Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Kort deadline - fördel för uppskjutare

Tittar du hellre på en härligt lång tv-serie, tar en joggingtur eller kollar vad som hänt i sociala medier än skriver den där rapporten som ska vara klar i morgon? Då är du långt ifrån ensam.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
"Jag ska bara ..." Illustration: Annelie Carlström

Ungefär en femtedel av jordens vuxna befolkning beräknas lida av uppskjutarbeteende, som med ett finare ord kallas prokrastinering.

Men lugn, det finns hjälp att få. Nya rön som presenterats i tidskriften Harvard Business Review visar att kortare tidsfrister gör det lättare att leverera i tid. Förklaringen är att vi är ute efter en snabb belöning.

– Med en kort deadline kan du snabbt se att du har fått någonting gjort. Och det är belönande att se resultatet av sina handlingar, säger Alexander Rozental, psykolog specialiserad på uppskjutarbeteende.

En deadline långt fram i tiden gör att en uppgift ofta upplevs som svårare än den faktiskt är och att mer tid än nödvändigt därför läggs ner på att lösa den.

Det finns också forskning som visar att arbetsuppgifter tenderar att utvidga sig så att de fyller den tid som finns tillgänglig.

Med en lång tidsfrist ökar också risken för att uppgiften förhalas och i värsta fall aldrig blir utförd.

– Har du bara en långsiktig deadline att förhålla dig till kommer du antagligen att göra något annat i stället för den huvudsakliga uppgiften, något som känns mer belönande i stunden – som att kolla mejlen, säger Alexander Rozental.

Han föreslår därför att omfattande uppgifter utförs i kortare tidsintervaller, och att varje del avslutas med en belöning, till exempel en fikapaus.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.