Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kollektivavtal minskar utvisningsrisk

Kompetensutvisningar har gett Sverige dåligt rykte. Atif Javed har ett tips till dem som liksom han sökt sig till Sverige för att arbeta: Välj ett företag med kollektivavtal.
Publicerad
Per Knutson
Atif Javed kommer från Pakistan och har eftersökt kemikompetens. Per Knutson

Atif Javed möter upp i sin vita labbrock på ALS laboratorium i Danderyd utanför Stockholm. Här pågår olika typer av miljöanalys. På en bänk står lådor uppradade med märkta plastpåsar som ser ut att innehålla jord och grus.

– En typisk uppdragsgivare kan vara en kommun som vill veta vad som finns i marken där det ska byggas en lekplats, förklarar han.

Ett 80-tal personer jobbar här med analyser av vatten, jord, luft och aska – grundelementen, och även grundämnena, är internationella. Det gäller även sammansättningen av analytiker, de kommer från ett 20-tal olika länder.

Atif Javed började plugga kemiteknik i Karlstad 2010. Då hade han redan läst kemi i fyra år på universitetet i Lahore i Pakistan, där han har sitt ursprung. Som yngsta son i en akademikerfamilj fick han ekonomiska möjligheter att komma till Sverige för att studera vidare.

– Studierna gick bra men jag pratade inte så bra svenska i början. Efter två år började jag dela ut tidningar samtidigt som jag pluggade. Då förstod jag att det var viktigt att företaget som jag jobbade på hade kollektivavtal. Det underlättade när jag sökte arbetstillstånd.

2015 fick han jobb på Cementa på Gotland, som processoperatör.

– Det var mitt första relevanta jobb. Innan jag tog det kollade jag att det fanns kollektivavtal, och det gjorde det.

Efter en tid på Cementa tog han arbetet på ALS, som har kollektivavtal, i stället för ett annat mer välbetalt jobb utan avtal.

– Jag tjänade lite mindre men kände mig trygg. Jag har en känsla av att Migrationsverkets handläggare granskar dem som jobbar på företag utan kollektivavtal extra noggrant men jag har inte hört talas om någon som har jobbat för ett företag med avtal som blivit kompetensutvisad.

Den 23 februari i år blev Atif Javed svensk medborgare, 31 år gammal. Han är gift och har en tvåårig son. Trots att han inte längre riskerar att bli kompetensutvisad kommer han att fortsätta jobba på företag med kollektivavtal.

– Om jag inte tar jobb med kollektivavtal är jag inte en bra förebild för andra invandrare.

Kompetensutvisningar drabbar personer med spetskompetens som kommer från ett utomeuropeiskt land för att jobba och som utvisas på grund av att arbetsgivaren gjort något mindre misstag, som att betala ut för låg semesterersättning eller betala in tjänstepension till fel bolag.

Enligt organisationen Diversifys undersökning förra året hade 575 svarande blivit eller riskerade att bli kompetensutvisade.

Ryktet om kompetensutvisningarna gör att attraktiv arbetskraft nu söker sig till andra länder än Sverige. Enligt Spotifys HR-chef Katarina Berg har det blivit svårt att locka de talanger som krävs för att företaget ska utvecklas efter en rad internationellt uppmärksammade kompetensutvisningar, skriver Svenskt Näringsliv.

Majoriteten av dem som kompetensutvisas blir enligt Diversify deprimerade och får ångest, sömnbesvär och högt blodtryck. Även deras barn och närstående drabbas.

Regeringen har föreslagit att ett nytt visum införs 2021, som ska göra det tryggare för utomeuropeiska arbetstagare att jobba i Sverige.

Text: Sofia Broomé

KRAV FÖR ARBETSTILLSTÅND

  • Giltigt pass.
  • Arbetsvillkor på minst samma nivå som svenska kollektivavtal.
  • Din lön är på minst samma nivå som svenska kollektivavtal.
  • Du måste arbeta så att lönen kommer upp till minst 13 000 kronor i månaden.
  • Din arbetsgivare ska teckna sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring.
  • Berört fackförbund ska ha haft tillfälle att yttra sig.

Migrationsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision