Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så fixar du ekonomin efter skilsmässan

En separation förändrar ekonomin radikalt. Utgifter fördubblas och behovet av trygghet ökar. Men lugn – det går att börja om och få allt under kontroll.
Ola Rennstam Publicerad
Andreas H. Nilsson/TT
Det är alltid dyrare att vara ensamstående än att vara ett par. Andreas H. Nilsson/TT

Beslutet är fattat – ni ska gå skilda vägar. Det är inte bara jobbigt känslomässigt, det kommer också med stor sannolikhet att påverka din ekonomi framöver. Det första steget är att dela upp boet och bestämma vem som ska ha vad.

– Ekonomin är en fråga som kommer in på en gång vid en separation. Kanske är ni väldigt osams och vill ha så lite med varandra att göra som möjligt, då är det inte lätt att komma överens om pengar, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Hur boet och tillgångarna delas upp beror först och främst på om man är gifta eller inte.

– Som gift har man ett större ekonomiskt ansvar för varandra. Alla tillgångar delas i två lika stora delar efter att skulderna har räknats av. Sedan kan det finnas äktenskapsförord som till exempel säger att någon har ärvt en sommarstuga eller annan gåva, förklarar Ingela Gabrielsson.

Det är vanligt att någon av parterna ordnar ett annat boende under pågående skilsmässa eftersom man inte står ut med att bo kvar under samma tak.

– Då är det viktigt att komma ihåg att man har ansvar för gemensamma lån under hela skilsmässan, det är alltså viktigt att sköta de grundläggande betalningarna precis som förut, hur arg eller besviken man än är på varandra.

För sambor är det bara bostad och bohag som ska delas, om man skaffat bostaden för gemensamt bruk.

– Det spelar ingen roll hur länge man varit sambor eller att man betalat lika mycket i hushållet – alla andra tillgångar som bilar, båtar eller sommarstugor tillfaller den person som äger dem. För dyrare kapitalvaror gäller det att spara kvitton. Som gift ingår alla tillgångar när man delar, så man kan säga att kvinnor generellt är mer skyddade som gifta än som sambor, säger Ingela Gabrielsson.

Det första man bör göra när separationen är ett faktum är att få koll på sin ekonomi. Ställ dig frågan vilka utgifter du har och vad du kan skära ner på.

– Gör en budget, helst innan du börjar leta ny bostad. Se det som att du startar om ditt liv och din ekonomi. Förlika dig med att det kan bli några tuffa år. Du kanske måste ändra dina vanor och dra ner på sådant du kunde göra tidigare för att kunna skapa en ny stabil grund att stå på.

Räkna med att det kommer att kännas när tillgångarna delats och ni flyttat isär.

Det går att vara proaktiv – redan när man lever ihop

– Det är dyrt att vara ensamstående. Många utgifter som ni tidigare delade på, som försäkringar, el och internet, måste du nu stå för helt själv. Ekonomin kan ställa till väldigt stora problem och det är bostaden som är den stora stötestenen.

Den som får det kärvt tvingas bli uppfinningsrik och hitta nya lösningar för sin boendesituation.

– Kanske kan man flytta ihop med någon kompis under en period eller välja att bo väldigt litet och göra sig av med bilen. Undvik att ta förhastade beslut och se upp för att ta snabblån för att klara vardagen, säger Ingela Gabrielsson.

En annan konsekvens av att gå från två inkomster till en är att tryggheten minskar om du skulle bli sjuk eller arbetslös. När det inte längre finns någon annan inkomst att luta sig mot under en period är det extra viktigt med ett bra ekonomiskt skyddsnät där a-kassa, inkomstförsäkring och sjukförsäkring är några grundbultar.

Det viktigast av allt, enligt Ingela Gabrielsson, är att ha ett buffertsparande.

– Framför allt för kvinnor, som många gånger har svårt att få lån till ett eget boende i storstäderna. Mina tre främsta råd är att se till att ha ett eget sparande, jobba heltid och förhandla upp sin lön.

Men det går att vara proaktiv redan när man lever ihop och därmed underlätta för den dag man kanske måste gå skilda vägar. Enligt Ingela Gabrielsson bör alla som lever i en samborelation upprätta en förteckning på hur ägodelar ska fördelas.

– Man noterar alla tillgångar och skulder och vem som tar vad. Därefter skriver båda två under. Det är bra att ha saker på pränt, då sliper man fundera över vad som gäller om man måste dela på sig, säger hon.

En annan sak gäller pensionssparandet. Det går att skriva över 14 procent av den allmänna pensionen till sin partner.

– Det är viktigt att den som är sämre betald och är hemma med barnen blir kompenserad för det ekonomiskt av den som jobbat och gjort karriär. Antingen genom ett sparande för den personen eller genom att man för över pensionsrätter, säger Ingela Gabrielsson.

– Men det viktigaste är att man har en rättvis fördelning av gemensamma utgifter så att båda parter har pengar kvar till ett eget sparande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”