Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Varannan anställd sitter still på jobbet

Nästan varannan anställd har ett stillasittande arbete. Mest stilla sitter kvinnor och medarbetare i åldern 40-49 år. Det visar en ny undersökning från företagshälsan Avonova.
Petra Rendik Publicerad
Aleksandr/Colourbox
Aleksandr/Colourbox

Avonova har på uppdrag av arbetsgivare runt om i landet tittat närmare på drygt 30 000 medarbetares hälsa. Kartläggningen visar på att många sitter stilla alldeles för mycket på jobbet. Värst är det för kvinnor där 45 procent svarar att de mycket ofta har ett stillasittande jobb, motsvarande siffra hos männen är 20 procent.

Nästan hälften av de tillfrågade, 48 procent, uppger att de ofta eller mycket ofta har ett stillasittande arbete. De som har minst fysiskt aktivitet på jobbet är medarbetare i åldersgruppen 40-49 år.

– Det här är oroande siffror, eftersom brist på rörelse ökar risken för fysiska besvär, sjukdomar och i förlängningen tidig död. När vi aktiverar våra muskler påverkas blodtrycket och andra funktioner i kroppen positivt, samtidigt som vi blir piggare och orkar mer, säger Salima Sakket Santikos, fysioterapeut och ergonom hos Avonova i ett pressmeddelande.

Hon anser att arbetsgivare kan göra mycket mer för att medarbetare ska få mer rörelse i vardagen och på jobbet. Salima tipsar om appar som påminner om att det är dags att ställa sig upp vid skrivbordet och att möten kan hållas gående.

Fler tips till medarbetare och chefer

 

  1. Stå på jobbet, gärna halva arbetstiden fördelat under kortare pass under dagen

  2. Prata i stället för att mejla. Då behöver du gå till din kollega.

  3. Jobba i sköna skor, det blir så mycket lättare att ta trapporna eller gå ett extra varv.

  4. Ha höjbara bord och kontorsstolar med gungfunktion.

  5. Sprid ut er på kontoret och i olika lokaler om möjligt. Alla behöver gå lite längre.

  6. Uppmuntra medarbetare att stå och gå, till exempel under möten.

Källa: Avonova

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält