När du hör din medresenär på pendeln snörvla och snora och nysa rakt ut i luften vet du att nu är det kört. Eller så glömmer du att sprita tangentbordet i det så kallade aktivitetsbaserade kontoret och kommer på att just där du placerar din frukostmacka satt kontorets egen Tyfoid-Mary, innan hon blev tvungen att gå hem på grund av ihållande hackhosta.
Hoten, i form av förkylningsvirus, finns överallt, så här års. Virus är de minsta biologiska enheterna, cirka tusen gånger mindre än en bakterie, och räknas inte som en livsform utan som ett mellanting mellan levande och död materia. Och det är just så man känner sig när de väl satt klorna i en – som ett mellanting mellan levande och död, alltså.
Eftersom förkylning orsakas av virus (även den jobbigare varianten Mancold, som vanligtvis drabbar män) är antibiotika totalt meningslöst. Det finns åtskilliga huskurer man kan ta till för att stävja och bota virussjukdomar och de har alla en sak gemensamt – de funkar inte. Gullök i strumpa på nattygsbordet, ingefära i teet och tjocka halsdukar gör ingen direkt skada, det gör däremot det gamla tricket med en vitlöksklyfta i örat – det kan ge frätskador.
Satsa i stället på universalknepen Sömn och Motion. Samt att tvätta händerna länge och väl och föregå med gott exempel när du nyser i armvecket. Undvik också att bli nedkyld – även om inte kylan i sig orsakar sjukdom, så sänks ditt immunförsvar om du blir ordentligt kall.
Virus är kvicka små rackare, särskilt de första dagarna efter smittotillfället, då de sprider sig ohämmat. De kan inte överleva särskilt länge på hud och kläder, men finns kvar upp till ett halvt dygn på hårda ytor som dörrhandtag och hissknappar.
Läs mer: Så sprids smitta på kontoret
Att stanna hemma så fort man börjar kraxa kan alltså förhindra att smitta sprider sig bland både medpassagerare och arbetskamrater. Har du kollegor med nedsatt immunförsvar är det extra viktigt att visa hänsyn och inte dra med dig allsköns virus till arbetsplatsen. Behöver du stärka dig med en magnecyl för att pallra dig till jobbet är det läge vänta ut sjukdomen hemma.
Läs mer: Behöver du en alvedon, stanna hemma
Några kända virusepidemier:
*Spanska sjukan (1918-1920) – kallades också tyska sjukan, boljeviksjukan och brittiska sjukan. Spreds över världen i samma takt som en säsongsinfluensa, men med högre dödlighet (100 miljoner) troligen på grund av att viruset var nytt eller muterat så att knappt någon var immun mot det. Många drabbades efteråt av kronisk trötthet.
*Asiaten (1957) Orsakades av samma virustyp som orsakade spanska sjukan. I Sverige var sjukligheten högst bland skolbarn och värnpliktiga.
*Hongkonginfluensan (1968-1970) En miljon döda.
*Svininfluensa, (bland annat 2009) orsakad av virus från grisar. Sprids normalt inte till människor, men muterade. Enligt WHO är svininfluensa tänkbar orsak till de influensapandemier som kommer vartannat eller vart tredje årtionde.
*Fågelinfluensa (2014 och 2016) Sjukdomen sprids till människan genom fågelspillning eller via direktkontakt med smittade fåglar.
*Digerdöden orsakades inte av virus utan av bakterien Yersinia Pestis. Även Tyfoid är en bakteriesjukdom. Tyfoid Mary, smittade under sin karriär som kokerska 53 personer, varav tre avled.
Källa: Wikipedia, DN, Läkartidningen, TT.
