kollega.se logotyp
Sök
Ledarskap

10 tecken på en giftig arbetsmiljö

När företagskulturen är rutten beror det ofta på usla chefer som sprider rädsla och får duktiga anställda att söka sig bort från företaget. Här är tio tecknen som avslöjar om din arbetsmiljö är förgiftad eller ej.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Har ni en giftig arbetsmiljö? Colourbox

Att ha maktfullkomliga chefer som uppför sig som diktatorer är otroligt kostsamt för företaget, menar ledarskapsexperten Brigette Hyacinth, som skrivit en bok om framtidens ledarskap. Hon beskriver på Linkedin giftiga arbetsmiljöer som cancer som sprider sig och menar att det hjälper föga att skära av drabbade grenar – går man inte på roten till det onda, kommer hela organisationen så småningom att drabbas av rötan.

Ledare måste visa respekt, integritet, autenticitet, empati och förtroende. Genom att visa de anställda att arbetsgivaren bryr sig och verkligen är mån om att förbättra arbetsmiljön, kan de anställda faktiskt bli företagets viktigaste tillgång, menar hon och uppmanar företagsledningen att hålla ögonen öppna efter symptomen på en sjuk arbetsmiljö.

10 tecken på en sjuk arbetsmiljö

1. Man lever inte som man lär. Företagets värderingar fungerar inte

2. De anställdas förslag förkastas. Folk vågar inte ge ärlig feedback.

3. Detaljstyrning – medarbetarna har liten eller obefintlig möjlighet att självständigt utföra sitt arbete

4. Skuldbeläggande och straff från arbetsgivaren är normen.

5. Hög sjukskrivning, frånvaro och personalomsättning.

6. Övertidsarbete belönas och förväntas.

7. Liten eller ansträngd interaktion mellan anställda och ledning.

8. Skvallerkultur och/eller kotterier på arbetsplatsen

9. Favoriserande och intrigerande kontorskultur.

10. Aggressivitet och översittarbeteende.
 

Läs också: 9 tecken på att du hatar ditt jobb

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Klas Hallberg: Göra rätt på jobbet räcker inte

Vi drunknar i rutiner, processer och styrdokument på jobbet. Vart tog det mänskliga omdömet vägen? Det frågar sig författaren och föreläsaren Klas Hallberg, aktuell med boken Rätt räcker inte.
Elisabeth Brising Publicerad 3 juni 2025, kl 06:01
Författaren Klas Hallberg och professorn Per Kristensson är aktuella med Boken Rätt räcker inte. En bok om om ett arbetsliv som drunknar i regler och dokumentation. Där det blivit viktigare att göra saker enligt manualer än att göra nytta för andra. Foto: Niklas Nyman/Volante

Klas Hallberg, varför räcker det inte att göra rätt? 

– Det räcker inte att ingen gjort fel, utan vi måste skapa något av värde med alla våra processer, riktlinjer och AI-verktyg. Idén till boken kom när vi läste om Åke 90 år som varit hos 66 olika läkare och inte fått hjälp, fast ingen gjort fel.

Ni skriver att ni vill att fler människor ska känna mening i sitt arbete, hur menar ni då?

– Vi outsourcar vårt eget omdöme till olika styrdokument, nyckeltal och script. Om vi fortsätter underminera det mänskliga omdömets betydelse i vårt arbetsliv så görs vi bara till dålig AI. Då tappar vi vår upplevelse av mening. 

Hur kan människans eget omdöme få en revansch?

– Det är tiotusenkronorsfrågan. En tredjedel av boken handlar om att ta risker. Vi är inte ute efter anarki, utan en gradförskjutning på två procent tillbaka till det mänskliga omdömet som kompass. Att tänka själv och våga agera.

Hur kan vi bli mer modiga på jobbet?

– Vi citerar flera höga chefer i boken som pekar på det nödvändiga i att provtrycka på regler och riktlinjer. Det finns annars en risk att man låter bli att fatta beslut och bara tar ett möte till. Våga ifrågasätt lite grann, med kunderna i fokus.

Varför är det så viktigt att anställda har mod att använda sitt kritiska tänkande?

– För att Åke 90 år ska få hjälp. För att anställda ska uppleva mening i sitt arbetsliv och för att vi ska bevara tilliten i samhället. 

Om Rätt räcker inte

Diskussionsboken Rätt räcker inte, att göra nytta på riktigt är skriven av Klas Hallberg, föreläsare och författare och Per Kristensson, professor i psykologi (Volante). 

Läs även