Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

7 av 10 upplever ingen skillnad efter metoo

Endast var femte yrkesverksam har märkt skillnad på sin arbetsplats sedan metoo startade för ett par år sedan. Det visar en ny undersökning.
Anita Täpp Publicerad
Mirshod Tursunov/Colourbox
Samtidigt som 33 procent anser att arbetsgivaren har tagit frågan om sexuella trakasserier på allvar upplever sju av tio ingen skillnad sedan metoo. Mirshod Tursunov/Colourbox

Hur har arbetslivet förändrats sedan metoo inleddes för ett par år sedan? Det har varit utgångspunkten för en undersökning som nu gjorts på TCO:s uppdrag.

Av de nära 1 200 yrkesverksamma som deltagit i undersökningen uppger 19 procent att de märkt skillnad på sin arbetsplats till följd av metoo. Det exempelvis genom att det nu råder en större medvetenhet om sexuella trakasserier och att det inte längre är lika okej att dra skämt med sexuellt innehåll på jobbet.

72 procent uppger att de inte har märkt någon skillnad på arbetsplatsen medan resterande är osäkra. Samtidigt anser 33 procent att arbetsgivaren har tagit frågan om sexuella trakasserier på allvar de senaste två åren. Vilket alltså är motsägelsefullt eftersom det är många fler än de 19 procent som upplevt en skillnad till följd av metoo.

Läs mer: Kvinnor i facket vittnar om sexuella trakasserier

– Vi vet inte riktigt vad den skillnaden beror på. Men det kan vara så att arbetsgivaren har gjort något så att man tycker att sexuella trakasserier tas på större allvar. Samtidigt som man kanske inte har upplevt att det har varit ett problem innan heller och därför inte svarar att man märkt någon skillnad på arbetsplatsen, säger Ulrika Hagström, utredare med ansvar för arbetsmiljöfrågor på TCO.

Av undersökningen framkommer också att 81 procent anser att det är tydligt vem man ska vända sig till om någon blir utsatt för sexuella trakasserier. Var fjärde tillfrågad önskar att arbetsgivaren gjorde mer för att förebygga och hantera sexuella trakasserier.

Enligt TCO finns inga större könsskillnader i undersökningen.

Läs mer: Andra män orsak till metoo

Fotnot: 1 172 yrkesverksamma i åldern 18 till 65 år har deltagit i undersökningen som gjordes av Novus på uppdrag av TCO mellan den 3 och 16 oktober 2019.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.