Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Facken kräver 3 procent högre löner

Facken inom industrin räknar med sämre tillväxt de kommande två åren. Trots det anser de att det finns utrymme för löneökningar på 3,0 procent nästa år.
– Det är viktigt att våra medlemmar får mer pengar i plånboken, säger Martin Linder, ordförande i Unionen.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad

I dag, måndag, presenterade de fem fackförbunden inom industrin sina krav inför nästa års avtalsrörelse. Facken vill se ett ettårigt avtal med löneökningar på 3,0 procent. Dessutom vill de se ökade avsättningar till flexpensionen och förbättringar på arbetsmiljöområdet.

Martin Linder, ordförande för Unionen, vill inte gradera vilka krav som är viktigast.

– Det är viktigt att vi nu ställer lönekrav som gör att våra medlemmar får mer pengar i plånboken. Det är jätteviktigt att få fortsatta avkastningar till våra flexpensionssystem, men det är också viktigt med de krav som vi har ställt på jämställdhets- och arbetsmiljöområdet, säger han.

Inför avtalsrörelsen har konjunkturen diskuterats flitigt. Arbetsgivarsidan anser att konjunkturen är på väg att mattas av – vilket i så fall motiverar lägre löneökningar. Fackförbunden anser dock att 3,0 procent är en rimlig ökning.

– Vi jagar inte högsta möjliga löneökning när konjunkturprognoserna pekar uppåt och vi jagar inte lägsta möjliga löneökning när konjunkturprognoserna pekar nedåt. Vi försöker hitta de långsiktigt bästa löneökningarna, säger Martin Linder.

Hur stor är klyftan mellan facken och arbetsgivarsidan den här gången?
– Jag har aldrig hört, oavsett konjunkturläge, att arbetsgivarsidan tycker något annat än att vi borde sänka löneökningstakten så jag förväntar mig att de gör det den här gången också.

Läs mer: "Orealistiskt höga krav"

Fackförbunden inom industrin kräver oftast antingen ett ettårigt eller ett treårigt avtal. Den här gången blev det ett ettårigt. Men enligt Martin Linder kan det ändras i de kommande förhandlingarna med arbetsgivarna.

– Vi formulerar krav utifrån ett ettårsperspektiv. Får vi till ett ettårsavtal tycker vi att det här är rimliga lösningar. I förhandlingarna med arbetsgivarna kan det dyka upp saker som gör att det finns förutsättningar att teckna ett längre avtal.

Hur ska ni underlätta för klubbar på företag som går bra att få något utöver det centrala avtalet?
– Det handlar om att se till att det blir facklig verksamhet där det inte finns i dag och att stärka och utveckla det fackliga arbete som redan finns på många arbetsplatser inom industrin.

Har de anställda fått för lite av företagens vinster under de tre senaste åren?
– Jag tror inte att vi ska ha det bakåtblickande, efterkloka perspektivet. Vi tecknade avtal för tre år sedan med det vi då trodde var rätt. Nu tar vi tag där vi står. Det är alltid lätt att i efterhand säga att vi borde gjort si eller så.

Inte heller Marie Nilsson, ordförande för IF Metall, ville gå med på att de satte för låga krav förra avtalsrörelsen.

– Vi har haft en sysselsättning som varit all time high, vi har också sett till att svensk industris konkurrenskraft har stärkts. Med tanke på de parametrarna så har vi legat rätt, säger hon och får medhåll av Per-Olof Sjöö i GS:

– Det unika för Sverige är att vi under en lång rad år har kunnat leverera reallöneökningar till våra medlemmar. Det är ganska unikt under så lång tidsperiod.

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, betonade också att det centrala avtalet är ett golv.

– Det är inte meningen att Märket, som vi sätter centralt, ska vara ett tak. Om man slaviskt följer den siffran på varje företag och för varje individ då fungerar inte våra lokala avtal längre. Att vi inte fått ut mer under en högkonjunktur får vi skjuta tillbaka till arbetsgivarna på lokal nivå, det är också deras ansvar att våra avtal följs.

Industrin sätter märket

Unionen utgör tillsammans med Sveriges Ingenjörer och LO-förbunden IF Metall, Livs och GS de fack som tillsammans lägger fram krav på lönehöjningar inom industrin. Kravet fungerar som en norm, ”märket”, för andra fackförbund. Anledningen är bland annat att industrin är internationellt konkurrensutsatt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad 3 april 2025, kl 06:02
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. Men de flesta anställda har fortfarande inte fått sina nya avtal. Nu fortsätter förhandlingarna i alla andra branscher, med fortsatt risk för konflikt.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. Det stora byggavtalet löpte ut 31 mars, liksom det som gäller energibranschen. Även här ligger alltså fältet öppet för konflikt. Övriga avtal löper ut 30 april.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löper ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän löper ut 30 april. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som redan löpt ut och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. Några avtal, däribland de inom Samhall, har redan löpt ut. Andra, till exempel inom civilsamhället, löper ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega. Hit hör avtal för de som jobbar på säkerhetsföretag, utbildningsföretag, callcenter och inom tandvården. Almega brukar ses som en offensiv arbetsgivarorganisation och har varit profilerade i opinionsbildningen om arbetstid, medbestämmandelagen och lönerna. Vilka följder det får i förhandlingarna återstår att se.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.