Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så mycket kostar en uppsägning

Att säga upp en anställd behöver inte kosta arbetsgivaren en krona extra. Men en felaktig uppsägning eller brott mot turordningsreglerna kan kosta hundratusentals kronor.
David Österberg Publicerad
Tom kontorsstol vid skrivbord.
Det är skillnad på uppsägning och avsked. Foto: Colourbox

Artikeln uppdaterad 2024-09-25.

Det finns två sätt att säga upp en anställd: genom att hävda arbetsbrist eller genom att påstå att den anställda missköter sig.

Misskötseln kan i sin tur delas upp i ”uppsägning av personliga skäl” och "avsked", till exempel vid stöld.

Uppsägning på grund av arbetsbrist

Arbetsgivaren avgör om det råder arbetsbrist och har då rätt att säga upp personal. Oftast enligt turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Arbetsgivaren har rätt att undanta tre personer från turordningslistan.

Det är inte tillåtet att skylla på arbetsbrist om skälen till uppsägningen är personliga.

Kostnad för arbetsgivaren: 

Lönen under uppsägningstiden. Ibland kan facket på arbetsplatsen förhandla sig till ekonomisk kompensation för den som sägs upp.

Uppsägningar på grund av arbetsbrist kan prövas av Arbetsdomstolen, AD. Om AD kommer fram till att uppsägningen i själva verket var personlig eller att turordningsreglerna inte följts måste arbetsgivaren betala både allmänt* och ekonomiskt skadestånd.

Kostnad för arbetsgivaren:

Allmänt skadestånd.

Misskötsel – uppsägning av personliga skäl

Den som missköter sitt jobb kan bli uppsagd av personliga skäl. Det kan till exempel handla om illojalitet, samarbetsproblem, arbetsvägran, dålig prestation eller olovlig frånvaro.

För att kunna säga upp någon av personliga skäl krävs bland annat att den som gjort fel har fått veta det, att arbetsgivaren har försökt omplacera personen och att facket och personen förvarnats om uppsägningen.

Under uppsägningstiden måste arbetsgivaren betala lön, även om personen blir arbetsbefriad.

Hur lång uppsägningstiden är regleras i las och påverkas av hur länge personen har varit anställd. Många kollektivavtal innehåller också bestämmelser om uppsägningstid.

Kostnad för arbetsgivaren:

Lönen under uppsägningstiden.

Om den anställde eller facket anser att uppsägningen är felaktig kan man låta AD (alternativt tingsrätten om företaget saknar kollektivavtal eller om den anställda inte är medlem i ett fackförbund) avgöra saken.

Om den anställda vinner tvisten ska arbetsgivaren betala allmänt skadestånd.

Misskötsel – avsked

Den som missköter sig grovt kan bli avskedad. Det kan till exempel handla om en anställd som stulit från arbetsgivaren eller varit våldsam.

Vid avskedande finns ingen uppsägningstid och ingen skyldighet att omplacera. Den som blir avskedad blir också avstängd från a-kassan under 45 dagar och får inte del av omställningsavtal.

Kostnad för arbetsgivaren: 

Ingen.

Ett avskedande kan prövas av domstol. Om domstolen kommer fram till att det inte fanns grund för avsked men för uppsägning av personliga skäl måste arbetsgivaren betala skadestånd och den lön som arbetstagaren skulle ha haft under uppsägningstiden. 

Om domstolen anser att det varken fanns grund för avsked eller uppsägning av personliga skäl måste arbetsgivaren betala den lön som personen skulle ha haft om hen hade haft kvar anställningen.

Kostnad för arbetsgivaren:

Allmänt skadestånd* plus ekonomiskt skadestånd motsvarande lönen under uppsägningstiden.

* Hur stort det allmänna skadeståndet är varierar, men det ligger ofta mellan 80 000 och 125 000 kronor.

