om en anställd grovt har misskött sin anställning.
  • Vid ett avsked måste den anställda lämna arbetsplatsen direkt och mister då lön och andra förmåner.
  • Den som blir uppsagd behåller lön och förmåner under uppsägningstiden, men måste ibland jobba under uppsägningstiden.
  • En anställd kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Personliga skäl kan till exempel vara stöld, illojal konkurrens, arbetsvägran och olovlig frånvaro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.