Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Humor höjer humöret på jobbet

Det finns ingen motsättning mellan fniss och effektivitet. Tvärtom kan humor höja kreativiteten.
Petra Rendik Publicerad
Två personer iförda björnkostymer gör high five.
Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit, enligt Karin Adelsköld, ståuppare och föreläsare. Foto: Shutterstock

Enligt undersökningar skrattar vi sådär tre gånger om dagen på jobbet, och flest gånger garvar vi på lunchen. Kvinnor skrattar oftare än män. Tjänstemän något mindre, medan anställda inom vården tycks ha roligare. Kanske är det inte så konstigt, för där allvar råder är behovet av humor desto större.

Men trots det råder en uppfattning om att skratt och humor står i motsats till allvar, professionalitet och effektivitet, menar Karin Adelsköld, ståuppare och föreläsare. På jobbet ska vi jobba, inte tramsa.

– Och det är så synd för humor gör underverk med oss människor. Arbetslivet borde uppmuntra till mer trams och införa en humorstrategi.

Karin utsågs 2011 till Årets kvinnliga komiker på svenska stand up-galan. Vilket i sig är rätt roligt med tanke på att hon för drygt tio år sedan såg sig själv som rätt tråkig med noll erfarenhet av eller medfödd talang för att skämta. Men en ståuppkurs lärde henne hur humor är uppbyggd, vilka strukturer som finns. Hon lärde sig också att även det torraste kan bli något lustfullt och ännu mer respektingivande om man använder sig av humor.

– Jag är teknikjournalist i grunden, mer allvar finns inte. Teknikinformation är jättetråkigt, säger Karin, som började skriva om ämnet på ett lättsammare och roligare vis.

Det ledde till många fler uppdrag, teknikointresserade blev intresserade och hon utnämndes till hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola.

I Sverige är vi bra på att förstå skrattet och dess betydelse – se bara på skrattyoga och sjukhusclowner – men när det gäller att studera humorns betydelse ur ett psykosocialt perspektiv har vi inte kommit lika långt som andra länder. I USA hålls kurser i humor & ledarskap, humor & HR och humor & kommunikation, berättar Karin.

Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit

Nej, humor är inte trams. Humor är en effektiv och billig lösning för att bland annat komma åt den stressrelaterade ohälsan på jobbet. När vi skrattar händer massor i kroppen, endorfiner och serotonin frigörs och vi slappnar av. Skratt skapar samhörighet, gemenskap och tillit. När det blir stressigt kan skrattet få oss att landa lite mjukare.

Men vadå, ska vi alla bli ståuppare på jobbet nu också, finns det ingen hejd på vad arbetsgivarna kan kräva av oss? kanske du nu tänker.

Det är den allra vanligaste reaktionen Karin möter när hon föreläser om humor på olika arbetsplatser. Att behöva vara rolig känns övermäktigt. Men faktum är att alla kan lära sig att bli roligare, det är ingen egenskap du föds med. Karin är ju ett bra exempel på det.

– Det finns två komponenter som är bra att känna till. Den ena är igenkänning, den andra överraskning. Det kan vara något oväntat man säger eller gör. Och där har du svaret på frågan om man ska behöva vara rolig hela tiden. Nej, det ska man inte.

Tvärtom har torrbollen en fördel. För när den som aldrig skojar väl gör det blir det ofta roligare eftersom det är oväntat. Kollegan som nästan tvångsmässigt skojar om allt upplevs bara som jobbig.

Chefer har en viktig roll att fylla när det kommer till humor. För det är chefen som visar om det är okej att skämta och skratta på jobbet. Men får chefen skämta?

Ja absolut, menar Karin. Det finns studier som visar att en chef som vågar skämta och bjuda på sig själv upplevs som mer seriös och medmänsklig.

– Och just det där att skämta om sig själv är alltid ett säkert kort. Skämta aldrig nedåt, det gäller alla men särskilt chefen. Utgå från dig själv, det kanske inte alltid blir så lyckat men det blir i alla fall inte fel.

Skoja på jobbet - tänk på

  • Skämta inte hela tiden.
  • Skämta aldrig ”nedåt” (gäller inte bara chefen).
  • Skämta inte om någon annan, utgå från dig själv.
  • Skämta inte under bältet.

Så får chefen in humor på jobbet

  • Förstå vinsterna med skratt.
  • Bjud på dig själv och dina tillkortakommanden.
  • Fråga medarbetarna hur ni ska göra för att ha mer kul.
  • Fika tillsammans.
  • Googla ”office pranks” och få inspiration.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.