Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

"Lönetakten kan inte växlas upp"

Ökad arbetslöshet och tuffa tider för svensk industri. Det var i huvudsak dystra tongångar när Teknikföretagen presenterade sin konjunkturprognos.
– Jag har svårt att se några riktiga ljusglimtar, säger Mats Kinnwall, chefekonom.
David Österberg Publicerad
Izabelle Nordfjell/TT, Adam Ihse/TT
"De glada åren för svensk teknikindustri ligger bakom oss. Exporten av lastvagnar faller och personbilsexporten bromsas", säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen. Izabelle Nordfjell/TT, Adam Ihse/TT

För två år sedan inleddes en global avmattning av ekonomin. Sedan dess har både investeringstakten och industriproduktionen minskat. I början av nästa år räknar arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen med att den globala bruttonationalprodukten, BNP, slår i botten.

– Men vi tror inte på någon djup och varaktig nedgång. Botten sker någonstans runt årsskiftet, sedan vänder det långsamt uppåt, sa Mats Kinnwall, organisationens chefekonom, under torsdagens presentationen av konjunkturprognosen.

Men fortfarande finns en hel del orosmoln, enligt Teknikföretagen. Ett är den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina. Ett annat att världens riksbanker, bortsett från den amerikanska, redan har sänkt räntorna så mycket att de har svårt att stimulera ekonomin. Dessutom skapar en åldrande befolkning och kompetensbrist lägre tillväxt.

Läs mer: Handelskrig hot mot svensk industri

För Sverige, som är beroende av vad som händer i andra delar av världen, är den knackiga världsekonomin ett bekymmer. Teknikföretagen räknar därför med negativ tillväxt för Sveriges teknikindustri första halvåret nästa år, men svagt positiv för andra halvåret.

– Det är väldigt tydligt att svensk industri får en svag utveckling. De glada åren för svensk teknikindustri ligger bakom oss. Svensk export går i krypfart de närmaste åren, exporten av lastvagnar faller och personbilsexporten bromsas.

Teknikföretagen räknar också med att arbetslösheten ökar från årets 6,7 procent till 7,1 procent nästa år.

Tidigare i veckan presenterade Facken inom industrin sina krav inför nästa års avtalsrörelse. Facken kräver löneökningar på 3,0 procent – vilket är mer än i förra avtalsrörelsen. Enligt Martin Linder, ordförande för Unionen, är det en rimlig nivå trots svajig konjunktur.

Läs mer: Facken kräver 3 procent högre löner

Mats Kinnwall anser dock att ekonomin inte tillåter det.

– Vi håller med om att det inte bara är konjunkturen som spelar roll för lönesättningen, men i ett läge där världsekonomin bromsar in har vi svårt att se att lönetakten kan växlas upp. Och vi anser inte heller att det är arbetsmarknadens parters uppgift att ägna sig åt konjunkturpolitik.

Martin Linder sa också att arbetsgivarsidan alltid ser dystert på ekonomin när det närmar sig avtalsrörelse. Vad tycker du om det?
– Det där är ett stående inslag i retoriken. För ett år sedan släppte vi en konjunkturrapport som vi kallade ”Balansakt på recessionens rand”. Då blev vi utskrattade och fick höra att det var typiskt arbetsgivarsidan. Men vi gör sakliga prognoser. Som ekonomer gör vi vårt jobb oavsett vem som betalar vår lön. Jag tycker inte om den typen av retoriska slängar.

Kan du se några riktiga ljusglimtar för nästa år?
– Nej. Det skulle i så fall vara att Trump och Xi Jinping (Kinas president, reds. anm.) bestämmer sig för att semestra på Hawaii och kommer överens om att riva alla murar. Men det är inte så sannolikt.

