Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Malmöföretag inför fyradagarsvecka

Snart inleds ett försök med fyradagarsvecka på Topvisible i Malmö. Men det betyder inte att de anställda ska jobba mindre. I stället är det fler arbetstimmar per dag som gäller.
Anita Täpp Publicerad 29 januari 2020, kl 17:13
Clara Himmelstad
Marknadsföringsbyrån Topvisible inför fyra dagars arbetsvecka på prov. Foto: Clara Himmelstad

Försöket med fyra dagars arbetsvecka på den digitala marknadsföringsbyrån Topvisible i Malmö är inspirerat av en modell som praktiserats på en engelsk byrå, där personalen både mådde bättre och blev mer effektiva.

Av Topvisibles tolv anställda har sju beslutat att vara med i det frivilliga försöket som kommer pågå i tre månader, med start i nästa vecka. De har också kunnat bestämma om de ska vara lediga på fredagar eller måndagar. Därmed kommer byrån fortsätta vara bemannad alla vardagar.

Läs mer: Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

– Tanken är att man ska få en bättre balans i livet. Men den här modellen passar ändå inte alla. Om man exempelvis har små barn kan den vara svårare att genomföra. Men för exempelvis mig fungerar det jättebra, säger Anna Odehammar, digital marknadsförare och Unionens arbetsmiljöombud på arbetsplatsen.

Dock innebär modellen inte, i motsats till andra försök med fyradagarsvecka, en arbetstidsförkortning. De anställda har fortfarande 40 timmars arbetsvecka och kommer därmed få längre arbetsdagar.

– Eftersom vi jobbar som konsulter, och verksamheten måste fortsätta fungera, kan vi exempelvis inte gå ner en hel arbetsdag i tid, säger Anna Odehammar.

– Men visst finns risk för att man kommer bli väldigt trött av de längre dagarna och framför allt i början innan man har kommit in i de nya rutinerna. Fast jag tror att allting handlar om att planera sin arbetstid på ett smart sätt. Och vi är inte heller tvungna att vara på kontoret hela tiden eftersom vi har två timmars flex på morgonen och kvällen, vilket ger frihet och flexibilitet.

För att se till att de anställda tar paus mitt på dagen har ledningen beslutat att införa en obligatorisk lunchpaus på arbetstid.

– Vi har en bra ledning som är mån om att vi har balans i livet och en jättebra chef som uppmanar oss att fortsätta ta pauser, att gå ut och gå och att utnyttja vår friskvårdstimme, säger Anna Odehammar.

Om tre månader ska försöket utvärderas innan ledningen tar beslut om man ska fortsätta med fyradagarsveckan eller inte.

Själv ser Anna fram mot sina långledigheter.

– Det ska bli jättekul att få pröva det här. Att få bryta normen och göra något nytt, för att se vad det leder till.

– Nu kommer jag kunna göra mycket på min extra lediga dag som jag annars måste göra i veckorna. Som att gå på läkarbesök eller fixa pass som jag nu måste springa iväg till eller planera in och ta ledigt. Sedan kommer det också bli jättehärligt att kunna vara mer med min hund.

Fyradagarsvecka i Japan och Nya Zeeland

Ett försök med fyradagarsvecka, som rönt stor internationell uppmärksamhet, gjordes 2018 vid kapitalförvaltningsbolaget Perpetual Guardian i Nya Zeeland. Där fick 240 anställda under åtta veckor pröva att jobba åtta timmar per dag, fyra dagar i veckan, utan att lönen minskade.

Sedan försöket visade sig leda till en rad fördelar, som att de anställda kände större engagemang på jobbet, att förtroendet för cheferna ökade, att stressnivåerna sjönk liksom att medarbetarna upplevde att de fick bättre balans mellan jobb och fritid samtidigt som företagets produktion och vinst ökade, beslöt bolagets grundare, Andrew Barnes, att permanenta fyradagarsveckan.

Denne har sedan rest runt och berätta om sitt projekt för en rad företag, fack och organisationer. Även sex länders regeringar ska ha hört av sig för att få veta mer om hur man inför fyra dagars veckor.

I augusti förra året fick även 2 300 anställda vid Microsoft Japan pröva fyra dagars arbetsvecka, med bibehållen lön. Det resulterade bland annat i effektivare möten, mer välmående anställda och att produktiviteten ökade med 40 procent under försöksperioden.

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.