Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Stor risk för diskriminering vid rekrytering

Varannan chef anser att deras arbetsplats riskerar att diskriminera en jobbsökare. Störst risk att utsättas har personer med psykisk funktionsnedsättning, men även etnicitet och ålder kan minska chansen att få jobb. Det visar en undersökning från Unionen.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Varannan chef tror att deras arbetsplats riskerar att diskriminera jobbsökande. Colourbox

Flera studier har visat att det finns risk för diskriminering när en arbetsplats rekryterar. De bekräftas av en undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Unionen. Enligt den tror varannan chef att deras arbetsplats riskerar att diskriminera en jobbsökande.

– Det är väldigt allvarligt. Dessutom är det väldigt kortsiktigt och snudd på korkat med tanke på den kompetensbrist som många företag vittnar om, säger Marina Åman, andra vice ordförande i Unionen.

Störst risk för att råka ut för negativ särbehandling har personer med en psykisk funktionsnedsättning, tror cheferna. Därefter följer personer med klädsel med religiös koppling, fysiska funktionsnedsättningar och personer som är mer än 55 år.

Läs mer: Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden ökar

Marina Åman ser flera problem med diskriminering.

– För det första är det ju ett problem för den som blir diskriminerad. Den personen får ju inte samma chans på arbetsmarknaden, trots likvärdig kompetens. Är det en person som har gått en statligt betald utbildning är det dessutom en stor samhällsekonomisk förlust. För det andra får företagen inte tillgång till den kompetens som finns. Mångfald på en arbetsplats ger olika perspektiv och en bra miljö för innovation., säger Marina Åman.

Hur kommer man till rätta med diskriminering?
– Det är viktigt att ha en mångfald bland de som rekryterar och det gäller allt från utformandet av kravprofilen till genomförandet av rekryteringen. Man bör också fundera över vilka metoder man använder, och till exempel använda sig av anonyma cv:n. Hur man uttrycker sig i platsannonser kan också påverka. Dessutom är det viktigt att utbilda alla i hur man rekryterar kompetensbaserat, så att fokus hamnar på kompetens.

Går det åt rätt håll?
– Det är väldigt svårt att svara på. Om jag jämför med tidigare mångfaldsrapporter verkar det som att vi i princip står still. Men det beror också på vad vi tittar på. När det gäller kvinnor i ledningsgrupper rör vi oss i alla fall åt rätt håll. Det tror jag beror på att det så tydligt mäts och att börsbolagen utmanas varje år. Men vi mäter exempelvis inte utomeuropeisk bakgrund på samma sätt eller personer med psykisk funktionsnedsättning.  

Unionens undersökning säger inget om hur vanligt det verkligen är med diskriminering vid rekrytering. Men forskning visar att det förekommer. 2012 beställde Diskrimineringsombudsmannen en forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet. Enligt den har flera studier tydligt visat att diskriminering förekommer. Mest undersökt är diskriminering på grund av etnicitet, men forskningen visar också att arbetssökande blir bortvalda på grund av ålder, sexuell läggning och kön.

Läs mer: "Arbetsgivarna dissar utländsk arbetskraft"

I en undersökning som rekryteringsföretaget TNG gjort svarade 73 procent att de utsatts för diskriminering när de har sökt jobb. Enligt den undersökningen var det vanligast att bli bortvald på grund av ålder. 64 procent av jobbsökarna trodde att de nekats ett jobb för att de var för gamla. Och ju äldre de sökande är, desto vanligare är uppfattningen att någon gång ha blivit utsatt för åldersdiskriminering.

Minska risken för diskriminering

  1. Bredda rekryteringsbasen.
  2. Använd metoder som exempelvis anonyma cv:n och arbetsprov.
  3. Involvera flera medarbetare i rekryteringsarbetet.
  4.  Ställ krav på mångfald bland kandidaterna om ni använder er av en rekryteringsfirma.

DISKRIMINERING ÄR FÖRBJUDET OM DET BEROR PÅ ...

  • Kön.
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck.
  • Etnisk tillhörighet.
  • Religion eller annan trosuppfattning.
  • Funktionsnedsättning.
  • Sexuell läggning.
  • Ålder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.