Finns det något som kan bli värre än det ni räknar med?
– Att Trump inleder ett tvåfrontskrig mot både Europa och Kina, men det är inte heller så sannolikt. Det skulle inte öka hans chanser att bli omvald.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Allt fler erbjuds utköp – det här behöver du veta

Antalet utköp har ökat stadigt de senaste åren. Förra året hanterade Unionens rådgivning drygt 5 000 frågor om utköp. Här är en checklista att ta hjälp av om din arbetsgivare vill betala för att du ska säga upp dig själv.
Johanna Rovira Publicerad 28 maj 2026, kl 06:03
Avtal, miniräknare och pengar på ett bord vid en förhandling. Bilden visar temat utköp och avgångsvederlag.
Att avstå rätten till förtur för återanställning är ett pris du som anställd får betala när du träffar överenskommelse om utköp. Men det går avtala om annat. Foto: Colourbox

 

  1. Vad är utköp?
    Utköp sker på individnivå och erbjuds anställda som arbetsgivaren antingen kommit på kant med eller om man helt enkelt vill göra sig av med folk och vill runda las (lagen om anställningsskydd). År 2022 hanterade Unionen närmare 2 500 frågor om utköp eller överenskommelser. I fjol över 5 000 frågor.

     

  2. Vad är frivillighetslösning?
    Frivillighetslösningar är en typ av utköp som är kollektiva eller riktade, när arbetsgivare vill undvika övertalighet. Anställda kan i teorin välja själva att vara kvar eller sluta för viss ersättning. I praktiken känner sig anställda ofta pressade att nappa på erbjudandet, eftersom de kan riskera uppsägning i slutändan om de tackar nej.

     

  3. Hur mycket pengar rör det sig om?
    Det kan vara alltifrån tre årslöner, som anställda på Telia fick för många år sedan, till någon enstaka månadslön. Det normala är att man blir arbetsbefriad under den uppsägningstid man har enligt avtal eller lag. 

    Det kan också vara en klumpsumma som betalas ut som ett avgångsvederlag i stället för eller utöver arbetsbefriad uppsägningstid. Får du avgångsvederlag ska du vända dig till Arbetsförmedlingen så fort du har jobbat sista dagen för att behålla din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Du måste också aktivt söka jobb så att SGI inte nollställs.

     

  4. Vad betyder det att avgångslönen är avräkningsfri?
    Det innebär att du får behålla avgångslönen även om du skulle få ett nytt jobb. Lönen du får i uppgörelsen är vanligtvis (men inte alltid) avräkningsfri, vilket innebär att du alltså kan ha dubbel inkomst.

     

  5. Hur blir det med semester?
    Om ditt utköp handlar om fortsatt lön under ett visst antal månader tjänar du in semester och får semesterersättning. Avgångsvederlag ligger utanför anställningen, så det blir tji semester. Är uppsägningstiden längre än sex månader har arbetsgivaren rätt att lägga ut semester, om man inte avtalar om annat.

     

  6. Hur blir det med pension?
    Finns det kollektivavtal omfattas du av pensionsavsättning under uppsägningstiden, men alltså inte om du har fått ett avgångsvederlag. Har du pension enligt ITP 2 och får ett nytt jobb där ITP 2 tillämpas blir det en krock i systemet och du går miste om pensionsavsättningar. Se därför till att din gamla arbetsgivare meddelar försäkringsbolaget Collectum om situationen, så att du får det du har rätt till.

     

  7. Hur blir det med a-kassan?
    Du får ingen ersättning från a-kassan så länge du har uppsägningslön eller avgångsvederlag, som räknas som inkomst. Men sedan 2022 slipper du stängas av från a-kassan för att du slutat frivilligt, om utköpet skedde på arbetsgivarens initiativ.

Det här bör du kontrollera vid utköp

  • Skriv aldrig under avtal om utköp direkt, kolla alltid med facket först. 
  • Enskild överenskommelse är alltid frivillig. Tackar du nej får du som lägst din uppsägningstid.
  • Försök att förhandla dig till bättre villkor i uppgörelsen, till exempel längre uppsägningstid, arbetsbefrielse och avräkningsfri ersättning.
  • Kolla med a-kassa hur ett utköp kan påverka din ersättning.
  • Är du sjukskriven så kontakta Försäkringskassan och ta reda på vad som gäller.
  • Får du avgångsvederlag kan det vara lukrativt att söka jämkning för att slippa högre skatt. En annan lösning är att summan delas upp och att arbetsgivaren betalar ut pengarna före och efter årsskiftet.