Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Färre är med i facket

Utvecklingen fortsätter – färre väljer att vara med i facket. Minskningen är störst bland arbetare och utrikesfödda. Det visar en ny rapport om den fackliga medlemsutvecklingen.
Ola Rennstam Publicerad
Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och samtliga anställda. (Procent 2006-2023.)

Den fackliga organisationsgraden fortsätter att minska. Mellan 2006 och 2018 har andelen löntagare som är medlemmar i ett fackförbund sjunkit från 77 procent till 67 procent. Det visar en rapport som Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, skrivit för Arena Idé. Störst minskning har skett bland arbetare, medan tjänstemännens organisationsgrad har minskat i något lägre utsträckning under de tolv åren. I dag är 59 procent av arbetarna och 72 procent tjänstemän med i ett fackförbund. 

Läs också: Tjänstemännen ökar – arbetarna minskar

– Förändringarna kan te sig små sett till enskilda år men sett till senaste dryga tio åren har det skett flera dramatiska förändringar, säger Anders Kjellberg.

Sedan 2006 har tjänstemännens organisationsgrad minskat med fem procentenheter och arbetarnas med hela 18 procentenheter. En förklaring till det kraftiga medlemstappet är Alliansregeringens höjningar av avgifterna till a-kassorna som ledde till att fackens försvagades lokalt på många arbetsplatser och gjorde det svårare att rekrytera. Många tjänstemannafack inom TCO och Saco lyckades dock vända medlemsraset efter åren 2007-2008. Unionen är ett exempel på det, sedan 2006 har förbundet lyckats öka antalet yrkesverksamma medlemmar med 108 500.

– Tjänstemannaförbunden tog tag i problemet tidigare än inom LO och lyckades vända medlemstappet, delvis tack vare inkomstförsäkringar som kompletterade a-kassan. Unionen har slagit ordentligt på trumman för sin inkomstförsäkring, säger Anders Kjellberg.

Men nu kan den positva utvecklingen för tjänstemännen ha vänt, enligt rapporten har organisationsgraden sjunkit de senaste två åren men enligt Anders Kjellberg är det för tidigt att tala om ett trendbrott.

Ett verkligt orosmoln är att skillnaden i organisationsgrad har ökat kraftigt mellan inrikes och utrikes födda arbetare. Från att 2006 ha legat på samma nivå till att i dag vara 63 procent för inrikes födda och 49 procent för utrikes födda. Enligt Anders Kjellberg beror det på att många utrikes födda har en svag anknytning till svensk arbetsmarknad, ofta arbetar på mindre företag och inom sektorer med låg organisationsgrad och dåliga villkor.

– Detta är en stor utmaning för facken. Om de inte lyckas rekrytera utrikes födda kommer det bli mycket svårt att höja organisationsgraden framöver, säger han.

Är den svenska modellen i fara?
– Än så länge är det ingen omedelbar fara, den står den sig ganska bra. Men den fackliga organisationsgraden kan givetvis inte sjunka hur lågt som helst, då urholkas fackens legitimitet och förhandlingskraft och det blir svårare att rekrytera. Men det går inte att ange exakt var gränsen går.

– Arbetsgivarna får inte heller dra sig ur sina organisationer som de exempelvis gjort i Tyskland. Om kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden sjunker i växande branscher kan det resas krav på allmängiltigförklaringar av avtalen.

Allmängiltigförklaring innebär, enkelt uttryckt, att staten bestämmer att kollektivavtal skall gälla för en hel bransch, även de företag och anställda som inte är organiserade. Frankrike och i viss mån Norge är några exempel på länder med allmängiltigförklarade kollektivavtal.

Hur kommer då organisationsgraden utvecklas i framtiden? Anders Kjellberg har gjort en prognos som bygger på att nedgången fortsätter i samma takt som under åren 2017 och 2018. Då kommer den fackliga organisationsgraden sjunka från 72 till 67 procent bland tjänstemän till år 2023. Bland arbetarna kommer den att falla från 59 till 52 procent.

Trots nedgången på senare år har Sverige högst organisationsgrad i världen, följt av de övriga nordiska länderna. Att tjänstemän är med i facket i högre utsträckning än arbetare är också unikt ur ett internationellt perspektiv.

Totalt omfattas 88 procent av andelen anställda av kollektivavtal, en siffra som har legat på samma nivå de senaste tolv åren.

Fackliga organisationsgrad 2018 (2006):

Samtliga:
67 procent (77 procent)

Arbetare:
59 procent (77 procent)

Tjänstemän:
72 procent (77 procent)

Inrikes födda arbetare:
63 procent (77 procent)

Utrikes födda arbetare:
49 procent (77 procent)

Tjänstemän privat sektor:
67 procent (69 procent)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Avtalsboom inom tech

300 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 300 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm
Björn Larm

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.