Företag som jobbar förebyggande med arbetsmiljö har fem gånger högre vinstmarginal än de som gör åtgärder först när ohälsan är ett faktum. Den slutsatsen drar företagshälsan Avonova efter en analys av de egna kundföretagen.
Förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbete leder till högre vinst för företag. Colourbox
Undersökningen bygger på data från de 283 företag som har varit Avonovas största kunder under tiden 2012-2018.
Det visade sig att företag som till största delen riktade in sig på förebyggande åtgärder, som utbildningar i arbetsmiljöfrågor, att upptäcka tidiga signaler på ohälsa och att utveckla ledarskapet, hade en vinstmarginal på tio procent i snitt. Företag som i stället i första hand lade pengarna på behandling och rehabilitering hade en vinstmarginal på bara två procent.
Storleken har betydelse
Det gick också att se vissa skillnader mellan företagen. Småföretag, med två till tio anställda, arbetar mer förebyggande än större företag. Och företag inom tillverkningsindustrin arbetar oftare proaktivt med hälsa och arbetsmiljö. Offentlig sektor har däremot oftare ett fokus på behandling när problemen redan uppstått.
Robert Persson-Asplund, forskare och organisationskonsult på Avonova, blev överraskad av resultatet.
– Vi visste inte om det här tidigare. Däremot visste vi att på företag där man jobbar både proaktivt och reaktivt ger det effekter på de anställdas hälsa och på företagets resultat.
Resultatet, att vinstmarginalen är fem gånger större för företag som förebygger ohälsa, kanske man inte ska dra för stora växlar på, anser han.
– Utifrån mitt perspektiv är det viktiga att det proaktiva arbetet ger avkastning, inte att det ger fem gånger pengarna.
Ingen arbetsgivare kan dock enbart jobba proaktivt, den reaktiva delen behövs också, poängterar Robert Persson-Asplund.
– Men vårt råd är att man ska satsa in i ett proaktivt arbetsmiljöarbete. I offentlig sektor spenderas enorma pengar på ett reaktivt arbete. Här behöver man omfördela pengarna, genom mer proaktivt arbete skulle man kunna minska på behovet av reaktivt arbete.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.
Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren.
Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?
– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB.
Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.
Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket.
– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.
I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika.
Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen.
Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket.
Lös problemen - eller riskera vite
På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite.
Anders Ringqvist. Foto: Privat
Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.
– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han.
Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap.
– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven?
Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika:
– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslagbedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder.
Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar
Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas.
– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist.
Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?
– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.
Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.
Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han:
– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.
Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?
– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.
Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.
