Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

5 tips på hur du skyddar dig till och från jobbet i vinter

Årets mörkaste dag är i antågande samtidigt som risken för lömska isfläckar och försåtliga snövallar gör tillvaron livsfarlig för den som går eller cyklar till sitt arbete. Rätt utrustad blir inte vägen till och från jobbet lika ödesdiger som den skulle kunna vara.
Johanna Rovira Publicerad
Skor med broddar går på isigt underlag.
Såväl broddar som kollektivavtal är bra att ha om det är halt på väg till jobbet. Foto: Fotograferna Holmberg/TT

Reflexer:

Fyra av tio olyckor där gående blir påkörda inträffar vid eller efter mörkrets inbrott. Att smyga in en reflex här och där kan vara ett listigt sätt att behålla livhanken, men vilken reflex som helst duger inte. Reflexer är en färskvara med en livslängd på max tre år, enligt försäkringsbolaget Trygg Hansa, som också förordar hårda reflexbrickor eftersom de reflekterar bäst. Vatten, värme och repor försämrar reflexförmågan. Det gäller också att se till att reflexen är certifierad av Sveriges tekniska forskningsinstitut så att den syns ordentligt.

Broddar:

Varje vinter måste omkring 25 000 personer söka vård efter att ha halkat och slagit sig enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Underligt nog är det framför allt medelålders kvinnor som halkar, trots att det är den grupp som man fördomsfullt föreställer sig är bäst på broddar. Halkskydd är annars en god idé för att skydda sig från lårbensbrott och andra halkskador. Att gå med hela foten, ta korta steg och balansträna är andra tips som samverkansorganisationen om arbetsmiljö, Prevent, delar med sig av i sin tidning Arbetsliv.

Hjälm:

Enligt NTF:s (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) årliga hjälmmätning använder knappt hälften av cyklisterna hjälm. Vanligaste typen av cykelolyckor, cirka 78 procent, är singelolyckor orsakade av till exempel halka. 60 procent av alla cykelrelaterade skallskador som leder till kroniska besvär hade kunnat undvikas med hjälm. Lägg ihop siffrorna och du kommer fram till att en hjälm kan vara värt mödan, frisyren eller vad det nu är som fått dig att köra utan hittills, skaffa en hjälm som sitter bra.  

Dubbdäck:

Den vanligaste olycksorsaken bland cyklister är halka. Med dubbdäck på cykeln sitter man något säkrare i sadeln. Enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut ska man välja däck med minst 200 dubb på mitten och sidorna och däck med stål i dubbarna om man cyklar där det är isigt. Vidare rekommenderas miljövänlig gummiblandning och att man ska byta däck efter tre, fyra år.

Kollektivavtal:

Om olyckan trots allt ovanstående ändå är framme på väg till eller från jobbet, så är det bra om du är anställd på en arbetsplats med kollektivavtal. Då omfattas du nämligen av en extra försäkring, TFA – trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Den ger dig i bästa fall (om du sparat alla kvitton och läkarjournaler, fyllt i alla blanketter rätt, tagit raka vägen till jobbet et cetera) ersättning för inkomstbortfall, tandskador, ärr, kostnader för sjukhusbesök, läkemedel, trasiga glasögon och liknande. Saknas avtal kan man förlora tusentals kronor om man råkar ut illa ut.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket