Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tieto + Evry = TietoEvry

Nu står det klart att IT-företagen Evry och Tieto ämnar slå sina påsar ihop, om affären får grönt ljus från konkurrensverken i de nordiska länderna. Ordföranden på Unionens riksklubb på Evry tror att sammanslagningen kan bli bra för företagen.
Johanna Rovira Publicerad
Bertil Ericson/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT
IT-företagen Tieto och Evry går samman. Bertil Ericson/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT

Tekniskt blir det Tieto som köper Evry för närmare 14 miljarder kronor, enligt Computer Sweden, men det sammanslagna bolaget går tillsvidare under namnet TietoEvry. Inget är dock klart förrän konkurrensverken i Sverige, samt i Finland och Norge, där företagen också verkar, sagt sitt.

Klockan sju på tisdagen gick det ut ett mejl om sammanslagningen till samtliga medarbetare på Evry och klockan nio hölls ett informationsmöte. Peter Schyllberg, ordförande på Unionens riksklubb på Evry i Sverige fick information om själva sammanslagningen för lite drygt en vecka sedan:

– Jag vet egentligen inte mer än det som stått i tidningarna, men jag ser inget negativt i affären och uppfattar heller inte att mina medlemmar gör det. Tvärtom är det flera som sagt att de ser sammanslagningen som något positivt.

Tieto och Evry är två relativt jämnstora företag i Sverige och har tidigare konkurrerat om upphandlingar.

– Många anställda hoppar emellan bolagen, så fungerar det i den här branschen. Går affären i lås blir det många som blir kollegor igen, säger Peter Schyllberg.

Företagen har gått ut med att de räknar spara 75 miljoner euro i synergieffekter på affären vilket kan få konsekvenser för de två företagens sammanlagt 4 900 anställda i Sverige.

– Det förstår ju alla att konsekvenserna av en sammanslagning är att det blir neddragningar, säger Peter Schyllberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.