Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Julkalender Lucka 9: Lönegaranti

Konkursen är här,
och det är kaos på jobbet.
Oron är stor, i fogdens ögon bor ett
Omåttligt begär
Men anställd kan känna sig fri
Tack vare statlig lönegaranti
När konkursen är här.
Johanna Rovira Publicerad

Vänta inte med att kontakta facket om din lön inte dyker upp på kontot när den ska. Att lönen uteblir kan vara ett tecken på att företaget är på obestånd och riskerar att försättas i konkurs, vilket innebär att företaget avvecklas och alla tillgångar används för att betala skulder.

Lagen om företagsrekonstruktion ger företag på obestånd chansen att undvika konkurs, företaget ges en chans att återhämta sig.

När ett företag går i konkurs ska du som arbetstagare inte bli utan lön. Oavsett om du är tillsvidareanställd, vikarie eller har någon annan form av anställning omfattas du av den statliga lönegarantin om du står till arbetsmarknadens förfogande.

Lönegaranti betalas ut i max åtta månader, tjänar du mycket kan tiden du får lönegaranti bli kortare (taket är fyra prisbasbelopp = 186 000 år 2019).  Det finns även möjlighet att få ut ersättning för semester, men sparade semesterdagar riskerar att frysa inne.

Under uppsägningstiden är anställda inte arbetsbefriade per automatik. Det är konkursförvaltaren som avgör om du ska jobba eller inte.

Du kan behöva vänta mellan en och upp till sex månader för att få ut garantin, men har din förre arbetsgivare gått under jorden kan det ta ännu längre tid.

Kollegas julkalender

I Kollegas fackliga julkalender innehåller varje lucka ett fackligt begrepp, presenterat i form av ett julklappsrim.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu har uttalat hur EU kan besluta när det kommer till frågor som har bäring på lön och främjande av kollektivavtal, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp i ett pressmeddelande.

PTK kommer nu att analysera domen i detalj för att bättre förstå dess konsekvenser.

Artikeln uppdateras.