Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Nästa år går de flesta av Unionens kollektivavtal ut. Även om den verkliga kampen om de nya avtalen inleds först efter nyåret, när arbetsgivarna och facket börjar förhandla, har båda sidor redan börjat bädda för det som ska komma.
Under våren har parterna på olika vis försökt ta reda på vad de egna medlemmarna vill ska prioriteras i de nya avtalen.
För Unionens del har det bland annat skett via webbenkäter och genom att medlemmarna har uppmuntrats att skriva avtalsmotioner liksom att nominera medlemmar till förbundets branschdelegationer. Dessa kommer att följa avtalsförhandlingarna och ska då också komma med konkreta förslag och lämna rekommendationer kring ett nytt avtal.
På förbundsrådet i juni, där 130 valda ombud från förbundets alla regioner deltog, togs ett inriktningsbeslut som bland annat grundar sig på de åsikter som samlats in från medlemmarna.
Läs mer: "Situationen börjar bli ohållbar"
Utifrån inriktningsbeslutet kommer nu branschdelegationerna under hösten att ta fram avtalsförslag som är anpassade till respektive bransch. Förslagen fastställs sedan av förbundsstyrelsen.
Inför avtalsrörelsen samverkar också Unionen med fyra andra fackförbund i ett samarbete som kallas Facken inom industrin*. I november presenterar dessa fack en gemensam avtalspolitisk plattform. I den ingår en överenskommelse om hur stor löneökning och vilka förbättrade villkor man ska kräva av arbetsgivarna. Lönekravet grundas bland annat på en bedömning av hur stora kostnader exportindustrin klarar utan att den internationella konkurrenskraften sätts ur spel.
När facken och de berörda arbetsgivarorganisationerna har utväxlat sina krav före jul sätter avtalsförhandlingarna i gång efter årsskiftet.
Förhandlingarna sker sedan branschvis. Industrin brukar vara först innan det är dags för exempelvis tjänster, handel och transport, liksom ideella organisationer och byggsektorn.
Om parterna inte har kommit överens innan de gällande kollektivavtalen går ut kan en medlare kallas in för att konfliktåtgärder – som strejk eller lockout – ska undvikas.
För industrins del är opartiska ordförande med från början av förhandlingarna, för att sedan ta över och leda dem under den sista månaden.
På andra områden är det först om parterna begär det, eller om det varslas om konfliktåtgärder, som medlare från Medlingsinstitutet kallas in.
När industrin har fått nya kollektivavtal är ”märket” satt. Det är en lönenivå som sedan fungerar som en riktlinje för vilket utrymme som finns för löneökningar vid de övriga avtalsförhandlingarna.
De nya avtalen ska sedan tillämpas på de berörda arbetsplatserna, så att det som står i avtalen omsätts i lokala löneavtal, med instruktioner om hur de ska tillämpas.
* Facken inom industrin består av Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, GS och Livs.
… kompletterar eller ersätter svensk lagstiftning så att bättre villkor ges exempelvis vad gäller arbetstider, semesterdagar och föräldraledighet. Annat som regleras i avtalen kan handla om vilket inflytande anställda ska ha och vad som gäller om man har en tidsbegränsad anställning, blir sjuk eller sägs upp.
… ger dig i de flesta fall rätt till lönesamtal och lönerevision varje år.
… reglerar också andra krav som kan tas upp vid en löneförhandling, som pensionsvillkor och kompetensutveckling.
RÄTTVISA LÖNER
Om det finns en klubb på ditt jobb är det den som ser till att alla anställda får en rättvis lönesättning enligt de intentioner som finns i det centrala löneavtalet. Om det saknas klubb är det viktigt att du själv sätter dig in i vad avtalet ger innan du har ditt lönesamtal.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