Om du inte får jobbet tillbaka

Om en domstol kommer fram till att en uppsägning eller ett avskedande var felaktigt ska den som har blivit uppsagd få sitt jobb tillbaka. Arbetsgivaren kan dock vägra att ta tillbaka personen. Då måste arbetsgivaren betala skadestånd:

  • 16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid,
  • 24 månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid,
  • 32 månadslöner vid minst tio års anställningstid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kontaktade facket när lönen uteblev – förlorade jobbet

Efter två månader utan lön fick kvinnan nog och kontaktade Unionen för hjälp. Det fackliga medlemskapet fick hennes chef att se rött och han avslutade hennes anställning samma dag. Nu har Unionen stämt Stockholmsföretaget – för tionde gången.
Ola Rennstam Publicerad 27 mars 2025, kl 06:06
Stockholmsföretaget avslutade rekryteringschefens provanställning när det framkom att hon var medlem i Unionen. Nu har Unionen - återigen - stämt arbetsgivaren i Stockholms tingsrätt. Foto: Kollega/Magnus Lejhall/TT

Den 46-åriga kvinnan hade arbetat som rekryteringschef på företaget i byggsektorn i två månader och betraktades som en nyckelperson på bolaget. Men den 3 december förra året valde hennes chef att plötsligt avsluta hennes provanställning. Enligt Unionen var orsaken att rekryteringschefen hade kontaktat förbundet eftersom hon inte fått någon lön för de två månader hon arbetat på företaget.

När Unionen kontaktade arbetsgivaren och ställde krav på att lönen skulle betalas ut slog kvinnans chef bakut. Han uttryckte stort missnöje över att hon var medlem i facket och bara några minuter efter deras samtal fick hon ett mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”. Chefen bad henne även att lämna in passerkort och radera allt arbetsmaterial i datorn.

Unionen har nu stämt byggföretaget för brott mot föreningsrätten, och kräver 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet.

– Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet, säger Franziska Brüggemann, förbundsjurist på Unionen som driver ärendet.
 

Avbröt anställning utan att varsla

Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg, vilket byggföretaget inte gjort. Därför stämmer Unionen även bolaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för hela tiden som någon har arbetat. Vi kan se att vår medlem har tjänat in den här lönen, men vi får avvakta vilka skäl som arbetsgivaren kommer att anföra till att man inte betalat, säger Franziska Brüggemann.

Provanställning

En arbetsgivare har rätt att avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg.

Stämt företaget tio gånger

De senaste tre åren har Unionen stämt företaget, och ett annat bolag med samma ägare som senare försattes i konkurs, sammanlagt tio gånger. I samtliga fall har det handlat om att medlemmar som inte har fått ut sin lön och annan ersättning. Bolagets ägare har en lång rad konkurser bakom sig.

Malin Wulkan är Unionens chefsjurist. Hon menar att det är svårt för facket att få bukt med arbetsgivare som beter sig på det här sättet.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Våra medlemmar hamnar i en utsatt situation, de förlorar sin tjänst och det tar lång tid innan de får ut sin lön. Det är dessvärre inte så mycket Unionen kan göra åt frågan om näringsförbud. Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget, säger hon.

Hur kan en företagare upprepade gånger strunta i att betala ut lön till medarbetarna och avsluta provanställningarna i förtid?

– Som utomstående är det svårt att förstå hur det kan vara en affärsidé, det är dyrt att rekrytera och att lära upp. Men det är samhället som måste agera. Från Unionens sida skulle vi inte ha problem med ett skarpare regelverk men det är ingen fråga som drivs aktivt nu.

Chefen: ”Vi följer reglerna”

Företaget avböjer att kommentera tvisten. I ett mejl till Kollega skriver företagsledaren att bolaget följer de regler som finns, både föreningsrättsliga och las. ”Är det så Unionen har en annan uppfattning välkomnar vi en rättslig process som bringar klarhet i frågan. Vi är trygga i vår ståndpunkt och agerande. ”

Unionens stämningar mot bolaget:

24 feb 2025: Provanställning avbryts i förtid för en testare. Unionen kräver bolaget på fyra uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

14 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en ekonomiassistent. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslönsamt semesterersättning.

15 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en UX-utvecklare. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

3 juni 2024. Provanställning avbryts i förtid för en försäljare och tf försäljningschef. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

26 februari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en full stack developer. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

12 januari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en rekryteringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

14 juli 2023. Provanställning avbryts i förtid för en marknadsföringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön. Bolaget har ett annat namn samt semesterersättning.

3 mars 2023. Provanställning avbryts i förtid för en UX-designer. Unionen kräver bolaget på en och halv utebliven månadslön samt semesterersättning.

3 augusti 2022. Provanställning avbryts i förtid för en kalkylchef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

20 juli 2022. Provanställning avbryts i förtid för en projektledare. Unionen kräver bolaget på drygt två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.