Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

"Viktigt att reglera sextrakasserier i kollektivavtal"

Unionen ser positivt på ta upp skyldigheter om aktivt arbete för att förebygga sextrakasserier till förhandling om kollektivavtal. Men först måste diskrimineringslagen ändras.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna i mitten av skuggor från händer.
I dag är det för enkelt för arbetsgivare som struntar i diskrimineringslagen att komma undan, enligt Unionen. Foto: Colourbox

Idén att liksom kanadensiska fackförbund använda kollektivavtal som vapen mot sexuella trakasserier, får tummen upp även av Unionen.

– En av våra absolut viktigaste frågor är arbetet för lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering. Vi anser att det är väldigt viktigt att reglera detta arbete i kollektivavtalen, säger Peter Tai Christensen, teamchef med ansvar för jämställdhets- och mångfaldsfrågor på Unionen.

Samtidigt delar han andra fackförbundens skepsis att få arbetsgivarna med på tanken att skriva in frågan i kollektivavtalet, så länge det finns en tvingande lagstiftning. Han tror inte det räcker med att slå hål på argumentet om dubbla skadestånd, som arbetsrättsjuristen Lena Svenaeus gör när hon pekar på vägledande domar från Arbetsdomstolen.

– Det handlar inte enbart om risken för dubbla sanktioner,  arbetsgivarna vill inte ha två regelverk att förhålla sig till, vilket man får ha en viss förståelse för. Det behövs inte både livrem och hängslen.

Lösningen enligt Peter Tai Christensen är att göra diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder i arbetslivet semidispositiva – det vill säga att kollektivavtalen ersätter lagen på vissa områden, så att det blir livrem eller hängslen. Och helst livrem - kollektivavtal alltså.

– Diskrimineringslagen är väldigt allmän och övergripande och ger ingen tydlig vägledning. Kollektivavtal kan vi anpassa efter bransch och göra mer specifika. Bre ut texten mer så det blir tydligare vad som förväntas av arbetsgivarna och de lokala fackliga förtroendevalda. Många arbetsgivare vill faktiskt gärna jobba med jämställdhet, men vet inte hur de ska gå till väga.

– I dag är det för enkelt för arbetsgivare som struntar i arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen att komma undan med det. Det måste få tydligare och mer kännbara konsekvenser att inte följa lagen, och som tillsynsmyndighet behöver DO ta ett större ansvar för att säkerställa att arbetsgivare fullgör sina skyldigheter, säger Peter Tai Christensen

Aktiva åtgärder

Alla arbetsgivare måste enligt diskrimineringslagens tredje kapitel arbeta fortlöpande för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på jobbet. I de aktiva åtgärderna ingår till exempel att göra lönekartläggningar, underlätta för anställda med barn att kombinera föräldraskapet med jobbet och att förhindra sexuella trakasserier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO