Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tieto + Evry = TietoEvry

Nu står det klart att IT-företagen Evry och Tieto ämnar slå sina påsar ihop, om affären får grönt ljus från konkurrensverken i de nordiska länderna. Ordföranden på Unionens riksklubb på Evry tror att sammanslagningen kan bli bra för företagen.
Johanna Rovira Publicerad
Bertil Ericson/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT
IT-företagen Tieto och Evry går samman. Bertil Ericson/TT och Håkon Mosvold Larsen/NTB Scanpix/TT

Tekniskt blir det Tieto som köper Evry för närmare 14 miljarder kronor, enligt Computer Sweden, men det sammanslagna bolaget går tillsvidare under namnet TietoEvry. Inget är dock klart förrän konkurrensverken i Sverige, samt i Finland och Norge, där företagen också verkar, sagt sitt.

Klockan sju på tisdagen gick det ut ett mejl om sammanslagningen till samtliga medarbetare på Evry och klockan nio hölls ett informationsmöte. Peter Schyllberg, ordförande på Unionens riksklubb på Evry i Sverige fick information om själva sammanslagningen för lite drygt en vecka sedan:

– Jag vet egentligen inte mer än det som stått i tidningarna, men jag ser inget negativt i affären och uppfattar heller inte att mina medlemmar gör det. Tvärtom är det flera som sagt att de ser sammanslagningen som något positivt.

Tieto och Evry är två relativt jämnstora företag i Sverige och har tidigare konkurrerat om upphandlingar.

– Många anställda hoppar emellan bolagen, så fungerar det i den här branschen. Går affären i lås blir det många som blir kollegor igen, säger Peter Schyllberg.

Företagen har gått ut med att de räknar spara 75 miljoner euro i synergieffekter på affären vilket kan få konsekvenser för de två företagens sammanlagt 4 900 anställda i Sverige.

– Det förstår ju alla att konsekvenserna av en sammanslagning är att det blir neddragningar, säger Peter Schyllberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.