Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många blundar för oegentligheter på jobbet

Nästan alla anser att det är viktigt att arbetsplatsen är fri från trakasserier, mutor och annat oetiskt beteende. Ändå väljer nästan hälften av oss att inte göra någonting när vi ser att något är fel, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Bara 18 procent av företagen har en visselblåsarfunktion. Colourbox

I Nordic Business Ethics Survey har omkring 1 500 anställda på företag och organisationer i Sverige, Finland och Norge tillfrågats om hur man tacklar ”oetiskt uppförande”, ett begrepp som innefattar allt från brist på respekt för kollegorna till mutor och sexuella trakasserier, på deras arbetsplatser.

– Hur man hanterar små överträdelser har en stor betydelse också, det har en stor påverkan på kulturen på arbetsplatsen. Om respekten för varandra och om reglerna för ledningen och de anställda ser olika ut ökar det risken för grövre överträdelser, säger Anna Romberg, etikexpert och en av dem som genomfört undersökningen.

I Sverige visade sig den vanligaste reaktionen när man blev varse problem att stoppa huvudet i sanden. 44 procent av de tillfrågade gjorde helt enkelt ingenting. Den främsta anledningen uppgavs vara att man inte trodde att det skulle leda till något.

– Den förklaringen var betydligt vanligare i Sverige än i andra länder. Exakt vad det beror på vet vi inte. Men av de öppna svaren verkar det som om det baseras på tidigare erfarenheter. Man har försökt och inte sett något resultat, säger Anna Romberg.

Andra viktiga förklaringar till att man valde att inte agera var att man inte tyckte att man hade med det att göra och att man var rädd om jobbet.

Undersökningen visar också att bara 18 procent av de svenska företagen och organisationerna har en visselblåsarfunktion dit anställda kan vända sig för att berätta om oegentligheter.

– Det var en överraskning för oss. I en perfekt värld har man en organisation där man kan ta upp problem och dilemman med sin chef. Men eftersom världen inte är perfekt måste det finnas en oberoende kanal. Det kan vara en visselblåsarkanal, men skulle också kunna vara en facklig ombudsman på vissa företag.

Undersökningen visar att de som tog upp oegentligheter i första hand vände sig till sin närmaste chef.

– Det som är alarmerande med det är att vår undersökning också visar att linjecheferna ofta väljer att inte göra något, säger Anna Romberg.

Fakta

Läs undersökningen på www.nordicbusinessethics.com 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.