Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så får du bättre koll på privatekonomin

Kvinnor behöver tuffa till sig när det gäller sin privatekonomi, menar flera ekonomiexperter. Här är deras tips för ett bättre ekonomiskt självförtroende och bättre ordning på ekonomin.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Kvinnor har mindre kunskap och sämre självförtroende än män när det gäller ekonomi, enligt en ny studie. Colourbox

Läs mer: Männen håller i privatekonomin

Gift dig – men skriv äktenskapsförord

● Att vara sambo ger dig mycket sämre ekonomisk trygghet om ni skiljs åt eller om din partner avlider. Som sambo ärver man inte varandra och vid en separation ska endast det bohag man gemensamt införskaffat till det gemensamma hemmet delas lika. Det gäller alltså exempelvis inte ett eget banksparande.

● Om du gifter dig bör du dock se till att skriva in i ett äktenskapsförord att det du sparat till dig själv, inklusive ditt pensionssparande, ska göras till enskild egendom. I annat fall tvingas du ge bort hälften av allt detta som giftorättsgods vid en skilsmässa.

● Ordna så att du och din partner har livförsäkringar som träder in om den andre går bort.

Ha både eget och gemensamt konto

● Se till att ha två egna konton, ett för dina privata utgifter och ett för ditt privata sparande, vid sidan av ett gemensamt konto för hushållsutgifterna.

● Ordna så att insättningar till det gemensamma kontot för hushållsutgifterna viktas utifrån den nettoinkomst som vardera parten har. Lägg då först ihop den gemensamma nettoinkomsten och dela sedan båda parters inkomst med den gemensamma nettoinkomsten. Då får du fram hur stor procent av de gemensamma utgifterna som vardera part ska stå för.

Exempel: Om ett par har en gemensam nettoinkomst på 35 000 kronor, där hon får ut 14 000 kronor medan han får ut 21 000 kronor i månaden, delar man 14 000 med 35 000, och sedan 21 000 med 35 000. Resultatet blir då att hon ska stå för 40 procent av insättningen till de gemensamma hushållsutgifterna medan han ska stå för de resterande 60 procenten.

Lär dig mer om aktiesparande och undvik krediter

● Ta inga krediter, med undantag av utgifter för utbildning, boende och bil. Allt annat ska finansieras med sparade pengar.

● Läs på om sparande och aktieplaceringar. Det finns exempelvis bra information på finansportalen.se, rikatillsammans.se och privataaffarer.se. Gå gärna med i exempelvis en facebookgrupp för aktiesparande kvinnor, där du kan få tips och råd.

● Placera dina sparpengar där du får bäst ränta. Försök sedan spara till en kontantbuffert på minst tre månadslöner. Ha tydliga mål för ditt sparande, som till semester och pension. Om du vill placera dina sparpengar i en fond: kräv att den person som ”säljer på dig” fonden ger tydlig och korrekt information om exempelvis de förvaltningsavgifter som fondförvaltaren tar ut. Tro på dig själv och ställ alla frågor du behöver veta svaren på. Det har du all rätt att göra.

Håll koll på ditt pensionssparande

● Få en bild av ditt totala pensionssparande genom att då och då gå in på minpension.se. Var aktiv i ditt PPM-sparande, det vill säga den premiepension i den allmänna statliga pensionen som du själv kan placera, för att få bästa avkastning på de pengarna.

● Ta inte ut den allmänna pensionen i förtid för att placera den i andra försäkringslösningar med hög risk.

● Tjänstepensionen har stor inverkan på din slutliga pension. Därför är det viktigt att ha en arbetsgivare som erbjuder detta. Om du har en arbetsgivare med kollektivavtal så har du också en kollektivavtalad tjänstepension med låga förvaltningsavgifter vilket betyder mycket för vad du kommer få i pension. Om din arbetsgivare saknar kollektivavtal men erbjuder en annan tjänstepension, försök se till att få kompensation för de högre avgifterna genom att din arbetsgivare sätter in mer pengar till ditt pensionssparande. Råd om hur du ska placera den kollektivavtalade tjänstepensionen kan du exempelvis få på ptk.se

● I allt ditt pensionssparande bör du tänka på att risken ska vara lägre ju äldre du blir. Undersök noga vilka förvaltningsavgifter som tas ut då höga avgifter gröper ur ditt pensionskapital.

● Håll koll på vem som står som förmånstagare till ditt pensionssparande. Om du exempelvis skiljer dig vill du sannolikt inte att exmaken står som förmånstagare längre. Om dina barn är vuxna och står på egna ben kanske de inte längre ska stå som förmånstagare eftersom du då själv får högre pension.

Råden kommer från budget- och skuldrådgivarna Peter Hedström och Marie Magnusson liksom ekonomijournalisten och författaren Birgitta Piper.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.