Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många blundar för oegentligheter på jobbet

Nästan alla anser att det är viktigt att arbetsplatsen är fri från trakasserier, mutor och annat oetiskt beteende. Ändå väljer nästan hälften av oss att inte göra någonting när vi ser att något är fel, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Bara 18 procent av företagen har en visselblåsarfunktion. Colourbox

I Nordic Business Ethics Survey har omkring 1 500 anställda på företag och organisationer i Sverige, Finland och Norge tillfrågats om hur man tacklar ”oetiskt uppförande”, ett begrepp som innefattar allt från brist på respekt för kollegorna till mutor och sexuella trakasserier, på deras arbetsplatser.

– Hur man hanterar små överträdelser har en stor betydelse också, det har en stor påverkan på kulturen på arbetsplatsen. Om respekten för varandra och om reglerna för ledningen och de anställda ser olika ut ökar det risken för grövre överträdelser, säger Anna Romberg, etikexpert och en av dem som genomfört undersökningen.

I Sverige visade sig den vanligaste reaktionen när man blev varse problem att stoppa huvudet i sanden. 44 procent av de tillfrågade gjorde helt enkelt ingenting. Den främsta anledningen uppgavs vara att man inte trodde att det skulle leda till något.

– Den förklaringen var betydligt vanligare i Sverige än i andra länder. Exakt vad det beror på vet vi inte. Men av de öppna svaren verkar det som om det baseras på tidigare erfarenheter. Man har försökt och inte sett något resultat, säger Anna Romberg.

Andra viktiga förklaringar till att man valde att inte agera var att man inte tyckte att man hade med det att göra och att man var rädd om jobbet.

Undersökningen visar också att bara 18 procent av de svenska företagen och organisationerna har en visselblåsarfunktion dit anställda kan vända sig för att berätta om oegentligheter.

– Det var en överraskning för oss. I en perfekt värld har man en organisation där man kan ta upp problem och dilemman med sin chef. Men eftersom världen inte är perfekt måste det finnas en oberoende kanal. Det kan vara en visselblåsarkanal, men skulle också kunna vara en facklig ombudsman på vissa företag.

Undersökningen visar att de som tog upp oegentligheter i första hand vände sig till sin närmaste chef.

– Det som är alarmerande med det är att vår undersökning också visar att linjecheferna ofta väljer att inte göra något, säger Anna Romberg.

Fakta

Läs undersökningen på www.nordicbusinessethics.com 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.