Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Humor höjer humöret på jobbet

Det finns ingen motsättning mellan fniss och effektivitet. Tvärtom kan humor höja kreativiteten.
Petra Rendik Publicerad
Två personer iförda björnkostymer gör high five.
Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit, enligt Karin Adelsköld, ståuppare och föreläsare. Foto: Shutterstock

Enligt undersökningar skrattar vi sådär tre gånger om dagen på jobbet, och flest gånger garvar vi på lunchen. Kvinnor skrattar oftare än män. Tjänstemän något mindre, medan anställda inom vården tycks ha roligare. Kanske är det inte så konstigt, för där allvar råder är behovet av humor desto större.

Men trots det råder en uppfattning om att skratt och humor står i motsats till allvar, professionalitet och effektivitet, menar Karin Adelsköld, ståuppare och föreläsare. På jobbet ska vi jobba, inte tramsa.

– Och det är så synd för humor gör underverk med oss människor. Arbetslivet borde uppmuntra till mer trams och införa en humorstrategi.

Karin utsågs 2011 till Årets kvinnliga komiker på svenska stand up-galan. Vilket i sig är rätt roligt med tanke på att hon för drygt tio år sedan såg sig själv som rätt tråkig med noll erfarenhet av eller medfödd talang för att skämta. Men en ståuppkurs lärde henne hur humor är uppbyggd, vilka strukturer som finns. Hon lärde sig också att även det torraste kan bli något lustfullt och ännu mer respektingivande om man använder sig av humor.

– Jag är teknikjournalist i grunden, mer allvar finns inte. Teknikinformation är jättetråkigt, säger Karin, som började skriva om ämnet på ett lättsammare och roligare vis.

Det ledde till många fler uppdrag, teknikointresserade blev intresserade och hon utnämndes till hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola.

I Sverige är vi bra på att förstå skrattet och dess betydelse – se bara på skrattyoga och sjukhusclowner – men när det gäller att studera humorns betydelse ur ett psykosocialt perspektiv har vi inte kommit lika långt som andra länder. I USA hålls kurser i humor & ledarskap, humor & HR och humor & kommunikation, berättar Karin.

Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit

Nej, humor är inte trams. Humor är en effektiv och billig lösning för att bland annat komma åt den stressrelaterade ohälsan på jobbet. När vi skrattar händer massor i kroppen, endorfiner och serotonin frigörs och vi slappnar av. Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit. När det blir stressigt kan skrattet få oss att landa lite mjukare.

Men vadå, ska vi alla bli ståuppare på jobbet nu också, finns det ingen hejd på vad arbetsgivarna kan kräva av oss? kanske du nu tänker.

Det är den allra vanligaste reaktionen Karin möter när hon föreläser om humor på olika arbetsplatser. Att behöva vara rolig känns övermäktigt. Men faktum är att alla kan lära sig att bli roligare, det är ingen egenskap du föds med. Karin är ju ett bra exempel på det.

– Det finns två komponenter som är bra att känna till. Den ena är igenkänning, den andra överraskning. Det kan vara något oväntat man säger eller gör. Och där har du svaret på frågan om man ska behöva vara rolig hela tiden. Nej, det ska man inte.

Tvärtom har torrbollen en fördel. För när den som aldrig skojar väl gör det blir det ofta roligare eftersom det är oväntat. Kollegan som nästan tvångsmässigt skojar om allt upplevs bara som jobbig.

Chefer har en viktig roll att fylla när det kommer till humor. För det är chefen som visar om det är okej att skämta och skratta på jobbet. Men får chefen skämta?

Ja absolut, menar Karin. Det finns studier som visar att en chef som vågar skämta och bjuda på sig själv upplevs som mer seriös och medmänsklig.

– Och just det där att skämta om sig själv är alltid ett säkert kort. Skämta aldrig nedåt, det gäller alla men särskilt chefen. Utgå från dig själv, det kanske inte alltid blir så lyckat men det blir i alla fall inte fel.

Skoja på jobbet - tänk på

  • Skämta inte hela tiden.
  • Skämta aldrig ”nedåt” (gäller inte bara chefen).
  • Skämta inte om någon annan, utgå från dig själv.
  • Skämta inte under bältet.

Så får chefen in humor på jobbet

  • Förstå vinsterna med skratt.
  • Bjud på dig själv och dina tillkortakommanden.
  • Fråga medarbetarna hur ni ska göra för att ha mer kul.
  • Fika tillsammans.
  • Googla ”office pranks” och få inspiration.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.